Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350188
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 22 september 2017
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: emma.ivarsson@slu.se
Telefon: 018-67 20 44
Medsökande: Emma Ivarsson
Beviljade medel: 1 935 000 SEK

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and disease-resistance, but the contents of antinutritional factors (ANF), particularly tannins, has limited their use in pig feed. The tannin level varies between cultivars within the colour-flowered group. In this project we will study the contents of nutrients and ANF in cultivars grown in Sweden, choose 2 colour-flowered with high and low ANF content and compare these and a white-flowered in a feeding experiment with weaners. The experiment will be performed in 2 parts, one conventional, and one organic ie no amino acids added in the feed. The goal is to increase our knowledge about the feeding value of faba beans, and to find out if/how colour-flowered can be used in pig feed.

Vårt beroende av sojaimport har uppmärksammats på senare tid. Åkerböna är en gröda som åtminstone delvis kan ersätta sojan, vilket är angeläget för både konventionell och ekologisk produktion. I rekommendationer anges att vitblommig bör användas i foder till gris. Brokblommiga har bättre odlingsegenskaper än vitblommiga, men innehållet av tannin har ansetts begränsa användningen till gris. Tannininnehållet varierar mellan sorter inom gruppen brokblommiga. I detta projekt vill vi undersöka näringsvärde och innehåll av antinutritionella faktorer (ANF) i de sorter som odlas i Sverige, välja ut 2 sorter brokblommig böna med högt resp. lågt innehåll av ANF och jämföra dessa och en vitblommig sort i utfodringsförsök med tillväxtgrisar. Försöket genomförs dels som konventionell uppfödning, dels med ekologiska förtecken dvs utan tillsats av rena aminosyror. Projektets mål är att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris.

Projektets mål var att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris. Totalt 85 prover med olika sorters åkerböna, analyserades för näringsinnehåll, in vitro smältbarhet samt innehåll av antinutritionella faktorer (ANF). Brokblommiga bönor innehöll mera tanniner samt hade lägre smältbarhet in vitro, men hade en högre hektarskörd än vitblommiga bönor. Två brokblommiga sorter, en med högt tannin och lågt standardiserat smältbart (sis) råprotein (rp), (Fuego), respektive en med lågt tannin och högt sis rp, (Julia), samt en vitblommig sort, med högt sis rp, (Gloria) valdes ut till en utfodringsstudie med tillväxtgrisar (5-9v). Kontrollfoder utan åkerböna ingick även i försöket. Resultaten visade att åkerbönsgrisar växte lika bra som kontrollgrisar. Slutsatsen är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, har visat stor potential att kunna användas med upp till 20 % inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar.

Vilken åkerböna får ersätta soja till gris?

av Maria Neil och Emma Ivarsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU.

Tillväxtgrisar kan utfodras med upp till 20% åkerböna med bra produktionsresultat, oavsett om åkerbönan är vit- eller brokblommig, det visar resultat från ett försök som nyligen genomförts på Lövsta forskningscentrum, SLU. Viktigt är att fodret optimeras klokt, eftersom tillförseln av aminosyran metionin lätt blir i underkant vid hög inblandning av åkerböna. Odlar man åkerböna till eget foder är det värt att tänka på att vitblommig böna ger mera smältbart råprotein per kg böna vilket delvis kompenserar lägre skörd av böna.

Bromsa sojaberoendet
Vårt beroende av importerad soja som fodermedel ifrågasätts starkt. Ett tänkbart alternativ är åkerböna, som redan odlas alltmera i Sverige. Åkerböna kvävefixerar och har djupa rötter, bådadera är bra för jord och växtföljd. Men åkerböna har lite dåligt rykte för sena skördar och sjukdomar. Åkerböna innehåller också antinutritionella substanser, ämnen som påverkar hur fodret bryts ner och tas upp i mage och tarm.

Spelar färgen roll?
Det finns vitblommiga och brokblommiga sorter av åkerböna. De brokblommiga ger högre skörd, är mera sjukdomsresistenta och innehåller mera tannin som är en antinutritionell substans. De vitblommiga är närmast tanninfria, vilket tillåter grisen att ta upp en större andel av fodret, särskilt av råproteinet, i mag-tarmkanalen.

Vilka bönor ska grisarna få?
För att undersöka detta analyserade vi innehåll av tannin, näringsämnen och näringsämnenas nedbrytning i 16 olika sorter av åkerböna. Proverna kom från sortprovningen 2013, och var odlade på olika platser i södra Sverige. Utifrån våra analysresultat valde vi ut en lovande och en mindre lovande brokblommig sort, Julia och Fuego, för vårt utfodringsförsök. Fuego har dessutom varit mätarsort i sortprovningen under flera år. Vi valde också ut den vitblommiga sorten Gloria.

I vårt utfodringsförsök jämförde vi foder som innehöll någon av de tre bönsorterna med foder som innehöll soja. I försökets första del kompletterade vi fodret med rena aminosyror. Eftersom detta inte är tillåtet i ekologisk produktion så optimerade vi fodret i försökets andra del utan tillsats av aminosyror. Trots ett högre innehåll av råprotein i denna andra del blev innehållet av aminosyran metionin i underkant i åkerbönafodren.

Tillväxtgrisar tuff test
Vi valde att testa fodren på tillväxtgrisar, med start från avvänjning vid 5 veckors ålder och avslut vid 9 veckors ålder. Under den här perioden växer grisarna fort i förhållande till sin storlek. Eftersom de just blivit avvanda - en stor omställning i grisens liv - ställer de särskilt stora krav på fodrets smaklighet och sammansättning. Vi studerade produktionsresultat som tillväxt och foderomvandlingsförmåga men även grisarnas foderintag, diarréförekomst samt antal medicinska behandlingar. För samtliga dessa mått bedömde vi att foder med åkerböna fungerade lika bra som kontrollfodret, oavsett sort. Detta visar att mängden tanniner som finns i vanligt förekommande åkerbönor inte är ett problem för tillväxtgrisar.

Dags att se över nuvarande rekommendation?
Nuvarande rekommendation för användning av åkerböna i fodret till gris är att främst vitblommiga sorter bör användas. Slutsatsen från vårt försök är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, kan användas med upp till 20% inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar. Man har fått liknande resultat i Danmark, där grisar som åt foder med 25% åkerböna (både vit- och brokblommig) hade bättre foderutnyttjande än grisar som åt sojafoder. Dessutom hade grisarna som åt brokblommig åkerböna lägre förekomst av avvänjningsdiarré.

Därför är vårt förslag att nuvarande rekommendation för användningen av åkerböna som fodermedel till tillväxtgrisar bör ses över och även innefatta vanligt förekommande brokblommiga bönor. Vi vill poängtera att detta inte gäller rekommendationen för suggor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev