Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1347083
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 12 april 2019
Huvudsökande: Charlotte Lundgren
Organisation: Linköpings universitet
E-postadress: charlotte.lundgren@liu.se
Telefon: ?
Medsökande: Mari Zetterqvist
Beviljade medel: 850 000 SEK

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the communication between rider and instructor. This communication is obviously essential to the development of good riding, succesful results and the well-being of both riders and horses.

In this second subproject we will analyse how instructor and rider in dialogue enacts and assess the activities that structure the riding lessons as learning experiences. The study combines learning theory with interaction theory. Due to its technical qualities, the empirical material (15 videocaptured private lessons in dressage), offers opportunities for innovative research of rider-instructor communication.

I "Delstudie 2: Ryttare-Ridlärare" vidareutvecklas analyserna av materialet som samlades in inom den av Stiftelsen Hästforskning finansierade första delstudien i projektet "Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning". Syftet med Delstudie 2 är att undersöka kommunikationen ryttare-ridlärare. Denna kommunikation är helt central för utvecklingen av god ridning och därmed på sikt bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar.

I Delstudie 2 kommer vi att beskriva och analysera hur olika ridlektions struktur och mål växer fram under lektionens gång och hur de ridövningar som bygger upp en lektion initieras, genomförs och utvärderas i dialog mellan ryttaren och ridläraren. Studien kombinerar teorier om lärande och didaktik med interaktionsteoretiska teorier. Tack vare den utmärkta tekniska kvaliteten på det empiriska materialet (totalt 15 videoupptagningar av privatlektioner i dressyr) möjliggörs nydanande analyser av interaktionen ryttare-ridlärare.

I "Delstudie 2: Ryttare-Ridlärare" vidareutvecklas de multimodala interaktionsanalyserna av materialet som samlades in inom den av Stiftelsen Hästforskning finansierade första delstudien i projektet "Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning". Syftet med Delstudie 2 är att undersöka kommunikationen ryttare-ridlärare. Denna kommunikation är helt central för utvecklingen av god ridning och därmed på sikt bättre prestationer och ökat välbefinnande för både ryttare och hästar. Projektet utgår från ett konstruktivt undersökande perspektiv, och kombinerar teorier om lärande och didaktik med interaktionsteoretiska teorier. Resultaten visar att ridlärare utöver språket använder rösten och den egna kroppen på kreativa sätt för att stärka ryttarnas förmåga att förstå vad de ska göra och hur. Resultaten visar också att de använder olika typer av scaffolding, alltså didaktiska tekniker som underlättar ryttarens förståelse och lärande.

Studien handlar om hur ridlärare/tränare använder sin röst och sina kroppar för att få ryttaren och hästen att förstå vad de ska göra och hur. Kunskap om exakt hur kommunikationen i ridhuset går till är viktig för att de ska kunna utveckla sig i sin profession och bli bättre på det de gör, så att ryttarna kan utveckla sin ridning, resultaten kan förbättras och hästarnas välfärd under ridning kan säkras. Men det är också viktigt eftersom nöjda kunder gör det möjligt att fortsätta att leva på sin verksamhet.
Resultaten bygger på multimodal interaktionsanalys av videofilmer från femton privata träningar i dressyr.
Studien är viktig också för andra praktiskt inriktade pedagogiska verksamheter – grundprinciperna är desamma oavsett om man ska träna någon som ska bli till exempel tandläkare, lastbilsförare eller frisör.

RÖSTEN OCH KROPPEN
Kommunikation består av så mycket mer än bara det verbala, språket. Tränarna använder tre andra huvudtyper av kommunikativa resurser:
1. verksamhetsspecifika ljud och onomatopoetiska uttryck
2. andra röstresurser som takt, tempo och prosodi
3. kroppsliga resurser som beröring, placering i rummet, rörelser, gester etc
Användandet av ljud som ptro, whoa (som blir allt vanligare i svenska ridhus trots att det egentligen är den engelska versionen av ptro) och smackningar är helt specifika för just ridträning. Ofta kombineras dessa ljud med verbala uppmaningar, som till exempel ”och så öka lite till *smack smack* där borta”.

Rösten kan också användas för att tydliggöra hästens takt under en viss rörelse, då tränaren ger berömmet ”bra, bra, bra, bra” i exakt samma rytm som hästen trampar. Men tränare kan också ange en viss önskad rytm på motsvarande sätt, genom att till exempel säga under en galoppövning säga ”nej nu blir han fyrtaktig, kom tillbaka till barabaaamm barabaaamm barabaaamm” (tretaktsgalopp).
Tränarna kan vara mycket uppfinningsrika i användandet av den egna kroppen. De rör sig runt i ridhuset och visar t.ex. hur en hand ska hållas med sin egen hand, eller går själva den väg i ridhuset som ekipaget ska ta, medan de både förklarar vad ekipaget ska göra och ”mimar” ryttarens, hästens eller hela ekipagets rörelser. De kan lyfta fram ett problem genom att ”kroppsligt citera” ryttaren, för att sedan visa hur ryttaren ska göra rätt. Tränaren kan också röra vid ryttarens eller hästens kropp för att visa hur någonting ska göras eller kännas.

Resultaten visar också att de använder olika typer av scaffolding, alltså didaktiska tekniker som underlättar ryttarens förståelse och lärande.

MODELL FÖR KOMPETENSUTVECKLING I FEM STEG
Undervisning och träning av hästar och ryttare är i stor utsträckning ett ensamarbete. I studien föreslås en femstegs-modell för kamrat-kompetensutveckling, som kan användas såväl på egen hand som i samband med utbildningar:

1. Spela in din kollega när hen undervisar/tränar ryttare. Mobilens kamera duger bra. Ta gärna anteckningar samtidigt, så att du fångar de intryck och tankar du får i stunden.
2. Avsätt en tid i nära anknytning till inspelningstillfället och dela med dig av dina reflektioner till din kollega.
3. Se om ni kan identifiera några av de kommunikativa resurser och typer av scaffolding-tekniker din kollega använder, och fundera på om hen väljer dessa aktivt och i så fall varför hen väljer just dessa.
4. Reflektera gemensamt över vilka konsekvenser valet av kommunikativa resurser kan få för ryttarens förmåga att utvecklas och för hästens välfärd.
5. Kom ihåg att det inte handlar om rätt eller fel, utan om att bättre förstå hur din kollega undervisar och vilka förbättringspotentialer som eventuellt finns.

Turas gärna om under en period, så att ni båda får ta del av varandras tankar och reflektioner. Gemensam reflektion ger mer kompetenta yrkesutövare, men också bättre förutsättningar för en god hästvälfärd. Den som förhåller sig aktivt till hur den undervisar kommer sannolikt att vara mer benägen att ta till sig av till exempel ett förändrat kunskapsläge avseende hästars inlärning, skadliga träningsformer, bättre pedagogik och så vidare. Ju bättre man känner sig egen praktik, desto bättre rustad är man att både förhålla sig kritiskt till den och svara på frågor om densamma. Detta är särskilt viktigt när det omgivande samhället ställer sig skeptiskt till vissa inslag i ridsporten, som exempelvis vissa träningsformer eller typer av hjälpmedel, samtidigt som kunskapsläget utvecklas snabbt.

 

Antal träffar i projektbanken: 20

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

H1343216 Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

H1343143 Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

H1346088 Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen? Hans Andersson Lantbruksföretagens …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis
Växtodling

… åstadkomma. Ansökan ger samordningsfördelar då den bygger på den plattform som beviljats SLF-projekt H1344085

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

H1346155 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå Erik …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

H1342225 Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan …

Läs mer

Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling.
Stefan Pinzke, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1346223 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2016

H1346223 Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling. Stefan …

Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1342054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 oktober 2017

H1342054 Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

H1344057 Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor Åsa Olsson Nya resultat från forskning …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

H1342093 Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion Helene Larsson …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress