Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930019
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 14 februari 2013
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Beviljade medel: 1 800 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som ger låga utsläpp av klimatgaser. I studien mättes utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året. Vi studerade också effekten av att ha tak på lager med rötad gödsel. Resultaten visar att det finns risk för höga emissioner av metan från lager under sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Taket minskade metanemissionerna, men kunde istället ge lustgasemissioner. Rekommendationer för att reducera metanemissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt minskar också kylning och syratillsats metanbildningen i lager.
Vid gödselgivor om 25 ton/ha var lustgasemissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Syftet med studien var att hitta en lämplig hantering för rötad gödsel som medför låga utsläpp av såväl klimatgaser som ammoniak. Projektets delmål har varit att:
-Kvantifiera utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från orötad och rötad gödsel under vinter- respektive sommarlagring, samt efter spridning vid två tidpunkter på året.
-Bestämma effekten av täckning av rötrestlager på emissioner av växthusgaser vid vinter respektive sommarlagring.

Resultat
Vid lagring av orötad och rötad gödsel var emissionerna av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) betydligt högre under sommaren än under vintern. Under sommaren var CH4 ca tre gånger så höga per m3 från den rötade gödseln jämfört med den orötade gödseln, medan emissionerna under vintern var obetydliga från den rötade gödseln och något högre från den orötade gödseln. Tak på lager med rötad gödsel minskade under sommaren CH4 emissionerna, men innebar istället en del N2O emissioner, vilket omräknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) tog ut varandra. På vintern då emissionerna genomgående var låga hade täckningen ingen effekt på avgången av växthusgaserna CH4 och N2O. Emissionerna av N2O från fält var måttlig efter gödsling med orötad eller rötad gödsel på hösten och mycket låga på våren. För båda tillfällena var emissionsfaktorn för N2O högst för orötad gödsel, och för våren var skillnaden signifikant.

Metod
Emissioner av CH4 och N2O mättes vid lagring av orötad respektive rötad nötflytgödsel utomhus under sommarförhållanden (27 maj – 25 augusti 2010) och vinterförhållanden (16 december 2010 – 30 mars 2011). Försöket genomfördes vid JTI:s pilotanläggning, Ultuna, och bestod av nio behållare à 3 m3 halvvägs nedgrävda under marknivå som medger att förhållandena liknar de vid lagring i fullskala.
Tre led studerades under sommar- respektive vinterförhållanden, nämligen orötad nötflytgödsel utan täckning, rötad nötflytgödsel utan täckning och rötad gödsel täckt med plasttak ca 5 cm ovanför gödselytan.
Spridningsförsöken utfördes på Hushållningssällskapets försöksgård Fransåker utanför Märsta på en något mullhaltig lättlera med 2,4 % mullhalt. Efter omrörning av gödseln och provtagning bandspreds orötad gödsel (G) och rötad gödsel (RG) med en giva på 25 ton per ha i smårutor (12 m x 2 m). Det sommarlagrade materialet spreds före sådd av höstvete (28 september 2010) och det vinterlagrade materialet spreds före sådd av vårkorn (4 maj 2011). Mätning av växthusgaser skedde både från lager och i fält med s.k. slutna kammare och pågick för lagring minst tre månader efter fyllning och för spridning ca två månader efter spridning vid 7-10 tillfällen.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Sammanfattningsvis är riskerna för höga emissioner av CH4 från lager störst på sommaren, speciellt från den rötade gödseln. Rekommendationer för att reducera CH4 emissionerna från rötad gödsel är att säkerställa en god utrötning, t.ex. lång uppehållstid med efterrötkammare och/eller att samla upp gasen från tätt lager. Generellt kan åtgärder som kylning och syratillsats minskar bildningen av CH4 i lager. Vid rekommenderade gödselgivor om 25 ton/ha var N2O emissionerna efter spridning relativt små för båda gödselslagen och för båda tidpunkterna, men lägst för rötad gödsel på våren.
Det finns behov av att ytterligare studera CH4 emissioner från rötad gödsel för att se hur gödselslag, utrötningsgrad och uppehållstider påverkar emissionerna från lager under sommaren, både i kontrollerad pilotskala och i gårdslager. Det är också angeläget att klargöra under vilka förhållanden i gödselytan som är kritiska för att det ska bildas N2O och hur stor risken är för detta i gårdslager av orötad eller rötad gödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 20

Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar för nötkreatur
Madeleine Magnusson, SLU

Projektnummer: V0930063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2012

V0930063 Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar i och runt omkring stallar …

Läs mer

Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska egenskaper i svensk-dansk mjölk
Marie Paulsson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0930028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 augusti 2012

V0930028 Milk genomics - genernas betydelse för variationen i sammansättning och teknologiska …

Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)
Eva Salomon, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1033126 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019) Eva Salomon Sammanfattning …

Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt beräkning av juverhälsoklasser
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

… V1030020 Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

V0930013 Förekomst av mykotoxiner i majsensilage Ulf Bondesson Majsodlingen i Sverige …

Läs mer

Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, hälsa och produktion hos mjölkkor. Effekt av glukogena substanser och markörer i praktiskt lantbruk.
Stefan Gunnarsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 januari 2013

V0930010 Betydelsen av mellangårds- och individskillnader i metabolisk status för fruktsamhet, …

Läs mer

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska och danska förhållanden
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: V0930019 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2013

V0930019 Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel i lager och utspridd på mark – svenska …

Läs mer

Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

V0930006 Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt omräkning av juverhälsoklasserna …

Läs mer

Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna mjölkningssystem - del II
Jan Philipsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0930012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 juni 2014

V0930012 Avelsvärdering för mjölkbarhet och samband mellan mjölkbarhet och juverhälsa i moderna …

Läs mer

Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering i en vertikal transekt genom mark- och grundvattenzonen i Vemmenhögsåns tillrinningsområde, södra Sverige
Anja Enell, Statens geotekniska institut

Projektnummer: V0933050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2013

V0933050 Transport av kemiska bekämpningsmedel samt fastläggnings- och nedbrytningskarakterisering …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress