Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningstrategier i växthusgurka i samverkan med odlare

Status: Avslutat
Projektnummer: H1256026
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 18 augusti 2016
Huvudsökande: Birgitta Rämert
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.ramert@slu.se
Telefon: 040-415320
Medsökande: Margareta Hökeberg
Medsökande: Mira Rur
Beviljade medel: 1 920 000 SEK

The project will, in collaboration with farmers, extension officers and researchers, develop integrated pest management strategies against powdery mildew in greenhouse production of cucumber. Microbiological pest control products permitted in the EU and/or other parts of the world as well as other previously investigated non-chemical products will be examined. The efficacy of the products will first be determined individually, then in different combinations, with and without fungicides, in small scale greenhouse trials. Both tolerant and non tolerant cucumber varieties will be included in the study. The strategy determined to be most efficient to control powdery mildew will be tested in large scale greenhouse production systems.

Projektet kommer i samverkan med odlare, rådgivare och forskare, att utveckla integrerade bekämpningsstrategier mot mjöldagg i växthusodlad gurka. Mikrobiologiska bekämpningspreparat godkända i EU och/eller andra delar av världen samt andra beprövade icke-kemiska bekämpningspreparat kommer att ingå i utvecklingsarbetet. Först kommer produkternas effektivitet att utvärderas enskilt, därefter i olika kombinationer med och utan fungicider, i småskaliga växthusförsök. Både toleranta och icke toleranta gurksorter kommer att ingå i försöken. Den kombination som visar sig bäst kunna bekämpa mjöldaggen kommer att utvärderas i storskaliga växthusförsök.

Vi har under två år testat effekten av alternativa medel baserade på mikroorganismer eller växtextrakt mot gurkmjöldagg i växthus. Första året testades ett 10-tal olika preparat och det andra året testades de bästa vidare i olika kombinationer på gurksorter med olika resistens. Det växtextraktbaserade preparatet Sakalia i kombination med vätningsmedlet Yuccah hade bäst bekämpningeffekt i både mottaglig och partiellt resistant sort. Plantorna behandlades en gång per vecka men i den resistenta sorten var effekten lika god vid 14 dagars interval. Behandlingarna var mer effektiva i den partiellt resistenta gurksorten. De biologiska medlen Polyversum (Pythium oligandrum) och AQ10 (Ampelomyces quiscalis) och även det kemiska preparatet Fungazil applicerat 2 ggr hade svag effekt mot gurkmjöldagg. Hortistar, baserat på kisel, hade ganska bra effekt i den partiellt resistenta sorten och vi fann även en synergieffekt mellan Hortistar och Fungazil men kombinationen orsakade fytotoxiska effekter

Gurka är den viktigaste växthusgrödan i Sverige och odlas på drygt 65 ha och ger en skörd på ca 28.000 ton. Ett av problemen i gurkodlingen är återkommande angrepp av mjöldagg. Mjöldagg i gurka orsakas framförallt av två svamparter som heter Podosphaera xanthii och Golovinomyces cichoracearum och dessa infekterar gurkplantorna. Mjöldaggsangreppen börjar som vita eller gråa fläckar, framför allt på blad och stjälkar. När fläckarna växer blir de pudriga och så småningom täcker de stjälkarna och båda sidor av bladen. Långt gångna infektioner orsakar gula och bruna fläckar och så småningom vissnande blad. Svamparna dödar sällan sin värdväxt men tar näring ifrån den, hämmar tillväxten och minskar skörden. Gurkorna kan mogna i förtid. Angreppen utgör ett allvarligt hot mot odlingen och kräver upprepad kemisk bekämpning i konventionell odling. Men även den kemiska bekämpningen kan vara problematisk. Det finns idag bara två preparat godkända för användning i växthusgurka och mot ett av dem har svamparna redan utvecklat en förmåga att tåla det kemiska medlet och därför blir verkan dålig. Så i praktiken finns bara ett kemiskt preparat och det finns risk att mjöldaggssvamparna utvecklar motståndskraft även mot det. Det kan också vara så att den kemiska bekämpningen av mjöldagg stör den idag mycket den idag mycket framgångsrika biologiska bekämpningen av skadedjur.
Den ekologiska odlingen av växthusgurka i Sverige är begränsad till ett fåtal odlare varav bara ett företag drivs storskaligt. En av de viktigaste orsakerna till den begränsade ekologiska odlingen är att det är mycket svårt att bemästra mjöldaggen utan kemisk bekämpning särskilt då alternativa preparat som ogiftiga såpor och oljor för närvarande inte kan användas. Det beror på att preparaten måste omregistreras för att vara godkända i praktisk användning.
Det finns därför ett stort behov av att utveckla bekämpningsmetoder som kan användas i ekologisk gurkodling och som också kan bli en del i bekämpningen i konventionell odling. Enligt EU direktiv skall integrerad bekämpning tillämpas och med det menas bl.a. att man skall använda kombinationer av olika att att bekämpa sjukdomar och på så sätt minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. Effektiva biologiska metoder mot mjöldagg skulle ge möjlighet för en kraftig ökning av den ekologiska gurkodlingen.
I detta projekt har vi undersökt ett antal alternativa medels effekt mot mjöldagg. Några av dessa medel finns på marknaden i andra länder. Vissa av medlen vi testade var baserade på biologiska organismer som svampar eller bakterier och andra var baserade på växtextrakt eller bestod av ogiftiga ämnen som kisel. Flera av preparaten hade effekt mot mjöldagg, men ett växtextraktbaserat preparat som heter Sakalia blandat med ett vätningmedel (tvål-ämne) hade särskilt god effekt. När gurkplantorna sprutades med detta preparat blev angreppen mycket små, mindre än 5% 45 dagar efter att vi smittat gurkplantorna med svamparna medan obehandlade plantor hade 100% angrepp. Vi konstaterade också att detta medel fungerade betydligt bättre än det svampbekämpningsmedel som används idag i konventionell odling. Även ett preparat som var baserat på kisel hade effekt även om den inte var lika god.
Vi tror att det dessa alternativa preparat skulle kunna komma till användning i praktisk odling i framtiden och vara till nytta både i konventionell och i ekologisk gurkodling. Det väletablerade internationella företaget som idag innehar rättigheterna till växtextraktpreparatet Sakalia har startat registreringsprocessen inom EU och har meddelat att de beräknar att påbörja marknadsföring av produkten under 2018. Detta gör det realistisk att få till stånd praktisk användning i gurkodlingen inom en snar framtid. För närvarande är det registrerat och finns kommersiellt tillgängligt i Nordamerika. Extraktet rekommenderas där för preventiv bekämpning av mjöldagg

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta
Magnus Karlsson, SLU

Projektnummer: H1333172 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2017

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides …

Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress