Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233013
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 22 juni 2016
Huvudsökande: Thomas Kätterer
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: thomas.katterer@mark.slu.se
Telefon: 018-672425
Medsökande: Gunnar Börjesson
Medsökande: Martin Bolinder
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse gas. The project takes a holistic approach by evaluating a large number of long-term field experiments. Being able to quantify the positive effects of catch crop beyond the reduction of nutrient leaching will enhance the farmers' interest in maintaining these practices. Crop residues are increasingly in demand and livestock numbers are decreasing. The use of catch crops is an opportunity to compensate, at least partially, for the negative effect on soil organic matter resulting from straw export and less organic fertilization. The project will also meet the increased reporting requirements of the agricultural sector's carbon footprint.

Effekten av fånggrödor, hantering av skörderester, mineral- och stallgödsel på skördeutveckling, bördighet och markens kolförråd över tiden kommer att kvantifieras för att förbättra verktyg som används inom rådgivning och redovisning av jordbrukets klimatpåverkan. Projektet tar ett helhetsgrepp om ett stort antal långliggande fältförsök som kommer att utvärderas. Enskilda försök har tidigare studerats men en heltäckande analys saknas. Att kunna värdera fånggrödors positiva effekter, förutom utlakningsminskning, är mycket angeläget för att behålla lantbrukarnas intresse för dessa. Skörderester efterfrågas alltmera och antalet husdjur håller på att minska. Användandet av fånggrödor utgör en möjlighet att kompensera åtminstone delvis för den tärande effekt på markens mullförråd som en halmbortförsel och mindre organisk gödsling innebär. Kraven på rapportering av sektorns klimatpåverkan kommer förmodligen att öka framöver. Projektet kommer att svara upp mot dessa behov.

Fånggrödor, hantering av skörderester, samt mineral- och stallgödsel påverkar markens bördighet och kolförråd. Effekten av dessa åtgärder har kvantifierats, och projektet har tagit ett helhetsgrepp om ett stort antal långliggande fältförsök som har utvärderats. Vi kunde visa att i) fånggrödor leder till en genomsnittlig kolinlagring på 0,32 ton kol per hektar och år med fånggröda, ii) kolinlagringen i marken efter nedbrukning av skörderester är lägre i lätta jordar jämfört med lerjordar, iii) kvävegödsling ökar kolförrådet i marken, iv) kolförrådet ökar med ungefär 30 kg kol per ton stallgödsel, och v) odlingsåtgärder påverkar även kolförrådet i den övre delen av alven. Resultaten har använts för att förbättra befintliga verktyg som används inom rådgivning och redovisning av jordbrukets klimatpåverkan. Kraven på rapportering av sektorns klimatpåverkan kommer förmodligen att öka framöver. Projektet har därför bidragit till att svara upp mot dessa behov.

Åtgärder som gynnar mullhalten i marken är en investering som lönar sig på sikt, eftersom den är viktig för bördigheten. Fånggrödor minskar utlakningen av kväve genom att de växer vidare när huvudgrödan har skördats. Genom att analysera marken i långliggande fältförsök med rajgräs kunde vi visa att fånggrödor gör att mullhalten i jorden höjs, vilket dessutom kan bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål. Det kol som binds in i åkermarken kan nämligen kompensera för en inte försumbar del av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Dessutom har fånggrödorna andra positiva egenskaper, som att begränsa erosion, öka den biologiska mångfalden och förbättra markstrukturen.
Fånggrödan växer och tar upp kväve huvudsakligen under hösten, efter det att huvudgrödan har skördats. Genom att förlänga perioden av fotosyntes ökar fånggrödorna inlagringen av atmosfäriskt kol i växtmaterial som sedan blandas in i jorden. Enligt våra beräkningar kommer ungefär en tredjedel av det kol som tagits upp i fånggrödan att lagras in i marken. Försöken i Skåne och Västra Götaland visar på en genomsnittlig kolinlagring på 0,32 ton kol per hektar och år med fånggröda.
Även andra odlingsåtgärder som bygger upp kolförrådet i marken har kvantifierats i projektet: Kolförrådet ökar med ungefär 30 kilo för varje ton stallgödsel. Kolinlagringen i marken efter nedbrukning av skörderester är lägre i lätta jordar jämfört med lerjordar. Kvävegödsling höjer kolförrådet med 1-2 kilo per kilo kväve, p.g.a. större ovanjordisk biomassa men framför allt större produktion av rötter: Rötter lämnar ett drygt dubbelt så stort bidrag till mullförrådet jämfört med samma mängd ovanjordiska skörderester.
Rötternas viktiga roll för mullbildningen är också den främsta orsaken till att vallar höjer markens kolförråd. I motsats till ettåriga växter såsom spannmål eller oljeväxter, producerar fleråriga vallar stora mängder underjordisk biomassa och därmed ökas inlagringen av kol i mullen. Växtföljder dominerade av vallar lagrade i genomsnitt in 0,5 ton kol per hektar och år jämfört med odling av enbart ettåriga grödor. Odlingsåtgärder påverkar även kolförrådet i den övre delen av alven, som är viktig för rotutvecklingen.
Hur mycket halm måste jag lämna kvar för att bibehålla mullförrådet? Detta är en fråga som många lantbrukare ställer, eftersom skörderester kan användas för att producera biobränslen som kan ersätta fossila bränslen och därigenom minska utsläppen av koldioxid. Exempelvis räcker energin i halmen från ett hektar höstvete till för att producera kvävegödsel till 12 hektar vete. För att hålla en viss kolhalt i marken kan det vara klokare att exportera halmen för att producera bioenergi och istället odla en fånggröda, jämfört med att lämna halmen i fält efter en spannmålsgröda. Ett system där man dessutom skördar fånggrödan sent på hösten för att producera biogas och sedan för tillbaka rötresten som gödselmedel skulle vara ännu bättre för mullförrådet, klimatet och resurshushållningen.
Generellt kan man säga att de skötselåtgärder som ökar den totala biomassaproduktionen inom jordbruket också är bra för klimatet. Detta är slutsatsen man kan dra från den analys av de många långliggande fältförsök som vi har genomfört. Marken har ett långt minne och kolförrådet förändras långsamt. Därför är de långliggande försöken viktiga. De kommer att kunna användas även framöver, förmodligen för att svara på frågor som vi ännu inte har ställt.
Resultaten från projektet har använts för att förbättra befintliga verktyg som används inom rådgivning och redovisning av jordbrukets klimatpåverkan enligt Klimatkonventionen. Intresset för mullhalten verkar öka, speciellt bland jordbrukare som har problem med markstrukturen. Dessutom kommer kraven på rapportering av sektorns klimatpåverkan förmodligen att öka framöver. Projektet har därför bidragit till att svara upp mot dessa behov.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress