Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Värdet av att fermentera foder eller foderråvaror till grisar.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0650115
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 2 april 2014
Huvudsökande: Barbro Mattsson
Organisation: Svenska Pig AB
E-postadress: barbro.mattsson@svenskapig.se
Telefon: 0511-25274
Beviljade medel: 580 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fermentering har använts främst för att hygieniskt stabilisera enskilda foderråvaror. Under senare år har intresset väckts för fermenteringens positiva inverkan på grisars foderutbyte och hälsa. Kunskap om tillvägagångssätt i praktisk grisuppfödning är begränsad och risker för felinvesteringar är stor.
Resultaten i föreliggande studie visade att rent lysin riskerar att försvinna i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning. Medan däremot medförde styrd fermentering ingen förlust av rent lysin. Det var nödvändigt att regelbundet starta om den styrda fermenteringen i besättningarna på grund av fodervägran hos grisarna. För att få styrd fermentering att fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mjölksyraproducerande bakterier redan ympad foderråvara innan leverans till gård att rekommendera.
Stöpning av foder ökar smältbarheten av fosfor och bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med pH < 4,5.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fermentering av foderråvaror och foder till grisar

Inledning
Fermentering har hittills främst använts för att hygieniskt stabilisera foder eller enskilda foderråvaror. Under senare år har även intresset väckts för fermenteringens positiva inverkan på grisars foderutbyte och hälsa. Ett blötlagt foder som är väl fermenterat har probiotiska egenskaper och kan förhindra koliforma bakterier att växa i fodret. Försök med fermenterade foder och foderråvaror har utförts under varierande förutsättningar och resultaten har därför också varierat. Förbättrade foderutbyten har rapporterats främst från försök med fermenterad spannmål. Den bäst dokumenterade effekten med fermenterad spannmål är en ökad smältbarhet av fytatbunden fosfor.
Det finns producenter som tillämpar och har tillämpat tekniken i praktisk drift. Frågorna kring teknik, metodik och effekter är många, men eftersom kunskap saknas är svaren få. Frågorna rör främst temperaturer, tider, minimal restmängd vid påfyllning av fermentationstankar, rengöringsrutiner - hygien, aminosyraförstöring, kontinuerlig eller batch (omgångsvis) fermentering, omrörning etc.
I denna studie behandlades frågan om fritt lysin stannar intakt i samband med fermentering och vilken process som är säkrast. Dessutom görs en bedömning av vilka system som kan vara aktuella att utveckla i framtiden.

Inventering av olika system för fermentering
Blötlagda foderråvaror/foder kan vara fermenterade eller inte fermenterade. En fermenterad blandning har lagrats under en viss tid och en kemisk process (fermentation) har påbörjats.
• Tillsättsätts/ympas en mjölksyraproducerande bakteriekultur i den blötlagda blandningen för att påverka och styra produktionen av mjölksyra, benämns detta som styrd fermentering.
• Begreppet spontan fermentering innebär att den bakteriekultur som naturligt finns i ingående råvaror växer och påverkar foderblandningens syrasammansättning.
• Stöpning innebär att den blötlagde foderblandningen bara förvaras några timmar i foderanläggningen innan utfodring. Under den tiden hinner en viss enzymatisk påverkan av foderblandningen ske, till exempel aktiveras det i växter naturligt förekommande enzymet fytas som ökar smältbarheten av fosfor.

En inventering gjordes av gårdar i Sverige som fermenterade foder eller foderråvaror, totalt nio gårdar. Tre gårdar använde spontan fermentering. På två gårdar stöptes fodret några timmar innan utfodring. Fyra gårdar hade testat styrd fermentering. Tre av dessa har slutat. Den som fortfarande tillämpar styrd fermentering startade om processen ungefär var tredje vecka för att inte riskera fodervägran hos grisarna.
I besättningarna togs prover från olika tankar och vid olika tillfällen för följande parametrar och variation:
Vattenhalt (%) 69,8-79,9
Råprotein (%) 3,9-5,0
Enterobakterier (log cfu/g) <0,1-1,0
Laktobaciller (log cfu/g) 6,9-9
Jästsvampar (log cfu/g) 5,9-7
Mögelsvampar (log cfu/g) <2,0-2,3
pH 3,5-4,4
Mjölksyra (%) 1,7-2,1
Ättiksyra (%) 0,2-0,4
Etanol (%) 0,5-0,8
Propionsyra (%) <0,02
Smörsyra (%) <0,01
Provsvaren varierade mellan gårdar och inom gård mellan provtillfällen. Provtagningarna kunde inte visa på någon specifik parameter som beskrev smaklighet och kvalité. Det fanns två prover som var relativt lika i analysvärden. I det ena fallet ville grisarna äta fodret. I det andra fallet vägrade grisarna att äta fodret. Det finns alltså ytterligare parametrar än de undersökta som beskriver fodrets smaklighet och kvalité. I litteratur beskrivs att enterobakter bryter ner framför allt det rena lysinet till kadaverin som både luktar och smakar illa.
Ett väl fermenterat foder beskrivs i litteraturen innehålla >1,3 % mjölksyra, 0,1-0,2 % ättiksyra och helst <0,4 % etanol. Mycket etanol och ättiksyra är ett tecken på hög aktivitet av jästsvampar. Fodret bör ha ett pH <4,5 för att hindra tillväxt av koliforma bakterier.
Beroende på vilka foderråvaror som används medföljer olika typer av mikroorganismer som i sin tur inverkar på fermenteringsprocessen. Detta innebär att det är svårt, eller omöjligt att nå ett stabilt tillstånd med avseende på arter av mikroorganismer i fermenterade foder och foderråvaror. Vilket visades vid de provtagningar som gjordes i besättningarna. Förmodligen är alla blötfoderanläggningar unika med avseende på mikrobiell aktivitet och därmed även beträffande bl.a. syrasammansättning och eventuella förluster av rent lysin.

Sammanfattning
I denna studie visades att såväl kontinuerlig spontan fermentering som styrd omgångsvis fermentering för närvarande inte kan rekommenderas. Möjliga utvecklingsvägar för att få en effektiv, säker och stabil fermentering eller stöpning är genom styrd fermentering med en ympad foderråvara (t.ex. ympat potatisrestprodukt), eller stöpning/fermentering i en surgjord blöt foderråvara där pH är ca 4. Omgångsvis stöpning/fermentering ökar förutsättningarna att inga oönskade processer kan starta som påverkar fodrets smaklighet och kvalitet. Dessa utvecklingsvägar behöver dock följas upp ordentligt innan rekommendationer kan ges till svenska grisuppfödare.

• Risken är stor att rent lysin försvinner i samband med kontinuerlig spontan fermentering/stöpning.
• I denna studie medförde styrd fermentering inga förluster av rent lysin.
• Det var nödvändigt att regelbundet starta om den styrda fermenteringen i besättningarna, på grund av fodervägran hos grisarna.
• För att styrd fermentering ska kunna fungera under praktiska förhållanden är tillgång till en med mjölksyraproducerande bakterier ympad foderråvara att rekommendera (t.ex. ympad potatisrestprodukt från livsmedeltillverkning).
• Stöpning av foder eller foderråvaror, för att öka smältbarheten av fosfor, bör ske omgångsvis alternativt i en surgjord blöt foderråvara med pH < 4,5.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Växtodling
Mjölk

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination
Jane Morrell Darby, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 november 2018

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Växtodling
Trädgård

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress