Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950153
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 juni 2012
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I produktionsförsök med suggor har 10% inblandning av vitblommig åkerböna i foder utan sojamjöl testats. Ett foder med 7,5% sojamjöl men utan åkerböna användes som jämförelse. Totalt 49 Yorkshiresuggor med blandat kullnummer (2-4) ingick i försöket, som pågick från seminering inför den första försökskullen till avvänjning av den andra försökskullen. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning men den enda signifikanta skillnaden som kunde påvisas var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Kullstorlek och smågrisvikter påverkades inte av försöksbehandling. Totalt sett påverkades alltså inte produktionsresultaten på något avgörande sätt. Vitblommig åkerböna bör därför kunna användas i fodret till suggor vid måttlig inblandning, upp till 10% av fodret.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vitblommig åkerböna i fodret till suggor

Syfte
De vitblommande sorter av åkerböna som finns tillgängliga numera har lägre innehåll av tanniner (garvsyror) än de traditionella brokblommiga sorterna, och borde därför vara bättre som foderråvara till grisar. Vitblommande åkerböna fungerar bra i smågris- och slaktgrisfoder, men när det gäller suggor finns inga försök redovisade! Syftet med försöket är att täppa till denna kunskapslucka.

Resultat
Suggor vars foder innehöll sojamjöl eller åkerböna fick lika stora kullar och deras smågrisar växte lika bra. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning, men den enda skillnaden som var statistiskt säkerställd var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Totalt sett fungerade alltså åkerböna i stort sett bra som foder till suggor.

Metod
Försöksfodret Åkerböna innehöll 10% vitblommig åkerböna men inget sojamjöl. Försöksfodret Soja innehöll 7,5% sojamjöl men ingen åkerböna. I båda fodren ingick dessutom spannmål och 8 respektive 4% rapsmjöl.

Yorkshiresuggor som tidigare hade grisat 1-3 gånger utfodrades antingen med Åkerböna (24 suggor) eller Soja (25 suggor) från seminering inför den första försökskullen till och med avvänjning av den andra försökskullen.

För att följa produktionen under de två grisningarna vägde vi suggorna vid seminering, vid grisning , 3 veckor efter grisning och vid avvänjning när smågrisarna var 5 veckor gamla. Vid samma tillfällen mätte vi också suggornas späcktjocklek med hjälp av ekolod. Vi vägde smågrisarna en och en som nyfödda, vid 3 veckors ålder, vid avvänjning när de var 5 veckor samt vid 9 veckors ålder.

Vi genomförde statistiska analyser av våra insamlade data för att kunna konstatera om produktionen varit olika i försöksgruppen Åkerböna och försöksgruppen Soja, och om eventuella skillnader troligen berott på ren slump eller om de var statistiskt säkerställda.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Vitblommig åkerböna bör kunna ingå i suggfoder i måttliga mängder, upp till kanske 10% av fodret.

En viss försiktighet är på sin plats. Det var inte särskilt många suggor i försöket, 24-25 per grupp. Då kan det förhållandet att vi inte kunnat visa statistiskt säkra skillnader mellan grupperna bero på att skillnaderna inte fanns dvs var slumpmässiga. Alternativt kan skillnader ha funnits där, men varit för små för att vara möjliga att påvisa med ett så litet antal djur per grupp. Vi har inte kunnat hitta några tidigare försöksresultat med vitblommig åkerböna till suggor, och har därför inget att jämföra med. För att kunna ge säkra rekommendationer om foderråvarors användbarhet behöver man ha ett säkert underlag, och helst flera av varandra oberoende försök.

Åkerböna är intressant som proteingröda eftersom vi kan odla den i Sverige. Om vi ska kunna använda mera närodlade eller hemodlade foderråvaror i grisproduktionen måste vi ha alternativ till importerat sojamjöl. Ju fler alternativ vi har desto enklare är det att göra foderblandningar som möter grisarnas behov av energi och näringsämnen utan onödiga överskott av t ex kväve (protein) som ju belastar miljön i slutändan. Detta gäller givetvis även för suggfoder, och det är angeläget att få med åkerböna bland de alternativ som kan användas. Vidare studier behövs alltså.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress