Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930019
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 14 februari 2013
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som ger låga utsläpp av klimatgaser. I studien mättes utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året. Vi studerade också effekten av att ha tak på lager med rötad gödsel. Resultaten visar att det finns risk för höga emissioner av metan från lager under sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Taket minskade metanemissionerna, men kunde istället ge lustgasemissioner. Rekommendationer för att reducera metanemissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt minskar också kylning och syratillsats metanbildningen i lager.
Vid gödselgivor om 25 ton/ha var lustgasemissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som medför låga utsläpp av såväl klimatgaser som ammoniak. Projektets delmål har varit att:
-Kvantifiera utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året.
-Bestämma effekten av täckning av rötrestlager på emissioner av växthusgaser vid vinter respektive sommarlagring.

Resultat
Vid lagring av orötad och rötad gödsel var emissionerna av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) betydligt högre under sommaren än under vintern. Under sommaren var CH4 ca tre gånger så höga per m3 från den rötade gödseln jämfört med den orötade gödseln, medan emissionerna under vintern var obetydliga från den rötade gödseln och något högre från den orötade gödseln. Tak på lager med rötad gödsel minskade under sommaren CH4 emissionerna, men innebar istället en del N2O emissioner, vilket omräknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) tog ut varandra. På vintern då emissionerna genomgående var låga hade täckningen ingen effekt på avgången av växthusgaserna CH4 och N2O. Emissionerna av N2O från fält var måttlig efter gödsling med orötad eller rötad gödsel på hösten och mycket låga på våren. För båda tillfällena var emissionsfaktorn för N2O högst för orötad gödsel, och för våren var skillnaden signifikant.

Metod
Emissioner av CH4 och N2O mättes vid lagring av orötad respektive rötad nötflytgödsel utomhus under sommarförhållanden (27 maj – 25 augusti 2010) och vinterförhållanden (16 december 2010 – 30 mars 2011). Försöket genomfördes vid JTI:s pilotanläggning, Ultuna, och bestod av nio behållare à 3 m3 halvvägs nedgrävda under marknivå som medger att förhållandena liknar de vid lagring i fullskala.
Tre led studerades under sommar- respektive vinterförhållanden, nämligen orötad nötflytgödsel utan täckning, rötad nötflytgödsel utan täckning och rötad gödsel täckt med plasttak ca 5 cm ovanför gödselytan.
Spridningsförsöken utfördes på Hushållningssällskapets försöksgård Fransåker utanför Märsta på en något mullhaltig lättlera med 2,4 % mullhalt. Efter omrörning av gödseln och provtagning bandspreds orötad gödsel (G) och rötad gödsel (RG) med en giva på 25 ton per ha i smårutor (12 m x 2 m). Det sommarlagrade materialet spreds före sådd av höstvete (28 september 2010) och det vinterlagrade materialet spreds före sådd av vårkorn (4 maj 2011). Mätning av växthusgaser skedde både från lager och i fält med s.k. slutna kammare och pågick för lagring minst tre månader efter fyllning och för spridning ca två månader efter spridning vid 7-10 tillfällen.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Sammanfattningsvis är riskerna för höga emissioner av CH4 från lager störst på sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Rekommendationer för att reducera CH4 emissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt kan åtgärder som kylning och syratillsats minskar bildningen av CH4 i lager. Vid rekommenderade gödselgivor om 25 ton/ha var N2O emissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för båda tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.
Det finns behov av att ytterligare studera CH4 emissioner från rötad gödsel för att se hur gödselslag, utrötningsgrad och uppehållstider påverkar emissionerna från lager under sommaren, både i kontrollerad pilotskala och i gårdslager. Det är också angeläget att klargöra under vilka förhållanden i gödselytan som är kritiska för att det ska bildas N2O och hur stor risken är för detta i gårdslager av orötad eller rötad gödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress