Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadeinsekter i gurka i samverkan med odlare

Status: Avslutat
Projektnummer: H1056021
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 december 2014
Huvudsökande: Birgitta Rämert
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.ramert@slu.se
Telefon: 040-415320
Beviljade medel: 2 680 000 SEK

Stinkflyn och trips är allvarliga skadegörare i växthusgurka. De är svårbekämpade och har ökat i omfattning. Vi har i samverkan med gurkodlare undersökt möjligheterna att utveckla alternativa bekämpningsmetoder mot dessa med tyngdpunkt på stinkfly. Växtskyddsåtgärder har provats hos odlarna och kompletterats med beteendestudier i laboratoriemiljö. Samtliga deltagare anser att projektet gett ny och användbar kunskap. Solrosor som fångstplantor var attraherande för stinkflyn men antalet solrosplantor i växthusen var av ekonomiska skäl inte tillräckligt för att undvika skador. De testade fenylacetaldehyd (PAA)-betade fällorna var inte heller tillräckligt effektiva för att undvika skador. Dessa kan i framtiden göras attraktivare genom att kombineras med attraherande ämnen från solros som våra elektrofysiologiska studier visat på. Handplockning av stinkflyn har visat sig vara en effektiv bekämpningsmetod för ekologisk odling. Biologisk bekämpning med BotaniGard var för långsamverkande.

Skadegörarkomplexet i växthusgurka omfattar flera allvarliga skadegörare såsom spinnkvalster, trips och stinkflyn. Spinnkvalster bekämpas idag framgångsrikt med biologisk bekämpning. De två senare är svårbekämpade och har under de senaste åren ökat i omfattning och kan under vissa år orsaka stor skada. I dagsläget bekämpas stinkflyn kemiskt med det systemiska medlet Confidor WG 70 (Imidakloprid). Enligt nya EU-direktiv ska integrerat växtskydd tillämpas i hela EU från och med år 2014. Mot denna bakgrund har vi i samverkan med gurkodlare under åren 2011-2013 undersökt möjligheterna att utveckla praktiskt möjliga alternativa bekämpningsmetoder mot skadegörarkomplexet i gurka med tyngdpunkten på stinkfly, med utgångspunkt från dagens samlade kunskap och erfarenhet.
Deltagardriven FoU är ett etablerat arbetssätt där erfarenhetsgrundad kunskap integreras med forskningsinsatser och resultaten omsätts i praktiken. I projektet medverkar sju gurkodlare, tre forskare från SLU, en rådgivare från Jordbruksverket samt ytterligare en f.d. rådgivare. Gruppmöten hölls två gånger per år, som leddes av en facilitator, då riktlinjer för integrerat växtskydd drogs upp baserat på projektets uppnådda resultat samt fortlöpande omvärldsbevakning gällande forskning på området. Dessutom anordnades växthusvandringar under odlingssäsong. De alternativ till kemisk bekämpning av stinkflyn som undersökts inkluderar användandet av fångstväxter. Dessa kan odlas för att attrahera skadedjur och därmed skydda odlingen från angrepp genom att dra till sig skadegörarna och koncentrera dem på ett ställe i odlingen, där de kan bekämpas på olika sätt. Solros och vitsenap har visats vara mycket attraktiva för stinkfly jämfört med gurka i växthusförsök i Holland. Vi placerade ut solrosor 'Pacino Gold' hos odlarna i deras växthus. De beräknades blomma vid tidpunkten för odlarens omplantering av gurkplantorna. De placerades i början av gurkraderna med c:a 2m avstånd. Antalet solrosplantor varierade beroende på växthusens form och storlek. Solrosplantorna undersöktes varje vecka genom att slå blommor och blad mot vitt underlag där nedfallande insekter och kvalster räknades. Stinkflyn på gurkplantorna övervakades genom att slå 200 slumpvis valda toppar och sidoskott mot vitt underlag. Ett större antal nymfer och vuxna stinkflyn fångades på solros jämfört med gurka båda åren. Undersökningar i växthus visade dock att de antal solrosor som odlarna idag av ekonomiska skäl kan acceptera inte är tillräckligt för att få en tillfredsställande effekt. I odlargruppen diskuterades detta och på ett av våra möten kom en idé upp att undersöka om det finns solrossorter som är möjliga att odla i ampel. Det hade varit intressant att testa – de skulle då hänga på en höjd där stinkflyna ser och känner doften av dem direkt när de kommer in i växthusen. Men de måste vara behandlade så att stinkflyna dör direkt – annars blir det en ”barnkammare”. Det visade sig att ampelsolrosen ‘Inca Gold’ var årets nyhet 2012 hos Thomson & Morgan! En av odlarna var villig att testa ampelsolrosorna i en av sina avdelningar. Tyvärr kunde vi inte få plantor till Sverige 2013 och försöket kunde inte genomföras. Användning av fällor som betats med attraherande kemikalier för övervakning och bekämpning genom massfångst av skadedjur har blivit ett verktyg vid integrerat växtskydd av skadeinsekter. Beteendestudier från England och Italien har påvisat att sexualferomoner attraherar hanar av stinkflyn. Andra attraherande ämnen, som syntetiserats med växtextrakt som bas, lockar även honor till fällorna. En ungersk forskare Sandor Koczor har påvisat att fenylacetaldehyd (PAA) attraherar vuxna stinkflyn i lucernfält. Han har utveckla en fälla som innehåller ett bete av PAA. Utveckling av attraherande fällor för massfångst i växthusen och eventuellt även utanför är av intresse för odlarna. De är lättare att sköta och dödar de insamlade insekterna. I samarbete med Sandor Koczor undersökte vi möjligheten av massfångst av stinkflyn genom att hänga PAA-fällor i växthusen samt placera några utanför växthusen. Metoden visade dock inte på tillfredsställande fångster för att undvika skador på gurkplantorna. Feromonfällorna av märket Agralan /(England) placerades utanför växthusen. De fångade många hanar och skulle kunna användas som en prognosmetod. Hanarna kommer från övervintringsplatserna ca en vecka före honorna. Det är i huvudsak honorna som vi finner i växthusen. Parallellt med växthusförsöken hos odlarna har vi bedrivit beteendestudier under kontrollerade förhållanden i Alnarp. Interaktionen insekt-växt bygger delvis på att flyktiga ämnen, som utgår från växter, uppfattas av och leder till respons hos insekter via deras antenner. Antennreaktioner kan påvisas genom elektroantennografi (EAG). Elektroder kopplas till insektens antenner och dess nervsignaler mäts då antennen utsätts för olika dofter. Antennernas EAG-respons på doftstimuli påverkas av flera faktorer, som temperatur och fuktighet, ämnets natur och koncentration, den preparerade antennens livslängd och även insektens fysiologiska status. Vidare kan attraktivitet hos växtdofter för en insekt undersökas med beteendestudier i en olfaktometer. En insekt placeras i början av det Y-formade röret. De båda armarna av Y-röret är kopplade till olika växtdofter och insekten väljer arm beroende på i vilken arm den mest attraktiv doften kommer ifrån. Vi undersökte i olfaktometerförsök attraktiviteten av blommande solros och lusern jämfört med gurka i olika stadier och i olika kombinationer för stinkflyn. Honorna föredrog solros före blommande gurka men uppvisade ingen skillnad i valet mellan icke-blommande gurka och solros. Hanarnas respons var annorlunda. De föredrog lusern före såväl icke-blommande gurka som blommande gurka. Vidare föredrog de icke-blommande gurka före solros. Vi har också samlat in doftämnen från solros, lusern och gurka enligt en metod som allmänt används i hortikulturella grödor för att kunna genomföra EAG studier. Vid blomningsstadiet för växtslagen inneslöts växterna i en stekpåse. För gurka även i icke blomningsstadiet. Två par kolonner för doftadsorbering med anpassad luftgenomströmning (110-140 ml/min) anslutna till sugande luftpumpar placerades inuti stekpåsarna med växtmaterial. Doftämnena extraherades med pentan och analyserades m.h.a. kombinerad gaskromatografi och masspektrometri (GC-MS). Analyserna utfördes för att karaktärisera sammansättningen av doftämnen i växterna. Totalt 16 flyktiga ämnen, som förekom i större mängd, detekterades. Det rörde sig huvudsakligen om monoterpener, seskviterpener och alifatiska aldehyder. För att veta vilka av dessa ämnen som stinkflyna reagerar på har vi genomfört elektrofysiologiska studier av insekternas antennrespons då de utsätt för de olika ämnena under kontrollerade förhållanden. Både våra olfaktometerförsök och elektrofysiologiska undersökningar har gett lovande resultat för vissa växtdofter. Vi fortsätter nu dessa undersökningar för att i framtiden med denna kunskap som bas utveckla effektivare fällor. Vi har genomfört patogenicitetstester med det biologiska bekämpningsmedlet BotaniGard 22 WP (innehåller den insektspatogena svampen Beauveria bassiana) mot vuxna stinkflyn. Resultaten visar att svamptillväxt kunde konstateras på samtliga döda insekter vid inkubering i fuktig kammare. Vid den undersökta koncentrationen dödades 50% (LT50) av djuren (20 av 40) inom 5 dygn och 90% (LT90) inom 8 dygn efter infektionstillfället (36 av 40). Även om dödligheten var god tog det för lång tid för stinkflyn att dö för att preparatet ensamt idag skall kunna användas. En möjlig användning är i kombination med t ex fångstplantor. Stinkflyn handplockades i en odling, vilket visade sig vara en effektiv metod. Samtliga deltagare upplevde sin medverkan som meningsfull och anser att det gett ny och användbar kunskap och att arbetssättet ökar möjligheterna att den forskning som genomförs blir relevant, resurseffektiv och ger snabba svar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress