Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247206
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 28 augusti 2017
Huvudsökande: Charlotte Lundgren
Organisation: Linköpings Universitet
E-postadress: charlotte.lundgren@talkatwork.se
Telefon: ?
Medsökande: Mari Zetterqvist Blokhuis
Beviljade medel: 673 000 SEK

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and horse, and will be based on video recordings and interviews with riding instructors/trainers and riders. The overall aim is to contribute to an improved understanding of the complex didactic process, and will improve the riding education and education of riding instructors, and lead to improved performance and well-being for horse and human. The study will contribute to the development of didactics in equestrian sport, training of riding instructors and integration of humanities and social equine research. The project facilitates continuous professionalization of riding instructors/trainers which improves the quality of riding schools, a prerequisite for sustainable economic development.

Ridning bygger på ett samspel mellan två olika individer och framgången är beroende av ett bra samspel mellan ryttare och häst, som i utbildningssammanhang kompletteras av samspel med en ridlärare/tränare. Syftet är att bidra till en bättre förståelse för den didaktiska utmaning som ridundervisning innebär, och ge förutsättningar för en förbättrad utbildning av ridlärare/tränare. Studien förväntas dessutom leda till bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar. Delstudiens syfte är att beskriva och analysera kommunikationen mellan ryttare och häst, och bygger på videoinspelningar av och djupintervjuer med ridlärare och ryttare. Studien förväntas utveckla ridundervisningens didaktik och utbildningen av ridlärare/tränare samt bidra till den humanistisk-samhällsvetenskapliga hästforskningen. Projektet förväntas leda till ökad professionalisering bland ridlärare vilket ökar attraktionskraften hos ridskolor, en förutsättning för en ekonomiskt hållbar verksamhet.

Delstudien analyserar samspelet mellan ridlärare, ryttare och häst vid dressyrträning (fokus på häst-ryttare). Intervjuer, fältanteckningar samt 50 h videoinspelningar av träningar har samlats in och analyserats med hjälp av kommunikationsvetenskaplig och pedagogisk teori. Resultaten visar att ryttarna försöker läsa av hästens dagsform och anpassa träning därefter, att de känner till vikten av ge snabba och vältajmade hjälper och att de är noga med att ge beröm. Ryttarna har dock svårt att sätta ord både på hur deras interaktion med hästen fungerar och vilken roll hästen har i interaktionen, och både de och tränarna vacklar lite i sina beskrivningar av hästens roll. Å ena sidan ses hästen som ett tänkande, kännande subjekt som de interagerar med, å andra sidan ses hästen som ett objekt vars roll är att tillfredsställa människornas önskningar. Delstudiens resultat kan bidra till tränares förutsättningar att lyckas i sin profession, om resultaten inkorporeras i ridsportens utbildningar.

Tanken med det här forskningsprojektet var att utveckla kunskapen om hur ridlärare och tränare kan göra ett bra jobb i ridhuset. Tack vare våra analyser av både intervjuer och riktiga träningar visar resultaten på tre möjligheter att ytterligare förbättra kommunikationen i ridhuset.
Hästen som subjekt och objekt
Ryttarna hade förvånansvärt svårt att sätta ord på hur interaktionen med hästen går till, och ännu svårare att sätta ord på vilken roll hästen har i interaktionen. Å ena sidan pratar de om hästarna som tänkande och kännande individer, självständiga ”subjekt” som de söker samarbete med. Å andra sidan beskriver ryttarna hästarna som passiva ”objekt” som de har rätt att manipulera på olika sätt för att nå sina mål, till exempel att kunna delta i en tävling eller att få känna att de utvecklas som ryttare. I det senare fallet är hästen inte nödvändigtvis man söker samarbete med, utan någon som ska underkasta sig ens vilja. Den här dubbelheten är något som finns som en underliggande strömning i många diskussioner inom ridsporten, även om den sällan lyfts upp till ytan. Vi menar inte att det finns ett självklart svar på frågan, men däremot att olika ryttare och tränare (och andra som är intresserade av hästar och ridning) kan ha ganska olika syn på var på skalan mellan subjekt och objekt som hästen befinner sig. Ibland har en tränare en annan syn på hästens roll än vad dennes ryttare har – och tvärtom. Vi tror att det skulle vara bra både för ridsporten i sin helhet och för hästarnas välfärd om ridlärare och tränare kunde hjälpa varandra och ryttarna att få upp den här dubbelheten till ytan och reflektera över den. Det skulle också kunna bidra till mer nyanserade diskussioner om träningsmetoder, ridstilar och utrustning.
Ryttarkänslan bygger på beröring, tryck och balans
När vi analyserade videoinspelningarna insåg vi att en av anledningarna till svårigheterna med att förklara hur interaktionen går till är att begreppen ryttarkänsla och hjälper inte riktigt räckte till för ryttarna. Videoanalyserna har gett en djupare förklaring av hur den fysiska kontakten mellan hästen och ryttaren är uppbyggd (via munnen/händerna, sidorna av kroppen/benen och ryggen/sätet). Kontakten inkluderar å ena sidan beröring (taktil information), å andra sidan tryck och balans (kinestetisk information). Precis som människor kan kombinera tal och gester kombinerar både häst och ryttare dessa olika typer av information, och precis som när vi talar med varandra ordnas denna kommunikation över artgränserna i form av initiativ och responser, som leder till nya responser och så vidare. En tränare som kan förklara detta kan förhoppningsvis hjälpa ryttarna att hitta rätt i det flöde av intryck som förmedlas. Därigenom kan ryttarens förståelse av kommunikationen förbättras, både för hur hästen förstår (eller inte rimligen kan förstå) det som kommuniceras och för hur ryttaren behöver utveckla sin förmåga att behärska den egna kroppen för att på bästa sätt kommunicera med hästen.
Danspar istället för kentaur
Det är vanligt att använda metaforen med kentauren (en hästkropp med en människas överkropp istället för hals och huvud) för den känsla som ryttaren söker i ridningen; det otvungna samarbetet med hästen, det som ser så lätt ut. Men vi menar att en mer riktig metafor vore att jämföra häst och ryttare med ett danspar. Det finns stora likheter mellan resultaten från vår forskning om dressyrträning och resultaten från forskning om pardans, trots att det i pardans handlar om kommunikation mellan två människor och inte om den artöverskridande kommunikationen mellan en människa och en häst. Precis som i dansen handlar det mer om samordning än om över- och underordning. Om ryttaren eller hästen inte är lyhörda för varandras signaler så hamnar de i otakt eller så ger ridningen ett forcerat intryck, men när båda lyssnar på varandra så kan de hitta den harmoni dressyrkulturen eftersträvar och premierar, och som också gör att hästarna som håller.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Trädgård
Växtodling

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Interaktiv jordartskarta
Kristin Piikki

Projektnummer: O-15-20-566 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2018

Växtodling

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress