Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Allvarlig sjukdom hotar svensk persiljeodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0556309
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Sandra Wright
Organisation: Göteborgs Universitet
E-postadress: sandra.wright@unimol.it
Telefon: 031-7863293
Beviljade medel: 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Persiljeodlingen hotas av bladmögel som orsakas av algsvampen Plasmopara petroselini. Sjukdomen upptäcktes för ca 10 år sedan i odlingar i södra Sverige, och har sedan dess fortsatt att orsaka skördeförluster. Knappt en skörd per säsong kan bärgas. De drabbade odlingarna ligger i sydvästra Skåne. Sjukdomen har rapporterats från många europeiska länder. Smittans ursprung varje år är okänt. Vi undersökte olika övervintringsmöjligheter och spridningsvägar. Jordsmitta, frösmitta eller övervintring i persiljeväxter kunde inte påvisas. Troligast är att den primära infektionen varje år kommer från sporer som förs in med luftströmmar och med smittade småplantor från utlandet. Genetiska studier visar att de svenska isolaten från olika år är mer lika varandra än isolat från södra Tyskland, vilket tyder på att den primära smittkällan finns närmare än så. Vi undersökte resistens, och identifierade en persiljesort som var mindre mottaglig. Projektet har byggt på tät kontakt med odlare.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projektet hade som syfte att förstå hur grundläggande fakta kring denna nya persiljesjukdom, ett bladmögel. Målen var att undersöka spridningsvägar, kartlägga utbredningen, identifiera skadegöraren, att om möjligt identifiera resistenta persiljesorter och att föreslå andra motåtgärder. Persiljebladmögel orsakas av är en algsvamp av arten Plasmopara petroselini. Vi har visat att det är osannolikt att ny smitta på våren härrör från smittad jord, smittade fröer eller från övervintrande persiljeplantor som smittats föregående säsong. Det mest sannolika är att sjukdomen kommer in varje år från närliggande länder via smittade småplantor som importerats och med luftströmmar. Den mest motståndskraftiga kommersiella sorten är ´Felicia´, vilket vi talat om för persiljeodlarna. Utbredningen av persiljebladmögel var koncentrerad till västra Skåne under åren då kartläggningen utförts (2007-2009).

Identifiering av skadegöraren gjordes enligt traditionella metoder, dvs. genom mikroskopi av infekterade blad, och genom analys av DNA-sekvensen av ITS (Internal Transcribed Spacer)-området. Flera odlingar i västra Skåne besöktes efter att odlare hört av sig. Vi tog jordprover och smittade bladprover, och vi grävde upp smittade plantor från dessa odlingar för att reda ut om jordsmitta kunde förekomma, för att samla in smittat bladmaterial, för att undersöka ev. övervintring på frön eller i växtrester, samt i kartläggningssyfte. Frön från infekterade plantor undersöktes mikroskopiskt för förekomst av svampstrukturer och såddes för undersökning av symptomutveckling. Den genetiska variationen hos tre isolat av bladmögel som togs i fält från svenska odlingar under 2005 och 2007, samt från odlingar i södra Tyskland 2007 undersöktes för att fastställa var den svenska smittan kunde ha sitt ursprung. I södra Tyskland hade man tidigt på våren varje år redan väldigt allvarliga angrepp, och smittan kom alltid till Sverige en tid senare. De svenska isolatens genetiska fingeravtryck jämfördes inbördes, och med det tyska. Under projektets gång utvecklades och optimerades en inokuleringsmetod, som skulle kunna vara användbar i framtida undersökningar av resistens hos persilja.

Sporer och sporangieforers dimensioner vittnar om att denna Plasmopara-art är närbesläkad med Plasmopara nivea, som orsakar bladmögel på kirskål, ett vanligt ogräs. Om de två olika bladmöglen kan angripa den andra värdväxten är okänt, men vore värt att undersöka i ett framtida projekt. Det är osannolikt att bladmöglet skulle kunna övervintra på ogräs eller vild persilja eftersom det inte övervintrar på odlad persilja. Det skulle eventuellt kunna använda dessa växter som alternativa värdar under sommarhalvåret, men inga slutsatser kan dras om detta utan ytterligare studier. Den genetiska analysen av tre isolat av persiljebladmögel från Sverige och Tyskland under 2005 och 2007 visade att den svenska smittan kommer från en källa som ligger närmare till än södra Tyskland, men exakt var den kommer ifrån är ännu okänt och skulle behöva undersökas i framtiden. För att förebygga att smittan kommer in på våren skulle man bl.a. kunna införa strängare regler för import av småplantor av persilja. En odlare i Vellinge kommun upptäckte att småplantor som importerats från Danmark bar smitta som senare upptäcktes i fält (2009). I Schweiz konstaterade man att smittade småplantor från Italien är en av spridningsvägarna, men smittan kan också komma in med luftströmmar. I dessa fall bör man om möjligt använda resistenta sorter, som t.ex. ´Felicia´, och odla så glest och luftigt som möjligt. Få bekämpningsmedel finns att tillgå. Om ett fält är smittat bör det snarast möjligt plöjas ned. Det sannolikt bästa sättet för skydd mot sjukdomen är att finna resistensgener hos de gamla, ursprungliga persiljesorterna/-arterna och utnyttja dessa för framställning av mer resistenta persiljesorter. Det finns ett rikt persiljematerial sparat hos de europeiska genbankerna förutom ett visst vilt plantmaterial, samt växtgenetiska resurser som redan testats ut av tyska forskare i vilka resistens har hittats, som skulle kunna utnyttjas för detta ändamål. Det behövs fler utförliga tester av persiljesorter och övrigt genetiskt material för att fullt ut kunna använda resistens som en förebyggande åtgärd i framtiden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev