Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930019
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 14 februari 2013
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som ger låga utsläpp av klimatgaser. I studien mättes utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året. Vi studerade också effekten av att ha tak på lager med rötad gödsel. Resultaten visar att det finns risk för höga emissioner av metan från lager under sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Taket minskade metanemissionerna, men kunde istället ge lustgasemissioner. Rekommendationer för att reducera metanemissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt minskar också kylning och syratillsats metanbildningen i lager.
Vid gödselgivor om 25 ton/ha var lustgasemissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som medför låga utsläpp av såväl klimatgaser som ammoniak. Projektets delmål har varit att:
-Kvantifiera utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året.
-Bestämma effekten av täckning av rötrestlager på emissioner av växthusgaser vid vinter respektive sommarlagring.

Resultat
Vid lagring av orötad och rötad gödsel var emissionerna av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) betydligt högre under sommaren än under vintern. Under sommaren var CH4 ca tre gånger så höga per m3 från den rötade gödseln jämfört med den orötade gödseln, medan emissionerna under vintern var obetydliga från den rötade gödseln och något högre från den orötade gödseln. Tak på lager med rötad gödsel minskade under sommaren CH4 emissionerna, men innebar istället en del N2O emissioner, vilket omräknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) tog ut varandra. På vintern då emissionerna genomgående var låga hade täckningen ingen effekt på avgången av växthusgaserna CH4 och N2O. Emissionerna av N2O från fält var måttlig efter gödsling med orötad eller rötad gödsel på hösten och mycket låga på våren. För båda tillfällena var emissionsfaktorn för N2O högst för orötad gödsel, och för våren var skillnaden signifikant.

Metod
Emissioner av CH4 och N2O mättes vid lagring av orötad respektive rötad nötflytgödsel utomhus under sommarförhållanden (27 maj – 25 augusti 2010) och vinterförhållanden (16 december 2010 – 30 mars 2011). Försöket genomfördes vid JTI:s pilotanläggning, Ultuna, och bestod av nio behållare à 3 m3 halvvägs nedgrävda under marknivå som medger att förhållandena liknar de vid lagring i fullskala.
Tre led studerades under sommar- respektive vinterförhållanden, nämligen orötad nötflytgödsel utan täckning, rötad nötflytgödsel utan täckning och rötad gödsel täckt med plasttak ca 5 cm ovanför gödselytan.
Spridningsförsöken utfördes på Hushållningssällskapets försöksgård Fransåker utanför Märsta på en något mullhaltig lättlera med 2,4 % mullhalt. Efter omrörning av gödseln och provtagning bandspreds orötad gödsel (G) och rötad gödsel (RG) med en giva på 25 ton per ha i smårutor (12 m x 2 m). Det sommarlagrade materialet spreds före sådd av höstvete (28 september 2010) och det vinterlagrade materialet spreds före sådd av vårkorn (4 maj 2011). Mätning av växthusgaser skedde både från lager och i fält med s.k. slutna kammare och pågick för lagring minst tre månader efter fyllning och för spridning ca två månader efter spridning vid 7-10 tillfällen.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Sammanfattningsvis är riskerna för höga emissioner av CH4 från lager störst på sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Rekommendationer för att reducera CH4 emissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt kan åtgärder som kylning och syratillsats minskar bildningen av CH4 i lager. Vid rekommenderade gödselgivor om 25 ton/ha var N2O emissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för båda tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.
Det finns behov av att ytterligare studera CH4 emissioner från rötad gödsel för att se hur gödselslag, utrötningsgrad och uppehållstider påverkar emissionerna från lager under sommaren, både i kontrollerad pilotskala och i gårdslager. Det är också angeläget att klargöra under vilka förhållanden i gödselytan som är kritiska för att det ska bildas N2O och hur stor risken är för detta i gårdslager av orötad eller rötad gödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress