Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950153
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 juni 2012
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I produktionsförsök med suggor har 10% inblandning av vitblommig åkerböna i foder utan sojamjöl testats. Ett foder med 7,5% sojamjöl men utan åkerböna användes som jämförelse. Totalt 49 Yorkshiresuggor med blandat kullnummer (2-4) ingick i försöket, som pågick från seminering inför den första försökskullen till avvänjning av den andra försökskullen. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning men den enda signifikanta skillnaden som kunde påvisas var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Kullstorlek och smågrisvikter påverkades inte av försöksbehandling. Totalt sett påverkades alltså inte produktionsresultaten på något avgörande sätt. Vitblommig åkerböna bör därför kunna användas i fodret till suggor vid måttlig inblandning, upp till 10% av fodret.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vitblommig åkerböna i fodret till suggor

Syfte
De vitblommande sorter av åkerböna som finns tillgängliga numera har lägre innehåll av tanniner (garvsyror) än de traditionella brokblommiga sorterna, och borde därför vara bättre som foderråvara till grisar. Vitblommande åkerböna fungerar bra i smågris- och slaktgrisfoder, men när det gäller suggor finns inga försök redovisade! Syftet med försöket är att täppa till denna kunskapslucka.

Resultat
Suggor vars foder innehöll sojamjöl eller åkerböna fick lika stora kullar och deras smågrisar växte lika bra. Suggor utfodrade med åkerböna hade genomgående mindre gynnsam utveckling vad gäller vikt, späckmått, bogsår och utslagning, men den enda skillnaden som var statistiskt säkerställd var att suggor som fått åkerböna i fodret hade tunnare ryggspäck vid avvänjning än suggor som fått sojamjöl i fodret. Totalt sett fungerade alltså åkerböna i stort sett bra som foder till suggor.

Metod
Försöksfodret Åkerböna innehöll 10% vitblommig åkerböna men inget sojamjöl. Försöksfodret Soja innehöll 7,5% sojamjöl men ingen åkerböna. I båda fodren ingick dessutom spannmål och 8 respektive 4% rapsmjöl.

Yorkshiresuggor som tidigare hade grisat 1-3 gånger utfodrades antingen med Åkerböna (24 suggor) eller Soja (25 suggor) från seminering inför den första försökskullen till och med avvänjning av den andra försökskullen.

För att följa produktionen under de två grisningarna vägde vi suggorna vid seminering, vid grisning , 3 veckor efter grisning och vid avvänjning när smågrisarna var 5 veckor gamla. Vid samma tillfällen mätte vi också suggornas späcktjocklek med hjälp av ekolod. Vi vägde smågrisarna en och en som nyfödda, vid 3 veckors ålder, vid avvänjning när de var 5 veckor samt vid 9 veckors ålder.

Vi genomförde statistiska analyser av våra insamlade data för att kunna konstatera om produktionen varit olika i försöksgruppen Åkerböna och försöksgruppen Soja, och om eventuella skillnader troligen berott på ren slump eller om de var statistiskt säkerställda.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Vitblommig åkerböna bör kunna ingå i suggfoder i måttliga mängder, upp till kanske 10% av fodret.

En viss försiktighet är på sin plats. Det var inte särskilt många suggor i försöket, 24-25 per grupp. Då kan det förhållandet att vi inte kunnat visa statistiskt säkra skillnader mellan grupperna bero på att skillnaderna inte fanns dvs var slumpmässiga. Alternativt kan skillnader ha funnits där, men varit för små för att vara möjliga att påvisa med ett så litet antal djur per grupp. Vi har inte kunnat hitta några tidigare försöksresultat med vitblommig åkerböna till suggor, och har därför inget att jämföra med. För att kunna ge säkra rekommendationer om foderråvarors användbarhet behöver man ha ett säkert underlag, och helst flera av varandra oberoende försök.

Åkerböna är intressant som proteingröda eftersom vi kan odla den i Sverige. Om vi ska kunna använda mera närodlade eller hemodlade foderråvaror i grisproduktionen måste vi ha alternativ till importerat sojamjöl. Ju fler alternativ vi har desto enklare är det att göra foderblandningar som möter grisarnas behov av energi och näringsämnen utan onödiga överskott av t ex kväve (protein) som ju belastar miljön i slutändan. Detta gäller givetvis även för suggfoder, och det är angeläget att få med åkerböna bland de alternativ som kan användas. Vidare studier behövs alltså.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress