Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av metoder för att minska metanförlusterna i vallfoderbaserade foderstater till högavkastande mjölkkor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030052
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Jan Bertilsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jan.bertilsson@huv.slu.se
Telefon: 018-67 16 45
Beviljade medel: 1 973 000 SEK

Metangas producerad vid kornas omsättning av foder i våmmen bidrar med minst en tredjedel av jordbrukets utsläpp av växthusgaser i Sverige. Ökad kunskap om hur olika faktorer påverkar mängden metangas som bildas är grundläggande för möjligheterna att reducera denna utan att samtidigt negativt påverka foderutnyttjande och därmed kornas mjölkproduktion. Enkla och säkra laboratoriemetoder behövs eftersom mätningar på kor är arbetsintensiva och därmed dyra. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som kan användas för att undersöka hur olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser påverkar metanproduktionen i våmmen. Mikrobiologiska analyser baserad på modern teknik (DNA, RNA) av våmvätska från kor visar stor variation mellan individer i innehåll av metanbildande mikrorganismer och därmed bildning av metan. Därmed finns förutsättningar att genom urval välja kor med lägre produktion av metan.

Kor har en unik förmåga att utnyttja fiberrika produkter som foder och omvandla för människan oätbara produkter till högvärdigt mjölkprotein. För detta utnyttjar hon de mikroorganismer som finns i oändligt antal i hennes våm. Vid omsättning av fodret i våmmen bildas också metan. För kon utgör metanproduktionen en energiförlust. Processen när foder bryts ner och metan bildas är nödvändig för att kons foderomsättningen ska kunna löpa normalt. Samtidigt vet vi att metan är en av de kraftfullasteväxthusgaserna, mer än 30 gånger så verksam som koldioxid. Om vi vill minska kornas metanproduktion med olika åtgärder är det nödvändigt att öka kunskapen om de grundläggande processerna i våmmen. Då metanbildning är nära kopplat till foderkonsumtion och nedbrytning av fibrer, finns det annars en stor risk för att de åtgärder som sätts in medför lägre foderintag och/eller sämre foderutnyttjande och därmed lägre mjölkproduktion.
Grundläggande för att kunna vidta åtgärder är att det finns individuella skillnader mellan djur som vi kan förstå orsakerna till. Möjligheterna att mäta metanproduktionen i våmmen är grundläggande för att uppnå detta. Att mäta metanproduktion på levande djur är möjligt, men det är arbetsintensivt och innebär inskränkningar som inte alltid är djurvänliga, t. ex. att stå instängd under längre tidsperioder i respirationskammare. Även mot alternativa metoder finns olika invändningar. Det är önskvärt att utveckla laboratoriemetoder som på ett säkert sätt kan simulera förhållandena i våmmen hos kor. I projektet har vi utvecklat en laboratoriemetod som innebär att små mängder foder (något gram) innesluts tillsammans med våmvätska i ett gastätt glaskärl och den gas som produceras samlas upp för analys av gaskoncentrationer under upp till två dygn. Från gaskoncentrationer och kännedom om systemets volym kan total gasproduktion och produktion av metangas beräknas. Mätningarna visade god överensstämmelse med beräkningar av metanmängd utförda på andra sätt. Vi kunde också visa att det finns fodertillsatser som har som har en hämmande inverkan på metanbildningen. Vi undersökte speciellt inverkan av extrakt från cashew-nötskal och glycerol som enligt litteraturen kan ha sådana egenskaper. Studierna visade att det förstnämnda hade en tydlig hämmande inverkan på metanbildning i våmvätska. Däremot kunde vi inte visa detta för tillsats av glycerol. Det stimulerade snarare metanbildningen. Med det utvecklade laboratorietestet så kan man snabbt, billigt och säkert utvärdera olika fodermedel, foderstater och fodertillsatser vad gäller deras inverkan på metanbildning i våmmen.
Innehållet av metanproducerande mikrober i våmvätska analyserades med modern, DNA-baserad teknik. Den nya tekniken innebär att man inte behöver odla mikroberna på olika substrat utan har möjlighet att direkt bestämma släkten och arter för metanproducerande organismer, speciellt s.k. arkéer, med hög noggrannhet. Studierna visade att mikroberna i laboratoriesystemet överensstämmer så bra med förhållandena i våmmen på en levande ko att det ger en bra värdering av vad som händer i våmmen. Det framgår också att det finns en hög grad av variation mellan individer i sammansättningen av mikrober i våmvätska. Även om totala antalet mikrober inte skiljer mellan kor, så kan skillnader i vissa typer av dessa förklara variationen i metanbildning. Olika kor reagerar också olika för skillnader i utfodring, t. ex. grovfoder/kraftfoderförhållande.
Sammantaget visar forskningen att det finns teoretiska möjligheter att med fodertillskott och selektion av djur minska kornas metanproduktion. Mera forskning är dock nödvändig innan detta blir praktisk verklighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress