Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ny metod för att beräkna näringen i stallgödsel

Stallgödsel är en viktig källa till växtnäring men det är svårt att veta exakt hur innehållet av näringsämnen varierar och därmed hur det ska utnyttjas. Bo Stenberg och Kjell Gustafsson har undersökt en metod för att mäta innehållet i realtid och därmed hur mycket näring som sprids per hektar.

Näringsinnehållet i gödsel kan skilja sig stort mellan gårdar och det kan också, trots omrörning, skilja sig mellan olika lass. Därmed är de riktvärden som finns sällan representativa. Därför bör gödseln analyseras.

Forskarna Bo Stenberg från SLU och Kjell Gustafsson från Göttorp Lantbruk & Agrarkonsult har med hjälp av NIR-teknik mätt näringsinnehållet i flytgödseln och analyserat kvaliteten medan man spred gödseln för att mäta variation. Analyser genomfördes även på gödsel från 55 gårdar för att täcka in den variation som finns mellan gårdar.

- Lantbrukaren kan med den här tekniken själv värdera givorna och på så sätt anpassa sin gödsling på ett bättre sätt, säger Bo Stenberg. De flesta går efter de riktvärden som finns, men de kan vara mycket opålitliga och man kan missbedöma rejält hur mycket näring man spridit.

Försöken utfördes i mjölkkobesättningar med konventionella labbmetoder och med NIR-sensorer, men också på två fält, Uddetorps naturbruksskola utanför Skara och Biums lantbruk i Falköpings kommun. Där användes NIR-instrumentet för att följa variationen i gödselkvalitet i tio spridarlass på båda gårdarna.

De slutsatser som gick att dra av projektet var att det gick mycket bra att bestämma torrsubstans, totalkväve, organiskt kväve och totalkol med NIR-teknik. Det gick sämre med ammonium och kol- och kvävevkoter. Totalfosfor gick ganska bra.

Idag går det att köpa in tekniken, men den är ganska ovanlig. På kontinenten finns det flera tillverkare som säljer teknik med NIR-mätning av näringsinnehållet i flytgödseln och där man kan styra gödselgivan, men det är inget som finns på den svenska marknaden. Det är också tämligen dyrt.

- Det är en ganska dyr teknik, oprövad och inte så vanlig på marknaden, men en entreprenör skulle säkert kunna köpa in den, säger Bo Stenberg.

Det verkar inte som att de maskiner som tidigare lanserats internationellt har kommit till Sverige, men Bo Stenberg tror att liknande utrusning som använts till vallanalyser skulle kunna anpassas så att det också fungerar för stallgödsel. John Deers Harvest Lab är samma sensor anpassad för respektive applikation. Det betalar sig förmodligen bättre att köpa in tekniken för att göra analyser på vall, men om tekniken kan anpassas får man detta på köpet.

- Den stora vinnaren med den här tekniken är miljön. Kan lantbrukaren anpassa eller åtminstone registrera sina stallgödselgivor kan växtnäringen utnyttjas bättre och kompletterande handelsgödselgivor bättre anpassas, så det finns besparingar att göra också Säger Bo Stenberg.

Det skulle vara en stor miljövinst om man kunde bestämma halterna av fosfor bättre eftersom forskningen visade att det fanns stora variationer i innehåll mellan både gårdar och mellan lass. Projektet visade att det inte var så lätt att bestämma fosforhalterna i gödseln och här behövs mer forskning.

Läs mer om projektet Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling, H1333211.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress