Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vägar till lönsamma, attraktiva och växande företag med dikobaserad nötköttsproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V0846001
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 augusti 2012
Huvudsökande: Kumm Karl-Ivar
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Karl-Ivar.Kumm@slu.se
Telefon: 0511-67256
Beviljade medel: 2 920 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Med nuvarande stöd kan besättningar med 100 ekologiska dikor betala alla produktionskostnader inklusive lantarbetarelön och marknadsmässiga kapitalkostnader för investeringar. För att konventionell dikalvsproduktion skall uppnå denna lönsamhet fordras ännu större besättningar och billiga byggnadslösningar. I båda fallen krävs stora arealer betesmark eller lokalisering till område med höga stöd. Mindre besättningar kan vara lönsamma så länge det finns befintliga resurser utan lönsam alternativ användning. Om gårdsstödet minskar utan kompensation eller om lantbrukarna uppfattar det som en samintäkt är det risk att dikorna minskar. Ett annat hot är att avvecklingen av handjursbidragen inte kompenseras med högre köttpriser. Ett långsiktigt hot är högre markkostnad till följd av konkurrens från energiodling inklusive skog. I ”skarpt klimatläge” kan emellertid svensk nötköttsproduktion få internationellt sett komparativa fördelar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vägar till lönsam och växande företag med dikobaserad nötköttsproduktion
Syfte
Dikobaserad köttproduktion innebär att man har kor som endast producerar kalvar som diar kon och sedan föds upp till slakt. Syftet är att finna lönsamma modeller för sådan produktion. Lönsamhetskravet innefattar att produktionen skall kunna betala både kortsiktiga kostnader inklusive lantarbetarelön och nyinvesteringar i bl.a. byggnader. Ett annat syfte är att analysera hur nötköttsproduktionen påverkas om det blir ”skarpt klimatläge” och global brist på mark för mat- och bioenergiproduktion.
Resultat
Med nuvarande stöd kan besättningar med 100 ekologiska dikor vara långsiktigt lönsamma. För att konventionell dikalvsproduktion med lägre miljöersättningar skall vara lönsam fordras ännu större besättningar och billiga byggnader. I båda fallen krävs stora arealer betesmark eller lokalisering till skogsbygder med höga stöd.
Mindre besättningar kan ekonomiskt hållbara så länge det finns fungerande byggnader och brukare med låga inkomstkrav. Men uthållig produktion kräver förr eller senare nyinvesteringar och nya brukare som kanske har högre inkomstkrav än de nuvarande.
Det är svårt att skaffa arealunderlag till stora köttdjursbesättningar särskilt i skogsbygder. Nuvarande gårdsstöd, som gör att passiva markägare kanske inte arrenderar ut sin mark, är ett hinder. Konkurrens om tillgänglig mark från mjölkproducenter och fritidslantbrukare är också hinder. Men prognoser antyder att mycket jordbruksmark kan bli tillgängliga för annan användning om gårdsstöden avvecklas. Köttdjur kan då vara ett alternativ till skog.
Stora sammanhängande betesfållor till rationella dikoföretag kan i vissa fall skapas av befintliga betesfållor tillsammans med intilliggandes åker och slutavverkad skogsmark. Men detta försvåras eller omöjliggörs av ägosplittring och tveksamhet inför att omvandla skog till betesmark.
Om nuvarande stöd minskar utan detta kompenseras med t.ex. högre miljöersättningar är det risk att många slutar med köttdjur. Ett annat hot är att den nyss genomförda avvecklingen av handjursbidragen inte kompenseras med högre köttpriser.
Prognoser tyder på att den nominella prisökningen på nötkött kommer att bli långsammare än prisökningen på maskiner, diesel, byggnader och löner fram till 2020-talet. En möjlighet för att uppnå lönsamhet även vid negativ prisutveckling och minskade stöd kan vara att införa miljöersättningar som beaktar både betesdjurens landskapsnytt och klimatnyttan av kolinlagrande och bioenergiproducerande träd i betesmarkerna. Kalkyler antyder att sådana miljöersättningar kan göra även småskalig nötköttsproduktion lönsam.
Vedbränslen till kraft- och värmeverk och andra generationens biodrivmedel kan bli viktiga för att ersätta fossila bränslen och begränsa klimatförändringen. Om det blir konkurrens om marken mellan kött- och vedproduktion blir nötköttsproduktionens stora arealbehov ett problem. Dikobaserad produktion kräver väsentligt större areal per kg kött än gris och kyckling. Foderodlingen till grisar och kycklingar kräver visserligen bättre mark än foderodlingen till dikor, men marginell jordbruksmark har i många fall lika hög virkesproducerande förmåga som spannmålsåker.
Klimatförändringen fordrar globala lösningar. Därför kommer all nötköttsproduktionen att påverkas om det blir ”skarpt klimatläge”. Vid konkurrens om marken kostar produktionen av ett kg brasilianskt nötkött fem gånger mera i förlorad virkesproduktion än produktion av ett kg svenskt nötkött. Detta antyder att Sverige i framtiden kan få komparativa fördelar i nötköttsproduktion medan Brasilien och andra tropiska länder får komparativa fördelar i bioenergiproduktion.
Metod
Arbetet inleddes med systematiska intervjuer av forskare, rådgivare och producenter som fick föreslå vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion. Produktionsmodeller som föreföll kunna bli lönsamma enligt intervjuerna blev sedan föremål för företagsekonomiska kalkyler. Därvid beräknades lönsamheten som summa intäkter – summa långsiktiga särkostnader. Långsiktiga särkostnader beräknades enligt principen för summa särkostnader 3 i SLU:s områdeskalkyler men med alla maskinkostnader inkluderade vid beräkningen av kostnaderna för hemmaproducerat foder.
De fysiska möjligheterna att skaffa arealunderlag till ekonomiskt hållbara dikoföretag undersöktes med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). De socioekonomiska möjligheterna och problemen att skaffa sådant arealunderlag kartlades med hjälp intervjuer med dikalvsproducenter och med positionsanalys.
Slutsats
Stöd på minst nuvarande nivå är nödvändiga för att bibehålla nuvarande svenska nötköttsproduktion och betesbaserad naturvård. Snabb storleksrationalisering och billiga byggnadslösningar är också nödvändiga för ekonomisk hållbarhet. Nuvarande gårdsstöd, som minskar utbudet av arrendemark, liksom tveksamhet inför att omvandla skog till betesmark är hinder för storleksrationaliseringen. Denna tveksamhet kan vara befogad i ett klimatperspektiv. Å andra sidan kan svensk nötköttsproduktion stärka sin internationella konkurrenskraft om det blir ”skarpt klimatläge”.
Ett sätt att förena minskad klimatpåverkan och bevarade naturvärden kan vara att plantera kolinlagrande och virkesproducerande träd i betesmarkerna. Dessa träd blir avverkningsmogna när klimatproblemen och efterfrågan på bioenergi troligen blivit större än nu. Om nuvarande stöd ersätts med miljöersättningar baserade på både landskapsvärden och klimatnytta kan kanske även småskalig nötköttsproduktion med träd i betesmarkerna bli lönsam.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress