Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Var kommer fosforn ifrån? Kvantifiering av flödesvägar för fosfor och sedimentförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområden

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870022
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 29 november 2013
Huvudsökande: Lotta Andersson
Organisation: SMHI
E-postadress: lotta.andersson@smhi.se
Telefon: 011-495 81 44
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Use of models for assessments of sources of P and sediments was investigated, with focus on possible added value of intense monitoring, efforts to include local information, and local model calibration. Fingerprinting techniques for assessments of sources to sediments was investigated and the potential of the use of 18O isotope ratios in water to reduce uncertainties of water flow paths. Also the potential to use oxygen isotope ratios in dissolved inorganic phosphate in riverine surface water to distinguish between P originating from agricultural runoff and from rural sewage effluents was assessed. Field work was carried out in two agricultural-dominated catchments, combined with hydrological modelling. The potential to use d18OP in the differentiation of P sources within small catchments with short riverine transit times was demonstrated. It was also concluded that it rather is the complexity of processes than database limitations that is the main cause of model uncertainty.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vad kommer fosforn från? Kvantifiering av källor och flödesvägar för fosfor och sedimentförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområde

Bakgrund och syfte

Genom ”Baltic Sea Action Plan” finns stärkta krav på reducering av fosfor till Östersjön, men även flera inlandssjöar och vattendrag. För att uppnå målen krävs kostnadseffektiva åtgärder. I projektet undersöks därför var fosforn i ett jordbruksdominerat område kommer ifrån. Syftet är att testa nya metoder för att kunna kvantifiera flödesvägar samt källfördelning för fosfor.

Vi har undersökt om variationer i sammansättningen av syreisotopen som är kopplad till löst oorganiskt fosfat kan användas för att skilja mellan fosfor från jordbruksmark och från fosfor från enskilda avlopp. Dessutom har vi analyserat om och hur ökad tillgång till lokal information om t.ex. hur jordbruk bedrivs minskar på osäkerheter i modelleringen. Vi har även tittat på hur stor inverkan lokal kalibrering av modeller har, jämfört med när man använder en modell som är uppsatt för hela Sverige med nationella databaser. Även andra tekniker för att spåra vattnet och fosforns flödesvägar har testats, t.ex. hur ”fingeravtryck” i form av innehåll av olika grundämnen i sediment från olika delar av landskapet speglas i sediment som lämnar ett avrinningsområde. En annan testad teknik är att se på hur fördelningen syreisotopen i vatten varierar över tiden. Eftersom vatten med olika uppehållstid i marken har olika signatur kan man använda denna teknik till att spåra vattnets (och därmed även fosforns) flödesvägar. Detta är viktig information för att bestämma vilka åtgärder som är lämpliga.

Material och metoder

För att undersöka den tidsmässiga variationen av syreisotopsignaturen hos fosfat i ett vattendrag genomfördes ett provtagningsprogram i ett litet (7.3 km2) jordbruksdominerat avrinningsområde. Vatten samlades in vid utloppet av avrinningsområdet, samt från dräneringsbrunnar på jordbruksmark och från avloppsvattensbrunnar. Samtidigt samlades vatten in för analyser av vattnets innehåll av total fosfor, fosfat och för isotopanalys av vattenmolekylen. Provtagningen gjordes så att säsongs och flödesdynamik fångades. Val av tidpunkt för provtagning gjordes med hjälp av SMHI:s hydrologiska prognosverktyg WebHyPro. En automatisk provtagare för intensivprovtagning (varannan timme) vid flödesförändringar orsakade av stora regnmängder och snösmältning. Provtagning av kväve, fosfor och kisel och suspenderat material genomfördes även i ett större avrinningsområde (162 km2), där även material in för ”fingeravtrycksanalys” med syfte att hitta källor till suspenderat sediment samlades in. Sedimentprovtagning gjordes för olika landskapselement, samt i en sedimentfälla i vattendraget. Den hydrologiska avrinningmodellen HYPE sattes upp för båda avrinningsområdena. Lokala uppsättningar av modellen, med olika kombinationer av tillgång till lokal information och lokala mätningar användes för att bedöma hur och om inkludering av denna information minskade modellosäkerhet.

Resultat

Resultaten visade att de uppmätta variationerna av syreisotopen i fosfatjonen verkligen speglade variationer i bidrag från olika källor. Tre källor för löst organiskt fosfor kunde identifieras; den geologiska bakgrunden, avloppsvattnet, samt fosfat som kommer från gödsling av åkrar.
Användning av lokal information förbättrade enbart i mycket begränsad omfattning förbättrade avrinningsområdesmodellens överenstämmelse med tillgängliga mätningar. Undantaget var väderdata (nederbörd och temperatur) från en lokal meteorologisk station, som sattes upp specifikt för projektet. Denna information förbättrade den hydrologiska modelleringen signifikant och indirekt påverkade den även modelleringen av fosfor. För perioderna med intensivprovtagning, där modellen kördes med både dygns- och timsteg visade det sig att prediktionerna inte förbättrades av den högre tidsupplösningen. Den nationella uppsättningen av HYPE bygger på regional kalibrering, som delvis kompletteras med lokala uppdateringar. Resultaten från denna studie visade att lokal kalibrering signifikant förbättrade resultaten. Det visade sig även att användning av information om dynamiken av fördelning av vattnets syreisotop i nederbörd och vattenflöden i kalibrering av modellen kunde minskade osäkerheten i prediktion av vattnets flödesvägar, vilket i sin tur ökade möjligheten att förstå fosforns flödesvägar. Testet av fingertrycksavtryck i det större avrinningsområet visade på signifikanta skillnader i signalen mellan olika landskapskomponenter. Studier för att bedöma om det går att särskilja på bidragen från olika landskapsdelar i den integrerade signalen i floden från sediment fångade i floden kommer att slutföras i december 2013.

Diskussion och slutsatser

Möjligheterna att använda syreisotopen i fosfat för att skilja på källor visade sig som en framkomlig väg, åtminstone för små områden med korta uppehållstider i vattendrag. Tekniken verifierade bl.a. dominansen av avloppsvatten under sommarens lågflödesperioder. En annan slutsats är att, med undantag för lokal meteorlogisk information, förbättras modellresultat kopplade till fosforflöden endast i begränsad omfattning genom användning av detaljerade lokala databaser istället för nationella databaser. Detta återspeglar att det snarare är komplexiteten i processerna än tillgång till lokal information som bidrar till den största delen av osäkerheter. Genom att inkludera information om syreisotopens sammansättning i nederbörd och bäckvatten förbättras möjligheten till förståelse av vattnets flödesvägar, vilket även ökar möjligheten till beslut om relevanta åtgärder. Kombination av analyser från övervakningsprogram, isotoptekniker, samt expertbedömningar rekommenderas därför som vägen framåt till lokal vattenförvaltning med syfte att nå mål kopplade till minskad transport av fosfor och andra näringsämnen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress