Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Akrylamid i spannmålsbaserade livsmedel – en effekt av odlingsteknik och sortval ?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733488
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 20 november 2013
Huvudsökande: Anders Jonsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.jonsson@slu.se
Telefon: 0511-67129
Beviljade medel: 530 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Akrylamid är neurotoxisk, stör reproduktionen och klassas som trolig cancerogen för människa. Några gränsvärden finns ännu ej i EU för livsmedel. Tyskland har infört ett sk aktionsvärde på 1000 µg/kg. I livsmedel bildas akrylamid av aminosyran asparagin och reducerande socker. I spannmål anses asparagin vara den begränsande faktorn. Målet var att visa på variationen i bildningsförmågan i råg, och att göra en studie av effekten av svavelgödsling.
Halten av asparagin i råg korrelerade väl mot förmågan att bilda akrylamid vid upphettning av rågmjöl. N/S-kvoten vara en osäker indikator. Förmågan att bilda höga halter akrylamid reducerades avsevärt med S-gödsling. Materialet är för lite för att upptäcka stabila sortskillnader. Behövs metodik för att bestämma akrylamidbildnings förmåga i enskilda partier. Resultaten pekar på en möjlighet att totalhalten fria aminosyror skulle kunna användas som indikator på förhöjd risk för akrylamidbildning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Sedan 2005 har man haft fokus på akrylamid i våra livsmedel, eftersom den har klassats som en trolig cancerogen för människa. Den bildas när livsmedel upphettas under stekning, bakning och fritering. Akrylamid bildas främst från aminosyran asparagin och reducerande sockerarter, som t ex fruktos och glukos.
Asparagin och reducerande sockerarter är naturliga komponenter i våra livsmedel, och arbeten att hitta sätt att hålla halterna låga pågår på många industrier, myndigheter och forskningsinstitut världen över. En fråga som diskuteras är om det går att sänka potentialen för akrylamid skall bildas i livsmedel redan vid odlingen av råvaran ute på fältet.
Vi har i spannmål från odlingsförsök påvisat bildning av akrylamid vid efterföljande uppvärmning i såväl råg som i vete. I England har man noterat att spannmål med hög S/N kvot (erhålls vid svavel brist), har en förhöjd bildningsförmåga av akrylamid. Vi har i vårt försök under svenska odlingsförhållanden undersökt detta samband och sett att potentialen att bilda akrylamid var starkt relaterad till halten fri asparagin. Fri asparagin i sin tur är relaterad till totalhalten fria aminosyror, som i sin tur verkar påverkas av odlingsomständigheterna, bland annat gödslingen. I vårt fältförsök visade det sig att tillförseln av 20 S kg/ha sänkte halten bildad akrylamid i 5 av 6 sort/behandlingar. Detta innebär att lantbrukaren redan på sina fält skulle kunna påverka potentialen för akrylamidbildning genom att säkerställa en god tillgång av svavel i marken. I våra undersökning av sortskillnader noterade vi att samma sort visade en avsevärda skillnad i förmåga att bilda akrylamid i mjöl från olika försöksplatser och likaledes att olika sorter odlade på samma plats gav olika halter bildad akrylamid.
Att analysera potential för akrylamidbildning i ett spannmålsparti är en dyrbart. Därför önskvärt att hitta billigare helst snabba metoder som kan användas för att välja ut spannmålspartier bättre lämpade för exempelvis knäckebröd. En möjlighet är att utnyttja sambandet mellan N/S-kvot och bildning av akrylamid och en andra sambandet med halten sk fria aminosyror. De största förhoppningarna ställs till ett samband med fria aminosyror eftersom förmågan att till akrylamidbildning är starkt relaterad till halten asparagin i spannmål och asparagin ingår i gruppen kemiska föreningar som bestäms med metoder för fria aminosyror. Våra resultat tyder på att det kan vara värt att fortsätta undersöka möjligheterna att hitta förenklade analysmetoder eftersom halten av akrylamid variera avsevärt mellan spannmålspartier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Djup intrauterinsemin med fryst galtsperma. Effekter av lågvolymdos på spermieöverlevnad och fertilitet
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0450034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Växtproduktion i jordbruket med begränsad utlakning och växthusgasemission.
Åsa Kasimir-Klemedtsson,

Projektnummer: 9833003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ekonomiska modeller för optimering av rekrytering, kalvning och gallring i mjölkbesättningar
Sven Brundin,

Projektnummer: 0230027 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Marknadsanpassning av lantbrukskooperativ mejeriindustri
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0145009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem. Rangordning och välbefinnande.
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Risker för exponering av luftburna mikroorganismer vid hantering av spannmål och oljeväxter inom jordbruket.
Lennart Mårtensson,

Projektnummer: 9735015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Studier för utvinning av ny kunskap för vidareutveckling av inredda burar med fokus på djurhälsa, beteende och äggkvalitet
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: 0237002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förädling av hybridråg
Elisabeth Gunnarsson,

Projektnummer: 9736001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

När behöver vi beta stråsädesutsädet?
Lennart Johnsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Nyckeltal för utvärdering av lösdriftssystem med AMS.
Christel Benfalk, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: 0230043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev