FRÅGA EXPERTEN: Så fungerar flödet av kol i jordbruket

Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.

Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kolets kretslopp.

FRÅGA: När jordbrukets klimatpåverkan diskuteras handlar det ofta bara om utsläpp av koldioxid. Men det kan väl inte stämma att jordbruket bara släpper ut koldioxid, fångar det inte också upp stora mängder koldioxid. Kan ni förklara hur? Undrar Leif Olausson

SVAR: Hej Leif! Tack för din fråga som knyter an till hela lantbrukets hållbarhetsarbete. Det är många som forskar på ämnet och vi har bett Christel Cederberg på Chalmers tekniska högskola om ett svar till dig:

”Kolets kretslopp på jorden delas upp i två cykler, en långsam och en snabb. I den långsamma kolcykeln ingår de fossila förråden av olja, kol och fossilgas. När dessa förbränns bildas koldioxid som avgår till atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen.

Jordens landområden och växter är viktiga i den snabba kolcykeln, och det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Under sommaren dominerar fotosyntesen när växtligheten fångar upp koldioxid och lagrar in den som kolföreningar (biomassa) i skogar, gräsmarker och grödor och koldioxidhalten i atmosfären är som lägst. Under vintern dominerar respirationen då markens mikroorganismer bryter ner växtrester. Då sker i stället ett nettoflöde av koldioxid från ekosystemen till atmosfären och koldioxidhalten är som högst.

Flödet av kol från atmosfären via fotosyntesen bygger biomassan i grödorna. Om vi tar spannmål som exempel används den i livsmedel till oss människor eller som foder. Efter vår, och djurens, konsumtion återgår en del av kolet via andningen (respirationen) till atmosfären. En del av kolet hamnar i gödseln, när denna bryts ner av mikroorganismer återförs mycket av kolet som koldioxid till atmosfären. En del spannmål används för att tillverka etanol. När etanolen förbränns i bilar återförs det nyligen infångade kolet till atmosfären som koldioxid. Mycket av kolet som fångades in i spannmålsgrödan är kvar på fältet i skörderesterna i form av halm, stubb, agnar och rötter. Merparten av detta kol avgår till atmosfären som koldioxid när svampar, bakterier och andra markorganismer bryter ner skörderesterna.

I rapporteringen av koldioxidutsläpp ingår inte flödena i den snabba kolcykeln så länge flödena är i balans, det vill säga inte medför några nettoutsläpp. Om man skulle inkludera upptaget av kol i jordbrukets grödor, som i exemplet spannmål ovan, så måste också avgången av koldioxid efter konsumtion, förbränning av etanol och markorganismernas nedbrytning inkluderas.

De globala koldioxidutsläppen kommer idag till 90 procent från förbränningen av fossila bränslen och cementproduktion (långsamma kolcykeln) och till 10 procent från förändrad markanvändning (snabba kolcykeln), vilket framförallt kan kopplas till avskogningen i tropikerna.”

Mattias Norrby, Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning