Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Växtstyrning och retardering av prydnadsväxter i växthus med hjälp av avancerad ljusstyrning

Status: Avslutat
Projektnummer: H1156022
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 3 juni 2015
Huvudsökande: Karl-Johan Bergstrand
Organisation: SLU
E-postadress: Karl-Johan.Bergstrand@ltj.slu.se
Telefon: 040-415343
Beviljade medel: 1 550 000 SEK

Avsikten med projektet var att utveckla metoder för att begränsa sträckningstillväxten hos kruk- och utplanteringsväxter med hjälp av ljuset. Tillskottsljus (smalspektrumljus från LED-ljuskällor) gavs före, under och efter den naturliga fotoperioden. Dessutom provades tillskott av ljus inuti bladverket. Växtslag som Calibrachoa, Tagetes, Margerit, Julstjärna, Krysanthemum m.fl. användes i försöken. Genom erfarenheter från en serie försök kunde en modell tas fram där en period på 8 h naturligt ljus, kompletterat med 660 nm rött ljus, var basen samt kompletterat dagförlängning 2 h före med rött (620 nm) ljus och 2 h efter med grönt (525 nm) ljus efter för att uppnå totalt 12 h fotoperiod. Modellen provades på utplaneringsväxter och visade sig vara lika effektiv som traditionell kemisk tillväxtreglering när det gäller plantornas kompakthet. Däremot försenades blomningen hos något växtslag.

Styr tillväxten med hjälp av ljuset!
Tidigare har odlarens möjligheter att styra ljuset i växthuset ofta inskränkt sig till skuggning med skuggväv eller skuggfärg, samt tillskott av ljus genom ett belysningssystem som reglerats genom till/från. På senare år har dock möjligheterna att styra ljuset utökats. Mörkläggningsvävar finns allt oftare installerade. Dessutom finns det numera möjlighet att påverkar kvaliteten hos tillskottsljuset genom att använda ljuskällor baserade på LED-teknik. Sammantaget innebär detta helt nya möjligheter att styra växternas tillväxt med hjälp av ljuset, för att på så sätt kunna reducera eller eliminera användningen av kemiska tillväxtregulatorer. Tidigare försök har visat att användning av korta fotoperioder (6-8 h) är användbart för att reducera sträckningstillväxten i utplanteringsväxter. Genom att ge en period på tre veckor med kort fotoperiod i mitten av tillväxtperioden (efter att plantorna, om långdagsplantor, blominducerats före) uppnås kompakta plantor.
Att tillföra smalspektrumljus med hjälp av LED-lampor är en annan möjlighet att påverka sträckningstillväxten. Man kan tänka sig dels att man tillför smalspektrumljus i kombination med naturligt ljus under dagtid, eller att smalspektrumljuset ges som dagförlängning eller nattavbrott. I det här projektet provade vi båda möjligheterna, var för sig och i kombination. Som grund låg alltid en kort fotoperiod av naturligt ljus (8 h) genom att mörkläggningsvävar var stängda från 16:00 till 8:00.
I första steget provades dagförlängning om sammanlagt 4 h, där två timmar förlades före och två timmar efter de åtta timmarna med naturligt ljus. Olika kombinationer med rött (620 nm våglängd), grönt (525 nm), blått (460 nm) och vitt (kontinuerligt spektrum 430-730 nm) ljus provades. Växterna som användes var Calibrachoa och Pelargon. Utöver detta fanns en behandling med enbart 8 h naturligt ljus utan dagförlängning. En behandling där rött ljus gavs i början av dagen och grönt ljus gavs i slutet på dagen visade sig ge kortast internoder i både pelargon och Calibrachoa. Hos Calibrachoa gav förvisso behandlingen med 8 h naturligt ljus ännu mindre sträckning, men till priset att inga blommor utvecklades.
När smalspektrumljus tillfördes som ett tillskott till naturligt ljus (det gavs endast 20 µmol/m2/s) blev planthöjden i julstjärna lägst om det gavs 660 nm ljus, jämfört med 620 nm, 460 nm, vitt ljus eller inget tillskott. Krysanthemum var däremot helt opåverkad av de olika behandlingarna, och för Kalanchoe var internodielängden istället högst för de plantor som fått 660 nm ljus.
Erfarenheterna från dessa försök ledde fram till ett försök där smalspektrum tillfördes både före, under och efter en period om 8 h med naturligt ljus. Först gavs 2 h rött ljus (620 nm), därefter naturligt ljus i kombination med rött (660 nm) ljus i 8 h, och därefter 2 h grönt (525 nm) ljus. Dagförlängningen gavs med c:a 20 µmol/m2/s medan det tillskottet dagtid var 30 µmol/m2/s. Som jämförelse fanns ett led där plantorna retaderades kemiskt och ett led med helt oretarderade plantor. Försöksplantorna var av växtslagen Margerit, Pelargon, Calibrachoa och Tagetes. I samtliga växtslag blev planthöjd/internodielängd lika låg eller lägre med ljusbehandlingen som med kemisk retardering. I Margeriterna blev dessutom stamtjockleken betydligt högre med ljusbehandlingen. Däremot försenades blomningen något, främst i Margerit (c:a 10 dagar) men även i Tagetes (4 dagar). Det blev även färre blommor i Margerit. En period med full naturlig dagslängd de sista två veckorna av kulturtiden skulle troligen kunna motverka dessa nackdelar utan att slutresultatet med avseende på kompakthet blev negativt drabbat. Man kan också tänka sig att öka fotoperiodens längd genom att öka på dagförlängningen från 4 till 5 eller 6 h för att förbättra blombildningen hos långdagsväxter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress