Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av metoder för att minska metanförlusterna i vallfoderbaserade foderstater till högavkastande mjölkkor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030052
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Jan Bertilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.bertilsson@huv.slu.se
Telefon: 018-67 16 45
Beviljade medel: 1 973 000 SEK

Metangas producerad vid kornas omsättning av foder i våmmen bidrar med minst en tredjedel av jordbrukets utsläpp av växthusgaser i Sverige. Ökad kunskap om hur olika faktorer påverkar mängden metangas som bildas är grundläggande för möjligheterna att reducera denna utan att samtidigt negativt påverka foderutnyttjande och därmed kornas mjölkproduktion. Enkla och säkra laboratoriemetoder behövs eftersom mätningar på kor är arbetsintensiva och därmed dyra. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som kan användas för att undersöka hur olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser påverkar metanproduktionen i våmmen. Mikrobiologiska analyser baserad på modern teknik (DNA, RNA) av våmvätska från kor visar stor variation mellan individer i innehåll av metanbildande mikrorganismer och därmed bildning av metan. Därmed finns förutsättningar att genom urval välja kor med lägre produktion av metan.

Kor har en unik förmåga att utnyttja fiberrika produkter som foder och omvandla för människan oätbara produkter till högvärdigt mjölkprotein. För detta utnyttjar hon de mikroorganismer som finns i oändligt antal i hennes våm. Vid omsättning av fodret i våmmen bildas också metan. För kon utgör metanproduktionen en energiförlust. Processen när foder bryts ner och metan bildas är nödvändig för att kons foderomsättningen ska kunna löpa normalt. Samtidigt vet vi att metan är en av de kraftfullasteväxthusgaserna, mer än 30 gånger så verksam som koldioxid. Om vi vill minska kornas metanproduktion med olika åtgärder är det nödvändigt att öka kunskapen om de grundläggande processerna i våmmen. Då metanbildning är nära kopplat till foderkonsumtion och nedbrytning av fibrer, finns det annars en stor risk för att de åtgärder som sätts in medför lägre foderintag och/eller sämre foderutnyttjande och därmed lägre mjölkproduktion.
Grundläggande för att kunna vidta åtgärder är att det finns individuella skillnader mellan djur som vi kan förstå orsakerna till. Möjligheterna att mäta metanproduktionen i våmmen är grundläggande för att uppnå detta. Att mäta metanproduktion på levande djur är möjligt, men det är arbetsintensivt och innebär inskränkningar som inte alltid är djurvänliga, t. ex. att stå instängd under längre tidsperioder i respirationskammare. Även mot alternativa metoder finns olika invändningar. Det är önskvärt att utveckla laboratoriemetoder som på ett säkert sätt kan simulera förhållandena i våmmen hos kor. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som innebär att små mängder foder (något gram) innesluts tillsammans med våmvätska i ett gastätt glaskärl och den gas som produceras samlas upp för analys av gaskoncentrationer under upp till två dygn. Från gaskoncentrationer och kännedom om systemets volym kan total gasproduktion och produktion av metangas beräknas. Mätningarna visade god överensstämmelse med beräkningar av metanmängd utförda på andra sätt. Vi kunde också visa att det finns fodertillsatser som har som har en hämmande inverkan på metanbildningen. Vi undersökte speciellt inverkan av extrakt från cashew-nötskal och glycerol som enligt litteraturen kan ha sådana egenskaper. Studierna visade att det förstnämnda hade en tydlig hämmande inverkan på metanbildning i våmvätska. Däremot kunde vi inte visa detta för tillsats av glycerol. Det stimulerade snarare metanbildningen. Med det utvecklade laboratorietestet så kan man snabbt, billigt och säkert utvärdera olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser vad gäller deras inverkan på metanbildning i våmmen.
Innehållet av metanproducerande mikrober i våmvätska analyserades med modern, DNA-baserad teknik. Den nya tekniken innebär att man inte behöver odla mikroberna på olika substrat utan har möjlighet att direkt bestämma släkten och arter för metanproducerande organismer, speciellt s.k. arkéer, med hög noggrannhet. Studierna visade att mikroberna i laboratoriesystemet överensstämmer så bra med förhållandena i våmmen på en levande ko att det ger en bra värdering av vad som händer i våmmen. Det framgår också att det finns en hög grad av variation mellan individer i sammansättningen av mikrober i våmvätska. Även om totala antalet mikrober inte skiljer mellan kor, så kan skillnader i vissa typer av dessa förklara variationen i metanbildning. Olika kor reagerar också olika för skillnader i utfodring, t. ex. grovfoder/kraftfoderförhållande.
Sammantaget visar forskningen att det finns teoretiska möjligheter att med fodertillskott och selektion av djur minska kornas metanproduktion. Mera forskning är dock nödvändig innan detta blir praktisk verklighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1560

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress