Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av metoder för att minska metanförlusterna i vallfoderbaserade foderstater till högavkastande mjölkkor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030052
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Jan Bertilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.bertilsson@huv.slu.se
Telefon: 018-67 16 45
Beviljade medel: 1 973 000 SEK

Metangas producerad vid kornas omsättning av foder i våmmen bidrar med minst en tredjedel av jordbrukets utsläpp av växthusgaser i Sverige. Ökad kunskap om hur olika faktorer påverkar mängden metangas som bildas är grundläggande för möjligheterna att reducera denna utan att samtidigt negativt påverka foderutnyttjande och därmed kornas mjölkproduktion. Enkla och säkra laboratoriemetoder behövs eftersom mätningar på kor är arbetsintensiva och därmed dyra. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som kan användas för att undersöka hur olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser påverkar metanproduktionen i våmmen. Mikrobiologiska analyser baserad på modern teknik (DNA, RNA) av våmvätska från kor visar stor variation mellan individer i innehåll av metanbildande mikrorganismer och därmed bildning av metan. Därmed finns förutsättningar att genom urval välja kor med lägre produktion av metan.

Kor har en unik förmåga att utnyttja fiberrika produkter som foder och omvandla för människan oätbara produkter till högvärdigt mjölkprotein. För detta utnyttjar hon de mikroorganismer som finns i oändligt antal i hennes våm. Vid omsättning av fodret i våmmen bildas också metan. För kon utgör metanproduktionen en energiförlust. Processen när foder bryts ner och metan bildas är nödvändig för att kons foderomsättningen ska kunna löpa normalt. Samtidigt vet vi att metan är en av de kraftfullasteväxthusgaserna, mer än 30 gånger så verksam som koldioxid. Om vi vill minska kornas metanproduktion med olika åtgärder är det nödvändigt att öka kunskapen om de grundläggande processerna i våmmen. Då metanbildning är nära kopplat till foderkonsumtion och nedbrytning av fibrer, finns det annars en stor risk för att de åtgärder som sätts in medför lägre foderintag och/eller sämre foderutnyttjande och därmed lägre mjölkproduktion.
Grundläggande för att kunna vidta åtgärder är att det finns individuella skillnader mellan djur som vi kan förstå orsakerna till. Möjligheterna att mäta metanproduktionen i våmmen är grundläggande för att uppnå detta. Att mäta metanproduktion på levande djur är möjligt, men det är arbetsintensivt och innebär inskränkningar som inte alltid är djurvänliga, t. ex. att stå instängd under längre tidsperioder i respirationskammare. Även mot alternativa metoder finns olika invändningar. Det är önskvärt att utveckla laboratoriemetoder som på ett säkert sätt kan simulera förhållandena i våmmen hos kor. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som innebär att små mängder foder (något gram) innesluts tillsammans med våmvätska i ett gastätt glaskärl och den gas som produceras samlas upp för analys av gaskoncentrationer under upp till två dygn. Från gaskoncentrationer och kännedom om systemets volym kan total gasproduktion och produktion av metangas beräknas. Mätningarna visade god överensstämmelse med beräkningar av metanmängd utförda på andra sätt. Vi kunde också visa att det finns fodertillsatser som har som har en hämmande inverkan på metanbildningen. Vi undersökte speciellt inverkan av extrakt från cashew-nötskal och glycerol som enligt litteraturen kan ha sådana egenskaper. Studierna visade att det förstnämnda hade en tydlig hämmande inverkan på metanbildning i våmvätska. Däremot kunde vi inte visa detta för tillsats av glycerol. Det stimulerade snarare metanbildningen. Med det utvecklade laboratorietestet så kan man snabbt, billigt och säkert utvärdera olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser vad gäller deras inverkan på metanbildning i våmmen.
Innehållet av metanproducerande mikrober i våmvätska analyserades med modern, DNA-baserad teknik. Den nya tekniken innebär att man inte behöver odla mikroberna på olika substrat utan har möjlighet att direkt bestämma släkten och arter för metanproducerande organismer, speciellt s.k. arkéer, med hög noggrannhet. Studierna visade att mikroberna i laboratoriesystemet överensstämmer så bra med förhållandena i våmmen på en levande ko att det ger en bra värdering av vad som händer i våmmen. Det framgår också att det finns en hög grad av variation mellan individer i sammansättningen av mikrober i våmvätska. Även om totala antalet mikrober inte skiljer mellan kor, så kan skillnader i vissa typer av dessa förklara variationen i metanbildning. Olika kor reagerar också olika för skillnader i utfodring, t. ex. grovfoder/kraftfoderförhållande.
Sammantaget visar forskningen att det finns teoretiska möjligheter att med fodertillskott och selektion av djur minska kornas metanproduktion. Mera forskning är dock nödvändig innan detta blir praktisk verklighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-619 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress