Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033190
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 november 2015
Huvudsökande: Hanna Friberg
Organisation: SLU
E-postadress: hanna.friberg@slu.se
Telefon: 018-671876
Beviljade medel: 1 245 000 SEK

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad mellan vete och majs som gröda eller någon effekt av reducerad jordbearbetning i växtföljder med avbrottsgröda. I studier av F. graminearum såg vi att skörderester av majs medför en ökad risk för produktion av perithecier (fruktkroppar) och askosporer jämfört med halm från höstvete. Ökningen syntes dels vid en direkt jämförelse genom att F. graminearum på skörderester från majs producerade betydligt fler perithecier och askosporer än på halm av höstvete, dels vid en jämförelse över två år genom att betydande antal perithecier och askosporer bildades även på tvååriga skörderester av majs, medan höstvetehalmen var nästintill nedbruten, vilket gjorde att det där producerades mycket få perithecier.

Risk för förvärrade problem med Fusarium i framtida odlingssystem

Förändrat klimat och nya odlingssystem innebär nya förutsättningar för svensk växtodling. Sjukdomssituationen kan komma att förändras, till exempel kan odling av både höstvete och majs komma att öka, och med den förekomsten svampar som orsakar kvalitetsproblem hos dessa båda grödor. Fusariumsvampar hör till de allvarligaste skadegörarna i såväl vete som majs. Angrepp ger skördesänkningar och skrumpna kärnor av dålig kvalitet. Dessutom producerar svamparna flera olika mykotoxiner som återfinns i den skördade råvaran – ämnen som är skadliga för både människor och djur. I det här projektet har vi studerat Fusarium graminearum och F. culmorum, två viktiga patogener i majs och vete, och undersökt hur de påverkas av odlingssystemets utformning. Vi var särskilt intresserade av att se om skadesvamparnas förmåga att kolonisera och utvecklas skiljer sig åt mellan höstvete och majs, eftersom produktionen av majs har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Vi ville också se på två andra faktorer som har föreslagits öka i framtiden och förvärra problemen med Fusariumsvampar, nämligen plöjningsfri odling och en ensidig odling av majs eller höstvete.
I våra försök kunde vi se en ökad kolonisering av båda skadesvamparna vid odling av majs eller höstvete flera år i rad. Däremot kunde vi inte se några tydliga skillnader i hur någon av skadesvamparna koloniserade majs jämfört med höstvete. Vi kunde inte heller se någon tydlig effekt av att plöja eller inte, något vi studerades enbart i de fall där det fanns en avbrottsgröda.

De två Fusariumarterna vi studerade skiljer sig åt, bland annat genom att de har olika förmåga att producera sporer. Medan F. culmorum enbart producerar asexuella konidier har F. graminearum förmågan att producera såväl asexuella sporer, så kallade konidier, som sexuella askosporer. De senare produceras i fruktkroppar av en typ som kallas perithecier. I dessa produceras askosporer. Våra studier har visat på en kraftigt ökad risk för produktion av fruktkroppar och sexuellt producerade askosporer från F. graminearum på majshalm jämfört med halm från höstvete. Sexuell reproduktion ger en ökad möjlighet för genetisk omkombination, vilket i sin tur medför förhöjd risk för mer aggressiva Fusariumpopulationer samt snabbare utveckling av fungicidresistens hos svampen. Dessutom har askosporerna förmodligen större förmåga att sprida sig över större områden än vad de asexuellt producerade konidierna har: Konidier sprids framför allt med hjälp av regnstänk medan askosporerna är luftburna och därmed har möjlighet att sprida sig längre distanser.

Förutom att antalet fruktkroppar var betydligt högre på majsresterna än på vetehalmen såg vi en skillnad i hur länge svampen kunde producera sina fruktkroppar på de olika skörderesterna. Genom att fortsätta studera samma skörderester två år i rad såg vi att det inte var någon större skillnad i svampens förmåga att producera den sexuella typen av sporer på ettårig jämfört med tvåårig halm. Skörderesterna från majs var efter två år endast obetydligt nerbrutna medan höstvetehalmen nästan försvunnit, och på den höstvetehalm som fanns kvar producerades mycket få fruktkroppar och sporer. Majs är därmed en högriskgröda för spridning av de sexuella sporerna av F. graminearum, särskilt eftersom den majshalm där skadesvampen överlever forsätter att sprida sporer också efter två år i fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress