FRÅGA EXPERTEN: Bevattning viktig för avkastningen på vall
Nya fältförsök visar att vallens avkastning vid bevattning var störst på förstaskörden medan proteinhalterna var högre i både andra, tredje och fjärde skörden.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om bevattning av vall.
FRÅGA: Jag funderar på att investera i bevattning av min vallodling, men blir inte riktigt klok på hur jag ska göra min ekonomiska kalkyl. Under torra säsonger i framtiden så kommer bevattning bli nödvändig för vallodlingen, men hur mycket skulle bevattningen kunna påverka grovfodrets kvalitet och sammansättning ett normalår? Tacksam för hjälp med hur jag ska tänka, Bosse
SVAR: Hej Bosse och tack för din fråga! Vi har finansierat ett forskningsprojekt med fältförsök där forskarna undersökt vad som händer med kvaliteten på vall när man bevattnar den och om skördarna går att öka. Forskarna Ingrid Wesström och Abraham Joel på SLU ger här sina tips till dig:
“Generellt varierar det vad som är ett normalår i landet från väster till öster och från söder till norr. Ett exempel på det är den vanligt förekommande försommartorkan i östra Sverige där längre perioder utan nederbörd kan påverka storleken på första- och andraskörden. De förväntade effekterna av bevattningen beror inte enbart på nederbördsunderskottet. Jordens förmåga att lagra vatten som kan tas upp av vallen är minst lika viktig. Under perioder med uteblivet regn räcker det lagrade vattnet i marken på en sandjord för att försörja vallen med vatten under två till tre veckor innan påverkan på skörden blir märkbar. På en mullrik lerig mo kan vallen klara två månader utan regn.
Resultat från fyra år (2020-2023) av fältförsök med bevattning av vall med olika fröblandningar visar att bevattningen är avgörande för avkastningen. Bevattningen gav en merskörd på mellan 10 procent och 100 procent.
Första skörden hade den största avkastningen, men proteinhalten var lägre i jämförelsen med andra, tredje och fjärde skörden. Mervärdet av den högre proteinhalten i andra, tredje och fjärde skörden bör därför ingå i beräkningen av en ekonomisk kalkyl.
Nyttan av bevattning avgörs av klimat, jordtyp och förväntade avkastning; under förhållanden med vanligt förekommande torka, jordar med sämre vattenhållande förmåga, samt högre förväntade skördar kommer bevattning att ge stora positiva effekter.
Bevattning kan likställas med en försäkring som kommer att minska effekterna av torka på avkastning och resultera i en jämnare grovfoderproduktion.
Oftast läggs störst vikt enbart på kostnader för investering i bevattning och lagring av vatten och mindre vikt på följdeffekterna av en minskad avkastning. I bedömningen av nyttan med bevattning bör man även utöver normalår även ta hänsyn till hur ofta torra år infaller.”
Mattias Norrby, forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning
Medel att söka i EH Hügoths stiftelse
EH Hügoths stiftelse delar ut bidrag på mellan 3 000 och 25 000 kr för bland annat universitetsstudier i lantbrukets ekonomi, marknadsförhållanden och förvaltning samt bidrag till ekonomisk analys i försöksverksamhet i lantbruket.
Läs merStarkt intresse från branschen på Lantbruksforskningsdagen
Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.
Läs merElektronisk näsa ska mäta lökens lagringsduglighet
Lars Mogren, forskare på SLU Biosystem och teknologi, har i ett projekt undersökt möjligheten att hitta analyserbara indikatorer på lång lagringsduglighet för lök redan vid skörd.
Läs mer