Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Positiv effekt av kalkning - men inte för alla grödor

Ger kalkning det resultat man vill ha? Och är det någon skillnad på strukturkalk och kalkstensmjöl? I ett projekt från Hushållningssällskapen har man tittat på fyra olika grödor och gjort försök för att reda ut detta.

Tidigare försök med sockerbetor som Nordic beet research (NBR) har gjort, har visat att kalkning på jordar med höga pH och hög lerhalt ledde till högre skördar. Anita Gunnarsson på Hushållningssällskapet har, tillsammans med flera samarbetspartners bland andra NBR, valt att utgå från det projektet för att se om det skulle bli liknande resultat med andra grödor samt om man skulle kunna säga något om växtföljden och utröna vilka effekter kalken har på markstruktur, växtnäringstillgång och förekomst av sjukdomar. Kalkning kan ge miljövinster i form av minskade fosforförluster tack vara ökad aggregatstabilitet.

I projektet har även strukturkalk ingått, utöver kalkstensmjöl och obehandlat. I ett annat projekt undersöktes sockerbetor och i detta projektet ingick efterföljande vårkorn, raps, höstvete och potatis.

- De tydligaste resultaten är att vi i medeltal fått positiva struktureffekter av kalkning – oavsett kalkslag, säger Anita Gunnarsson. Det fanns dock ett tydligt samspel mellan resultat och plats.

I projektet undersökte man skördarna i fyra olika grödor i samtliga 13 fält, som alla låg i Skåne. På ett par av platserna blev det inte någon struktureffekt alls. Det tyder på att kalkning är något som inte behövs i samma utsträckning överallt. Därför går det inte i dagsläget att dra några generella slutsatser om när man ska kalka, på den här typen av jord, och när det inte behövs. Alla försöken låg på jordar med redan höga pH, och med lerhalter mellan 15 och 30 procent lera.

Det blev inte samma resultat i alla grödor. Till exempel var skörden opåverkad av kalkningen i höstvete medan den sänktes i höstraps. Varför det skiljer sig åt mellan grödor vet forskarna inte helt och NBR har gått vidare och följer upp några fler försök med höstvete för att få ett större underlag för sina slutsatser. I ett annat projekt har Anita Gunnarsson med flera fördjupat forskningen om raps och studerar manganeffekter för att se om den skiljer sig mellan de olika kalkformerna.

Går det att ge några råd utifrån den forskning som gjort?

- Det är inte helt säkert, men det verkar som att kalkstensmjöl är att föredra framför strukturkalk när det kommer till rapsodling.

Vad gäller kornförsöken så visade sig kalken vara bra till en början; i sju av tio fält växte grödan bättre i de ena eller båda kalkslagen. Men när kornet väl skulle skördas var skörden bara högre i tre av tio fält medan den var lägre i två av de tio fälten. Kalkningen hade, som väntat, en viss negativ inverkan på näringsämnena i jorden eller på upptaget.

Potatis var också med i försöken och det visade olika resultat för olika platser. Där kan det ha spelat in vilka näringsämnen som funnits i jorden från början.

- Vi har fått många intressanta resultat och nu går vi vidare och får förhoppningsvis mer kunskap om kalkning så att vi kan titta på lönsamheten, avslutar Anita Gunnarsson.

Fakta

Projektet startades på initiativ av Nordic Beet Research (NBR) i samarbete med Nordkalk, Yara, SFO, Findus och Hushållningssällskapet i Skåne. Huvudfinansiär till hela projektet var Stiftelsen Lantbruksforskning. Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning (SSO) bidrog med öronmärkta medel till det som berör rapsgrödan. Övriga medfinansiärer var bl. a. Yara och Nordkalk.

Mer om projektet

Du kan läsa mer om projektet O-15-20-357 Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi i vår projektbank. Artikeln har varit publicerad i Tidningen Lantmannen.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress