Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Status: Avslutat
Projektnummer: H1350188
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 22 september 2017
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: emma.ivarsson@slu.se
Telefon: 018-67 20 44
Medsökande: Emma Ivarsson
Beviljade medel: 1 935 000 SEK

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and disease-resistance, but the contents of antinutritional factors (ANF), particularly tannins, has limited their use in pig feed. The tannin level varies between cultivars within the colour-flowered group. In this project we will study the contents of nutrients and ANF in cultivars grown in Sweden, choose 2 colour-flowered with high and low ANF content and compare these and a white-flowered in a feeding experiment with weaners. The experiment will be performed in 2 parts, one conventional, and one organic ie no amino acids added in the feed. The goal is to increase our knowledge about the feeding value of faba beans, and to find out if/how colour-flowered can be used in pig feed.

Vårt beroende av sojaimport har uppmärksammats på senare tid. Åkerböna är en gröda som åtminstone delvis kan ersätta sojan, vilket är angeläget för både konventionell och ekologisk produktion. I rekommendationer anges att vitblommig bör användas i foder till gris. Brokblommiga har bättre odlingsegenskaper än vitblommiga, men innehållet av tannin har ansetts begränsa användningen till gris. Tannininnehållet varierar mellan sorter inom gruppen brokblommiga. I detta projekt vill vi undersöka näringsvärde och innehåll av antinutritionella faktorer (ANF) i de sorter som odlas i Sverige, välja ut 2 sorter brokblommig böna med högt resp. lågt innehåll av ANF och jämföra dessa och en vitblommig sort i utfodringsförsök med tillväxtgrisar. Försöket genomförs dels som konventionell uppfödning, dels med ekologiska förtecken dvs utan tillsats av rena aminosyror. Projektets mål är att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris.

Projektets mål var att öka kunskapen om åkerbönans fodervärde och om/hur brokblommig kan användas i foder till gris. Totalt 85 prover med olika sorters åkerböna, analyserades för näringsinnehåll, in vitro smältbarhet samt innehåll av antinutritionella faktorer (ANF). Brokblommiga bönor innehöll mera tanniner samt hade lägre smältbarhet in vitro, men hade en högre hektarskörd än vitblommiga bönor. Två brokblommiga sorter, en med högt tannin och lågt standardiserat smältbart (sis) råprotein (rp), (Fuego), respektive en med lågt tannin och högt sis rp, (Julia), samt en vitblommig sort, med högt sis rp, (Gloria) valdes ut till en utfodringsstudie med tillväxtgrisar (5-9v). Kontrollfoder utan åkerböna ingick även i försöket. Resultaten visade att åkerbönsgrisar växte lika bra som kontrollgrisar. Slutsatsen är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, har visat stor potential att kunna användas med upp till 20 % inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar.

Vilken åkerböna får ersätta soja till gris?

av Maria Neil och Emma Ivarsson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU.

Tillväxtgrisar kan utfodras med upp till 20% åkerböna med bra produktionsresultat, oavsett om åkerbönan är vit- eller brokblommig, det visar resultat från ett försök som nyligen genomförts på Lövsta forskningscentrum, SLU. Viktigt är att fodret optimeras klokt, eftersom tillförseln av aminosyran metionin lätt blir i underkant vid hög inblandning av åkerböna. Odlar man åkerböna till eget foder är det värt att tänka på att vitblommig böna ger mera smältbart råprotein per kg böna vilket delvis kompenserar lägre skörd av böna.

Bromsa sojaberoendet
Vårt beroende av importerad soja som fodermedel ifrågasätts starkt. Ett tänkbart alternativ är åkerböna, som redan odlas alltmera i Sverige. Åkerböna kvävefixerar och har djupa rötter, bådadera är bra för jord och växtföljd. Men åkerböna har lite dåligt rykte för sena skördar och sjukdomar. Åkerböna innehåller också antinutritionella substanser, ämnen som påverkar hur fodret bryts ner och tas upp i mage och tarm.

Spelar färgen roll?
Det finns vitblommiga och brokblommiga sorter av åkerböna. De brokblommiga ger högre skörd, är mera sjukdomsresistenta och innehåller mera tannin som är en antinutritionell substans. De vitblommiga är närmast tanninfria, vilket tillåter grisen att ta upp en större andel av fodret, särskilt av råproteinet, i mag-tarmkanalen.

Vilka bönor ska grisarna få?
För att undersöka detta analyserade vi innehåll av tannin, näringsämnen och näringsämnenas nedbrytning i 16 olika sorter av åkerböna. Proverna kom från sortprovningen 2013, och var odlade på olika platser i södra Sverige. Utifrån våra analysresultat valde vi ut en lovande och en mindre lovande brokblommig sort, Julia och Fuego, för vårt utfodringsförsök. Fuego har dessutom varit mätarsort i sortprovningen under flera år. Vi valde också ut den vitblommiga sorten Gloria.

I vårt utfodringsförsök jämförde vi foder som innehöll någon av de tre bönsorterna med foder som innehöll soja. I försökets första del kompletterade vi fodret med rena aminosyror. Eftersom detta inte är tillåtet i ekologisk produktion så optimerade vi fodret i försökets andra del utan tillsats av aminosyror. Trots ett högre innehåll av råprotein i denna andra del blev innehållet av aminosyran metionin i underkant i åkerbönafodren.

Tillväxtgrisar tuff test
Vi valde att testa fodren på tillväxtgrisar, med start från avvänjning vid 5 veckors ålder och avslut vid 9 veckors ålder. Under den här perioden växer grisarna fort i förhållande till sin storlek. Eftersom de just blivit avvanda - en stor omställning i grisens liv - ställer de särskilt stora krav på fodrets smaklighet och sammansättning. Vi studerade produktionsresultat som tillväxt och foderomvandlingsförmåga men även grisarnas foderintag, diarréförekomst samt antal medicinska behandlingar. För samtliga dessa mått bedömde vi att foder med åkerböna fungerade lika bra som kontrollfodret, oavsett sort. Detta visar att mängden tanniner som finns i vanligt förekommande åkerbönor inte är ett problem för tillväxtgrisar.

Dags att se över nuvarande rekommendation?
Nuvarande rekommendation för användning av åkerböna i fodret till gris är att främst vitblommiga sorter bör användas. Slutsatsen från vårt försök är att åkerböna, oberoende av blomfärg och sort, kan användas med upp till 20% inblandningsnivå i välbalanserade foderstater till tillväxtgrisar. Man har fått liknande resultat i Danmark, där grisar som åt foder med 25% åkerböna (både vit- och brokblommig) hade bättre foderutnyttjande än grisar som åt sojafoder. Dessutom hade grisarna som åt brokblommig åkerböna lägre förekomst av avvänjningsdiarré.

Därför är vårt förslag att nuvarande rekommendation för användningen av åkerböna som fodermedel till tillväxtgrisar bör ses över och även innefatta vanligt förekommande brokblommiga bönor. Vi vill poängtera att detta inte gäller rekommendationen för suggor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Växtnäring 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-185 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingsmaterial 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2021

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev