Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033190
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 november 2015
Huvudsökande: Hanna Friberg
Organisation: SLU
E-postadress: hanna.friberg@slu.se
Telefon: 018-671876
Beviljade medel: 1 245 000 SEK

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad mellan vete och majs som gröda eller någon effekt av reducerad jordbearbetning i växtföljder med avbrottsgröda. I studier av F. graminearum såg vi att skörderester av majs medför en ökad risk för produktion av perithecier (fruktkroppar) och askosporer jämfört med halm från höstvete. Ökningen syntes dels vid en direkt jämförelse genom att F. graminearum på skörderester från majs producerade betydligt fler perithecier och askosporer än på halm av höstvete, dels vid en jämförelse över två år genom att betydande antal perithecier och askosporer bildades även på tvååriga skörderester av majs, medan höstvetehalmen var nästintill nedbruten, vilket gjorde att det där producerades mycket få perithecier.

Risk för förvärrade problem med Fusarium i framtida odlingssystem

Förändrat klimat och nya odlingssystem innebär nya förutsättningar för svensk växtodling. Sjukdomssituationen kan komma att förändras, till exempel kan odling av både höstvete och majs komma att öka, och med den förekomsten svampar som orsakar kvalitetsproblem hos dessa båda grödor. Fusariumsvampar hör till de allvarligaste skadegörarna i såväl vete som majs. Angrepp ger skördesänkningar och skrumpna kärnor av dålig kvalitet. Dessutom producerar svamparna flera olika mykotoxiner som återfinns i den skördade råvaran – ämnen som är skadliga för både människor och djur. I det här projektet har vi studerat Fusarium graminearum och F. culmorum, två viktiga patogener i majs och vete, och undersökt hur de påverkas av odlingssystemets utformning. Vi var särskilt intresserade av att se om skadesvamparnas förmåga att kolonisera och utvecklas skiljer sig åt mellan höstvete och majs, eftersom produktionen av majs har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Vi ville också se på två andra faktorer som har föreslagits öka i framtiden och förvärra problemen med Fusariumsvampar, nämligen plöjningsfri odling och en ensidig odling av majs eller höstvete.
I våra försök kunde vi se en ökad kolonisering av båda skadesvamparna vid odling av majs eller höstvete flera år i rad. Däremot kunde vi inte se några tydliga skillnader i hur någon av skadesvamparna koloniserade majs jämfört med höstvete. Vi kunde inte heller se någon tydlig effekt av att plöja eller inte, något vi studerades enbart i de fall där det fanns en avbrottsgröda.

De två Fusariumarterna vi studerade skiljer sig åt, bland annat genom att de har olika förmåga att producera sporer. Medan F. culmorum enbart producerar asexuella konidier har F. graminearum förmågan att producera såväl asexuella sporer, så kallade konidier, som sexuella askosporer. De senare produceras i fruktkroppar av en typ som kallas perithecier. I dessa produceras askosporer. Våra studier har visat på en kraftigt ökad risk för produktion av fruktkroppar och sexuellt producerade askosporer från F. graminearum på majshalm jämfört med halm från höstvete. Sexuell reproduktion ger en ökad möjlighet för genetisk omkombination, vilket i sin tur medför förhöjd risk för mer aggressiva Fusariumpopulationer samt snabbare utveckling av fungicidresistens hos svampen. Dessutom har askosporerna förmodligen större förmåga att sprida sig över större områden än vad de asexuellt producerade konidierna har: Konidier sprids framför allt med hjälp av regnstänk medan askosporerna är luftburna och därmed har möjlighet att sprida sig längre distanser.

Förutom att antalet fruktkroppar var betydligt högre på majsresterna än på vetehalmen såg vi en skillnad i hur länge svampen kunde producera sina fruktkroppar på de olika skörderesterna. Genom att fortsätta studera samma skörderester två år i rad såg vi att det inte var någon större skillnad i svampens förmåga att producera den sexuella typen av sporer på ettårig jämfört med tvåårig halm. Skörderesterna från majs var efter två år endast obetydligt nerbrutna medan höstvetehalmen nästan försvunnit, och på den höstvetehalm som fanns kvar producerades mycket få fruktkroppar och sporer. Majs är därmed en högriskgröda för spridning av de sexuella sporerna av F. graminearum, särskilt eftersom den majshalm där skadesvampen överlever forsätter att sprida sporer också efter två år i fält.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Basfinansiering av den Regionala fältförsöksverksamheten 2008
Carl-Anders Helander, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H0760011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 december 2015

Totalt omsatte de regional fältförsöken via Sverigeförsöken 19 miljoner 2008. Antalet försök blev 474 st. Finansieringen av de regionala fältförsöken fungerar så att handeln samlar in lantbrukaravgifter (0,2%) för spannmål, oljeväxter och trindsäd, samt att gödselleverantörerna tar ut en avgift …

Läs mer

Företagsledning i animalieproduktion
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-62-369 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

The aim with the program for management in animal production is to improve profitability and growth in the Swedish animal production through investments in research and development in co-operation between university, extension, agricultural enterprises. The objective is to develop new knowledge …

Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: H1333101 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The …

Läs mer

Fruktbarhet i hesteavlen: Kartlegging av sædkvalitet og rutiner ved forsendelse av fersk sæd hos kaldblodstraver i Norge.
Ragnar Thomassen, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1047260 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2015

Databasen til Det Norske Travselskap sammen med bedekningslister fra avlsstasjoner og journaler fra veterinærer har blitt benyttet for å se på fruktbarhetsresultater etter inseminasjon med fersk sæd hos Norsk Kaldblods Traverhopper. Totalt er fruktbarhetsresultater fra 1812 hopper i perioden 2006 …

Läs mer

Exponering och effekt av bekämpningsmedel vid odling av trädgårdsprodukter
Margareta Littorin, Lunds Universitet

Projektnummer: V1146018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 december 2015

Analysmetoder för rester av imazalil och pyrimetanil i urin utvecklades. Hos 28 anställda i gurkodlingar återfanns imazalil-halter såväl bland de som utförde sprutarbete som bland de som arbetade med kulturerna. Båda ökade sina resthalter i urinen 10-20 gånger och mera under säsong, kulturarbetet …

Läs mer

Effektivitet och stabilitet hos gårdsbiogasanläggningar - betydelsen av mikroorganismssamhällets struktur
Anna Schnürer, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340046 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Biogas at fram site is highly interesting as this allows the farmers to simultaneously treat organic waste fractions, produce energy and a valuable fertilizer. With a biogas plant the farmer can be self sufficient on energy and also contribute to the development of a sustainable agriculture. To …

Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete
Hanna Friberg, SLU

Projektnummer: H1033190 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

Majsodlingen i Sverige för foderändamål ökar stadigt. Kunskapsuppbyggnad sker men primärt om odling och skörd och kunskapen om ensilagets hygieniska kvalitet är bristfällig. Projektet syftade att undersöka mykotoxininnehåll i majsensilage. Två Penicilliummykotoxinerna, roquefortine C och MPA, …

Läs mer

Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
Jean-Francois Valarcher, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

The equine ? herpesviruses 2 and 5 (EHV-2 and -5), viruses that persistently infect horses and that can be reactivated with stress or illness, were initially thought as harmless. Recently however there is growing evidence that those can cause low-grade respiratory disease or even severe lung …

Läs mer

Sverige söker bonde - Unga lantbrukares framtida strategier i en föränderlig näring
Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Projektnummer: H0946336 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

Projektet handlar om framtida generationer av lantbrukare och belyser de strategier som utvecklas för att nå hållbarhet inom företaget från ett genusperspektiv. Unga lantbruksstudenter betonar betydelsen av att balansera det känslomässiga och det ekonomiska. Vidare betonas nätverk och kontinuerligt …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress