Fyra veckors sintid för kort
Kortare sintid minskade mjölkproduktionen, men även om det finns fördelar för kon med en sintid på bara fyra veckor så överväger nackdelarna, visar en SLU-studie.
Det finns flera fördelar med en kortare sintid för mjölkkor. Vid senare sinläggning hinner mjölkavkastningen sjunka och omställningen blir då skonsammare för kon. Även energibalansen efter kalvning och fruktsamheten anses bli bättre med en kortare sintid.
Förmodade nackdelar är att en kortare sintid skulle kunna minska mjölkproduktionen under kommande laktation. Det är också oklart om mjölkkornas hälsa och mjölkens kvalitet kan påverkas negativt samt om mjölkkor reagerar olika beroende på ålder och ras.
Syftet med studien på SLU var att undersöka om det finns anledning att ändra rekommendationerna för sinläggning som idag är åtta veckors effektiv sintid.
Kor med kortare sintid producerar mindre mjölk
Resultaten visar att korna med den kortare sintiden fyra veckor producerade mindre mjölk än kor med traditionell sintid sett över hela laktationen. Andra-kalvare och äldre kor påverkades på samma sätt.
– Minskningen i mjölkproduktion sett över hela laktationer var större än väntat och det resultat av studien som förvånade oss mest. Visserligen visar en del andra studier på något lägre mjölkproduktion men då har det ofta kompenserats av att korna med kortare sintid producerat mjölk under en längre tid, säger Kjell Holtenius, SLU.
Eftersom korna med kort sintid producerade mindre mjölk hade de bättre energibalans efter kalvning och förlorade inte heller lika mycket hull som kor med längre sintid. De tenderade också att ha färre fruktsamhetsrelaterade problem. Däremot tenderade de att ha ett högre celltal i mjölken under den efterföljande laktationen och de hade även fler juverinflammationer än kor med traditionell sintid.
Mjölkens sammansättning påverkas
Halterna av olika proteiner i mjölken påverkades av sintidens längd. Särskilt hos SRB kor var halten proteiner involverade i immunförsvaret högre för kor med kort sintid vilket visar på att det finns rasmässiga skillnader och att SRB är känsligare för en kort sintid än SH.
Däremot hade sintidens längd ingen betydelse för råvarans användbarhet för human konsumtion eller för osttillverkning.
Inte heller kalvarna påverkades av mödrarnas sintidslängd. Korna med kort sintid producerade mindre råmjölk men mjölken hade högre proteinhalt.
Internationella studier talar för kortare sintid
Resultaten från studien visar att nackdelarna med lägre mjölkproduktion och tendenser till sämre juverhälsa vid så kort sintid som på 4 veckor väger tyngre än de positiva effekterna.
– Det finns internationella studier som talar för en kortare sintid och i flera länder ligger rekommendationerna idag på 6 veckor. Även om man i andra länder har en annan rassammansättning kan detta inte förklara den lägre mjölkproduktionen som vi fick i vår studie. Bättre energibalans och bättre fruktsamhet talar för en kortare sintid men 4 veckor verkar helt enkelt alltför kort för att cellerna i juvret ska hinna återhämta sig inför nästa laktation, säger Kjell Holtenius.
För närvarande pågår en nationell retrospektiv studie av data från kokontrollen för att undersöka samband mellan av djurägare rapporterad sintid och avkastning, celltal, antal mastiter samt uppgifter om fruktsamheten hos svenska kor.
– Kanske kan denna epidemiologiska studie på ett stort djurmaterial visa om det ändå är en fördel att korta sintiden något även i Sverige, säger Kjell Holtenius.
Fakta: Studien genomfördes på Lövsta, SLU:s försöksanläggning. Korna var av raserna Svensk röd och vit boskap, SRB och Svensk Holstein,SH. En kort sintid på 4 veckor jämfördes med en traditionell på 8 veckor. Inga av djuren sintidsbehandlades med antibiotika.
Medel att söka i EH Hügoths stiftelse
EH Hügoths stiftelse delar ut bidrag på mellan 3 000 och 25 000 kr för bland annat universitetsstudier i lantbrukets ekonomi, marknadsförhållanden och förvaltning samt bidrag till ekonomisk analys i försöksverksamhet i lantbruket.
Läs merStarkt intresse från branschen på Lantbruksforskningsdagen
Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.
Läs merElektronisk näsa ska mäta lökens lagringsduglighet
Lars Mogren, forskare på SLU Biosystem och teknologi, har i ett projekt undersökt möjligheten att hitta analyserbara indikatorer på lång lagringsduglighet för lök redan vid skörd.
Läs mer