Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av strategier för ekonomiskt optimal användning av nya fungicider i stråsäd, Ansökan om förlängning utöver tidigare 2 års studier.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0548096
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 23 maj 2012
Huvudsökande: Anna-Karin Krijger
Organisation: Hushållningssällskapet Skaraborg
E-postadress: anna-karin.krijger@hush.se
Telefon: 0511-24800
Beviljade medel: 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Utvecklingen av en ny grupp fungicider, strobiluriner, ökade lönsamheten för svamp bekämpningar i stråsäd under slutet av 1990-talet. Under vintern 2002/2003 uppmärksammades dock resistensproblem för strobiluriner. Nya preparat har tagits fram för fungicidbehandlingar och för att hitta rätt strategi och lönsamhet är det viktigt att preparaten provas i olika doser och i olika grödor. Fältförsök genomfördes tillsammans med de regionala försöksorganisationerna Jordbruksverket, köpta led av firmor och SLF för att belysa frågeställningar kring lönsamhet för fungicidbehandlingar. Resistens mot svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka finns kvar så kommande års fungicidbehandlingar i höstvete, vårvete och vårkorn måste baseras på triazolhaltiga preparat. För att bredda svampeffekten kan en strobilurin tillsättas. Försöken i rågvete visade att låga doser ger lönsamhet för bekämpning och försöken i havre visade på måttliga merskördar för bekämpning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Utveckling av strategier för ekonomiskt optimal användning av nya fungicider i stråsäd

Utvecklingen av en ny grupp fungicider, strobiluriner, ökade lönsamheten för svampbekämp-ningar i stråsäd under slutet av 1990-talet. Det först godkända preparatet 2003, följdes av flera som i försök visat ännu högre skördeökningar (se t.ex. 2002 års försöksresultat på www.slu.se/faltforsk). Exempel på dessa är preparaten Comet och Accanto som blev registrerade för användning i Sverige 2003.
Under vintern 2002/2003 uppmärksammades dock resistensproblem för strobiluriner hos Septoria tritici på kontinenten, i England och på Irland. Detta har medfört att kemiföretagen beslutade att endast testa och marknadsföra strobiluriner i blandning med andra verksamma substanser. Underlaget för rekommendationer beträffande fungicidbehandlingar har därmed blivit bristfälligt. Den rekommenderade s.k. normaldosen av en fungicid har ofta visat sig vara högre än den ekonomiskt optimala dosen. Det är därför viktigt för ekonomin i odlingen, och för största möjliga miljöhänsyn, att nya preparat som förväntas få en stor användning, snabbt testas i försök i olika doser och i flera grödor. Firmorna som företräder preparaten kommer sannolikt inte heller i framtiden att vara intresserade av att finansiera denna provning. I deras intresse ligger i första hand att rekommendera en dos som ger ett säkert resultat och inga risker för reklamationer. De regionala försöksorganisationerna Försök i Väst (FiV), Östra Sverigeförsöken (ÖSF), SVEA, Animaliebältet, Skåneförsöken, Jordbruksverket och SLF samarbetar för att belysa frågeställningar kring lönsamhet för fungicidbehandlingar.

Material och Metod
Försöksplanerna designades för att kunna bedöma skörde- och kvalitetspotential för behandling samt att ur ett ekonomiskt intresse bestämma doseringar av ingående preparat eller blandningar. Genom att lägga in försöksled med reducerade doser av nya fungicider, t.ex. Comet, Accanto, Stereo och Stratego, i befintliga regionala försök har vi snabbt skaffat rådgivningsunderlag för dosering i olika grödor. SLF-medlen har bekostat led i försöken. I övrigt ingår flera beställda preparat och mätarpreparat betalade av kemiföretag, Växtskydds-centralerna och de regionala försöksorganisationerna. För att se de kompletta serierna hänvisas till Fältforsks hemsida www.slu.se/faltforsk. Sammanställning och rappor¬tering har bekostats av regionerna i samband med den årliga försöksrapporteringen under åren 2003, 2004 och 2005.

Resultat
Resultaten visar att det är stora skillnader i dos och effekt mellan olika preparat och i olika grödor. För längre sammanställningar och enskilda resultat hänvisas dels till www.slu.se/faltforsk samt de årliga försöksrapporterna från respektive region, Skåneförsöken, Animaliebältets försöksrapport och Mellansvenska försöksrapporten. Försöksrapporterna ligger också utlagda på www.forsoken.se och www.skaneforsoken.se.

Slutsatser
Även om effekten av strobilurinerna Amistar och Comet tycks ha blivit något bättre under sista året måste man utgå från att resistensen finns kvar hos både svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka. Detta innebär att bekämpningen kommande år måste baseras på Proline, Tilt eller Tilt Top som alla är triazolhaltiga preparat. Dosen av Proline, Tilt eller Tilt Top får anpassas till rådande smittotryck, men bör i normalfallet hamna i intervallet 50-75 % av full etikettdos. För att i viss mån bredda svampeffekten rekommenderas tillsats av Amistar eller Comet i dosen 0,1-0,2 l/ha. Försöken visade på en tendens till högre merskörd och en viss lönsamhet för tillsats av en låg dos strobilurin. Eftersom blandning av Proline och Tilt i reducerad dos hävdat sig väl i årets försök, kan även detta vara ett alternativ inför nästa års svampbekämpning i vete.

I korn finns flera preparat som är effektiva mot de viktiga svampsjukdomarna bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. Ofta är en blandning med reducerade doser ett bra alternativ eftersom preparaten kompletterar varandra och man får en bredare effekt mot flera svampsjukdomar. Försöken visade att behovsanpassning är möjlig och att fält med små eller inga angrepp vid flaggbladsstadiet sällan lönar sig att behandla. Risken för svampangrepp är störst i fält med korn som förfrukt. Försöken visade dock att angreppen kan bli små eller måttliga även om förfrukten är korn och att behovsanpassning är viktig även i dessa fält.

Försöken i rågvete visade att låga doser ger lönsamhet för bekämpning. Försöken i havre visade på måttliga merskördar där svartrost uppträdde medan behandling av bladfläcksjuka sällan ger merskördar.

 

Antal träffar i projektbanken: 129

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased … incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease … Proteinerna kan fungera som antigener för vaccinutveckling och användas för utveckling …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2008

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress