Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study an innovative broom scraper improving the hygienic function of fully slatted flooring for growing cattle related to manure contamination.
• to compare feeding a mix of grass/clover silage and straw with separate feeding of alternating grass/clover silage and straw to beef cows during pregnancy
• to develop a novel method for animal health monitoring for grazing cattle. It will be based on a system for unmanned automatic precision weighing.
• of the project is to increase knowledge about the factors influencing eating quality of Swedish lamb

Agroväst är sedan 1992 en av de drivande krafterna inom svenskt lantbruk när det gäller Triple Helix, det vill säga att förena Forskning, Samhälle och Näringsliv, och däri ligger vår unika styrka. Forskning – Utveckling – Innovation är ledorden vi arbetar med. I väl utvecklade former för samverkan mellan olika intressenter bedriver vi omfattande FoU-program.

Det övergripande syftet med Agrovästs nöt- och lammköttsprogram är att förbättra resursutnyttjandet och lönsamheten inom svensk nöt- och lammköttsproduktion. De specifika målen av de olika projekten är:

• att undersöka om en innovativ borstskrapa ger renare djur och därmed ökad djurvälfärd för ungnöt hållna på spaltgolv
• att jämföra mixat foder av ensilage och halm med separat utfodring av ensilage och om vartannat till dikor under dräktigheten
• utprova en ny teknik för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell
• att öka kunskapen om vad som påverkar ätkvaliteten av svenskt lammkött

Det övergripande syftet med Agrovästs nöt- och lammköttsprogram är att förbättra resursutnyttjandet och lönsamheten inom svensk nöt- och lammköttsproduktion. De specifika målen av de olika projekten är:
• att studera effekten av rörsvingel- och timotejensilage skördade vid olika mognadsstadier på fodrens smältbarhet och proteinutnyttjande hos nötkreatur
• mäta mjölk/köttraskorsningskalvens ökade tillväxt, foderomvandlingsförmåga, muskelansättning och fettansättning, i två olika produktionsmodeller som inkluderar bete på naturbetesmark, jämfört med den renrasiga mjölkraskalven
• utprova en ny teknik för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell
• att öka kunskapen om vad som påverkar ätkvaliteten av svenskt lammkött
• att utvärdera rostningens inverkan på proteinutnyttjandet samt den totala smältbarheten i åkerböna och rapsfrö när de utfodras till idisslare

Utfodring av ensilage och halm mixat respektive separat utfodrat under dräktigheten
Lönsamheten i dikalvsproduktionen är låg. Den största kostnaden är foder, följt av kostnader för rekrytering, arbete och byggnader. Dikon har ett lågt näringsbehov. Deras konsumtionsförmåga däremot är stor varför det är viktigt att de utfodras med ett foder med lågt energi- och högt fiberinnehåll. Mer än en tredjedel av alla dikogårdar är ekologiska och då krävs enligt reglerna att djuren har fri tillgång till foder. Även vid utfodring av sent skördad vall går korna upp i hull och blir lätt för feta, vilket ger höga kostnader, en onödig miljöbelastning och även kan leda till kalvningssvårigheter och sämre dräktighet. Det tycks således att om dikor ska utfodras med traditionellt vallensilage behöver det utfodras i kombination med halm. Syftet med det här projektet är att jämföra mixat foder av ensilage och halm med separat utfodring ensilage i tre dagar och halm i fyra dagar under dräktigheten för att studera konsumtion, vikt- och hullutveckling samt ekonomiskt utfall av de båda utfodringsstrategierna. Försöket är avslutat och fodret har analyserats. Beräkningar och sammanställningar av resultaten kommer under mars 2016.
Automatiska vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete
Målet med projektet är att utveckla en automatisk metod för djurhälsoövervakning på bete, där larm erhålls för avvikande djur. Metoden leder till ökad djurhälsa och produktivitet vid betesdrift. Visionärt sett skulle en sådan metod kunna komplettera manuell tillsyn av djur och på så vis underlätta för fortsatt eller eventuellt utökad betesdrift på små och avlägset belägna betesmarker. Projektet fokuserar primärt på detektion av parasitangrepp hos kalvar, men metoden kan även vidareutvecklas för andra sjukdomar som nedsätter djurens tillväxt. För att uppnå detta har en ny teknik för automatisk viktuppföljning utprovats på bete. Den baseras på en matematisk tillväxtmodell som kan användas för detektion av parasitinfektion hos kalvar. Vid larm om parasiter vidtas riktad selektiv behandling där angripna individer avmaskas, vilket är i enlighet med reglerna för ekologisk produktion. För att utprova och säkerställa att tekniken fungerade, släpptes 15 kvigor ut på bete med vågburar och justeringar av tekniken är utförda. Inför betessäsongen 2016 har 64 stutar köpts in, 32 av ren mjölkras och 32 korsningar.
Ökad kunskap om svensk lammköttskvalitet
Huvudsyftet är att öka kunskapen om vad som påverkar köttkvaliteten av svenskt lammkött. Därmed skapas förutsättningar för en ökad konkurrenskraft och lönsamhet för svenska fårägare. Svenskt lammkött har hög preferens hos konsument gällande djuromsorg och naturvård, för detta erhålls ett visst mervärde. Detta mervärde är dock inte tillräckligt stort för att ge den stimulans som näringen behöver för att utvecklas i samma positiva takt som lammköttskonsumtionen gör. I dagsläget importeras mer än 70 % av lammköttet som konsumeras i Sverige. En förutsättning för att svenskt lammkött ska kunna konkurrera med importerat lammkött, som allmänt är en mer homogen produkt, är att vi producerar kött som ger konsumenten en god smakupplevelse. Under 2015 genomfördes dels en omfattande litteraturstudie dels en intervjuundersökning med 20 slakterier som slaktar lamm. Tillsammans med Svenskt kött och Svenska fåravelsförbundet anordnades under hösten en workshop med näringen, också denna med fokus på köttkvalitet hos lamm. Något som framkom både i intervjuerna med slakterierna och under workshopen var att förbättringar måste genomföras för att erhålla ett bättre och en mer jämn kvalitet på det svenska lammköttet. Under arbetet med litteraturstudien framkom det att det är av största vikt att djuren är i positiv tillväxt vid slakt, detta för att lägga grunden till ett mört och saftigt kött. Resultaten från aktiviteterna kommer att ligga till grund för ett produktionsförsök under 2016.