Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av metoder för att minska metanförlusterna i vallfoderbaserade foderstater till högavkastande mjölkkor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030052
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Jan Bertilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.bertilsson@huv.slu.se
Telefon: 018-67 16 45
Beviljade medel: 1 973 000 SEK

Metangas producerad vid kornas omsättning av foder i våmmen bidrar med minst en tredjedel av jordbrukets utsläpp av växthusgaser i Sverige. Ökad kunskap om hur olika faktorer påverkar mängden metangas som bildas är grundläggande för möjligheterna att reducera denna utan att samtidigt negativt påverka foderutnyttjande och därmed kornas mjölkproduktion. Enkla och säkra laboratoriemetoder behövs eftersom mätningar på kor är arbetsintensiva och därmed dyra. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som kan användas för att undersöka hur olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser påverkar metanproduktionen i våmmen. Mikrobiologiska analyser baserad på modern teknik (DNA, RNA) av våmvätska från kor visar stor variation mellan individer i innehåll av metanbildande mikrorganismer och därmed bildning av metan. Därmed finns förutsättningar att genom urval välja kor med lägre produktion av metan.

Kor har en unik förmåga att utnyttja fiberrika produkter som foder och omvandla för människan oätbara produkter till högvärdigt mjölkprotein. För detta utnyttjar hon de mikroorganismer som finns i oändligt antal i hennes våm. Vid omsättning av fodret i våmmen bildas också metan. För kon utgör metanproduktionen en energiförlust. Processen när foder bryts ner och metan bildas är nödvändig för att kons foderomsättningen ska kunna löpa normalt. Samtidigt vet vi att metan är en av de kraftfullasteväxthusgaserna, mer än 30 gånger så verksam som koldioxid. Om vi vill minska kornas metanproduktion med olika åtgärder är det nödvändigt att öka kunskapen om de grundläggande processerna i våmmen. Då metanbildning är nära kopplat till foderkonsumtion och nedbrytning av fibrer, finns det annars en stor risk för att de åtgärder som sätts in medför lägre foderintag och/eller sämre foderutnyttjande och därmed lägre mjölkproduktion.
Grundläggande för att kunna vidta åtgärder är att det finns individuella skillnader mellan djur som vi kan förstå orsakerna till. Möjligheterna att mäta metanproduktionen i våmmen är grundläggande för att uppnå detta. Att mäta metanproduktion på levande djur är möjligt, men det är arbetsintensivt och innebär inskränkningar som inte alltid är djurvänliga, t. ex. att stå instängd under längre tidsperioder i respirationskammare. Även mot alternativa metoder finns olika invändningar. Det är önskvärt att utveckla laboratoriemetoder som på ett säkert sätt kan simulera förhållandena i våmmen hos kor. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som innebär att små mängder foder (något gram) innesluts tillsammans med våmvätska i ett gastätt glaskärl och den gas som produceras samlas upp för analys av gaskoncentrationer under upp till två dygn. Från gaskoncentrationer och kännedom om systemets volym kan total gasproduktion och produktion av metangas beräknas. Mätningarna visade god överensstämmelse med beräkningar av metanmängd utförda på andra sätt. Vi kunde också visa att det finns fodertillsatser som har som har en hämmande inverkan på metanbildningen. Vi undersökte speciellt inverkan av extrakt från cashew-nötskal och glycerol som enligt litteraturen kan ha sådana egenskaper. Studierna visade att det förstnämnda hade en tydlig hämmande inverkan på metanbildning i våmvätska. Däremot kunde vi inte visa detta för tillsats av glycerol. Det stimulerade snarare metanbildningen. Med det utvecklade laboratorietestet så kan man snabbt, billigt och säkert utvärdera olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser vad gäller deras inverkan på metanbildning i våmmen.
Innehållet av metanproducerande mikrober i våmvätska analyserades med modern, DNA-baserad teknik. Den nya tekniken innebär att man inte behöver odla mikroberna på olika substrat utan har möjlighet att direkt bestämma släkten och arter för metanproducerande organismer, speciellt s.k. arkéer, med hög noggrannhet. Studierna visade att mikroberna i laboratoriesystemet överensstämmer så bra med förhållandena i våmmen på en levande ko att det ger en bra värdering av vad som händer i våmmen. Det framgår också att det finns en hög grad av variation mellan individer i sammansättningen av mikrober i våmvätska. Även om totala antalet mikrober inte skiljer mellan kor, så kan skillnader i vissa typer av dessa förklara variationen i metanbildning. Olika kor reagerar också olika för skillnader i utfodring, t. ex. grovfoder/kraftfoderförhållande.
Sammantaget visar forskningen att det finns teoretiska möjligheter att med fodertillskott och selektion av djur minska kornas metanproduktion. Mera forskning är dock nödvändig innan detta blir praktisk verklighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-789 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-792 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress