Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033190
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 november 2015
Huvudsökande: Hanna Friberg
Organisation: SLU
E-postadress: hanna.friberg@slu.se
Telefon: 018-671876
Beviljade medel: 1 245 000 SEK

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad mellan vete och majs som gröda eller någon effekt av reducerad jordbearbetning i växtföljder med avbrottsgröda. I studier av F. graminearum såg vi att skörderester av majs medför en ökad risk för produktion av perithecier (fruktkroppar) och askosporer jämfört med halm från höstvete. Ökningen syntes dels vid en direkt jämförelse genom att F. graminearum på skörderester från majs producerade betydligt fler perithecier och askosporer än på halm av höstvete, dels vid en jämförelse över två år genom att betydande antal perithecier och askosporer bildades även på tvååriga skörderester av majs, medan höstvetehalmen var nästintill nedbruten, vilket gjorde att det där producerades mycket få perithecier.

Risk för förvärrade problem med Fusarium i framtida odlingssystem

Förändrat klimat och nya odlingssystem innebär nya förutsättningar för svensk växtodling. Sjukdomssituationen kan komma att förändras, till exempel kan odling av både höstvete och majs komma att öka, och med den förekomsten svampar som orsakar kvalitetsproblem hos dessa båda grödor. Fusariumsvampar hör till de allvarligaste skadegörarna i såväl vete som majs. Angrepp ger skördesänkningar och skrumpna kärnor av dålig kvalitet. Dessutom producerar svamparna flera olika mykotoxiner som återfinns i den skördade råvaran – ämnen som är skadliga för både människor och djur. I det här projektet har vi studerat Fusarium graminearum och F. culmorum, två viktiga patogener i majs och vete, och undersökt hur de påverkas av odlingssystemets utformning. Vi var särskilt intresserade av att se om skadesvamparnas förmåga att kolonisera och utvecklas skiljer sig åt mellan höstvete och majs, eftersom produktionen av majs har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Vi ville också se på två andra faktorer som har föreslagits öka i framtiden och förvärra problemen med Fusariumsvampar, nämligen plöjningsfri odling och en ensidig odling av majs eller höstvete.
I våra försök kunde vi se en ökad kolonisering av båda skadesvamparna vid odling av majs eller höstvete flera år i rad. Däremot kunde vi inte se några tydliga skillnader i hur någon av skadesvamparna koloniserade majs jämfört med höstvete. Vi kunde inte heller se någon tydlig effekt av att plöja eller inte, något vi studerades enbart i de fall där det fanns en avbrottsgröda.

De två Fusariumarterna vi studerade skiljer sig åt, bland annat genom att de har olika förmåga att producera sporer. Medan F. culmorum enbart producerar asexuella konidier har F. graminearum förmågan att producera såväl asexuella sporer, så kallade konidier, som sexuella askosporer. De senare produceras i fruktkroppar av en typ som kallas perithecier. I dessa produceras askosporer. Våra studier har visat på en kraftigt ökad risk för produktion av fruktkroppar och sexuellt producerade askosporer från F. graminearum på majshalm jämfört med halm från höstvete. Sexuell reproduktion ger en ökad möjlighet för genetisk omkombination, vilket i sin tur medför förhöjd risk för mer aggressiva Fusariumpopulationer samt snabbare utveckling av fungicidresistens hos svampen. Dessutom har askosporerna förmodligen större förmåga att sprida sig över större områden än vad de asexuellt producerade konidierna har: Konidier sprids framför allt med hjälp av regnstänk medan askosporerna är luftburna och därmed har möjlighet att sprida sig längre distanser.

Förutom att antalet fruktkroppar var betydligt högre på majsresterna än på vetehalmen såg vi en skillnad i hur länge svampen kunde producera sina fruktkroppar på de olika skörderesterna. Genom att fortsätta studera samma skörderester två år i rad såg vi att det inte var någon större skillnad i svampens förmåga att producera den sexuella typen av sporer på ettårig jämfört med tvåårig halm. Skörderesterna från majs var efter två år endast obetydligt nerbrutna medan höstvetehalmen nästan försvunnit, och på den höstvetehalm som fanns kvar producerades mycket få fruktkroppar och sporer. Majs är därmed en högriskgröda för spridning av de sexuella sporerna av F. graminearum, särskilt eftersom den majshalm där skadesvampen överlever forsätter att sprida sporer också efter två år i fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress