Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Allvarlig sjukdom hotar svensk persiljeodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0556309
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Sandra Wright
Organisation: Göteborgs Universitet
E-postadress: sandra.wright@unimol.it
Telefon: 031-7863293
Beviljade medel: 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Persiljeodlingen hotas av bladmögel som orsakas av algsvampen Plasmopara petroselini. Sjukdomen upptäcktes för ca 10 år sedan i odlingar i södra Sverige, och har sedan dess fortsatt att orsaka skördeförluster. Knappt en skörd per säsong kan bärgas. De drabbade odlingarna ligger i sydvästra Skåne. Sjukdomen har rapporterats från många europeiska länder. Smittans ursprung varje år är okänt. Vi undersökte olika övervintringsmöjligheter och spridningsvägar. Jordsmitta, frösmitta eller övervintring i persiljeväxter kunde inte påvisas. Troligast är att den primära infektionen varje år kommer från sporer som förs in med luftströmmar och med smittade småplantor från utlandet. Genetiska studier visar att de svenska isolaten från olika år är mer lika varandra än isolat från södra Tyskland, vilket tyder på att den primära smittkällan finns närmare än så. Vi undersökte resistens, och identifierade en persiljesort som var mindre mottaglig. Projektet har byggt på tät kontakt med odlare.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projektet hade som syfte att förstå hur grundläggande fakta kring denna nya persiljesjukdom, ett bladmögel. Målen var att undersöka spridningsvägar, kartlägga utbredningen, identifiera skadegöraren, att om möjligt identifiera resistenta persiljesorter och att föreslå andra motåtgärder. Persiljebladmögel orsakas av är en algsvamp av arten Plasmopara petroselini. Vi har visat att det är osannolikt att ny smitta på våren härrör från smittad jord, smittade fröer eller från övervintrande persiljeplantor som smittats föregående säsong. Det mest sannolika är att sjukdomen kommer in varje år från närliggande länder via smittade småplantor som importerats och med luftströmmar. Den mest motståndskraftiga kommersiella sorten är ´Felicia´, vilket vi talat om för persiljeodlarna. Utbredningen av persiljebladmögel var koncentrerad till västra Skåne under åren då kartläggningen utförts (2007-2009).

Identifiering av skadegöraren gjordes enligt traditionella metoder, dvs. genom mikroskopi av infekterade blad, och genom analys av DNA-sekvensen av ITS (Internal Transcribed Spacer)-området. Flera odlingar i västra Skåne besöktes efter att odlare hört av sig. Vi tog jordprover och smittade bladprover, och vi grävde upp smittade plantor från dessa odlingar för att reda ut om jordsmitta kunde förekomma, för att samla in smittat bladmaterial, för att undersöka ev. övervintring på frön eller i växtrester, samt i kartläggningssyfte. Frön från infekterade plantor undersöktes mikroskopiskt för förekomst av svampstrukturer och såddes för undersökning av symptomutveckling. Den genetiska variationen hos tre isolat av bladmögel som togs i fält från svenska odlingar under 2005 och 2007, samt från odlingar i södra Tyskland 2007 undersöktes för att fastställa var den svenska smittan kunde ha sitt ursprung. I södra Tyskland hade man tidigt på våren varje år redan väldigt allvarliga angrepp, och smittan kom alltid till Sverige en tid senare. De svenska isolatens genetiska fingeravtryck jämfördes inbördes, och med det tyska. Under projektets gång utvecklades och optimerades en inokuleringsmetod, som skulle kunna vara användbar i framtida undersökningar av resistens hos persilja.

Sporer och sporangieforers dimensioner vittnar om att denna Plasmopara-art är närbesläkad med Plasmopara nivea, som orsakar bladmögel på kirskål, ett vanligt ogräs. Om de två olika bladmöglen kan angripa den andra värdväxten är okänt, men vore värt att undersöka i ett framtida projekt. Det är osannolikt att bladmöglet skulle kunna övervintra på ogräs eller vild persilja eftersom det inte övervintrar på odlad persilja. Det skulle eventuellt kunna använda dessa växter som alternativa värdar under sommarhalvåret, men inga slutsatser kan dras om detta utan ytterligare studier. Den genetiska analysen av tre isolat av persiljebladmögel från Sverige och Tyskland under 2005 och 2007 visade att den svenska smittan kommer från en källa som ligger närmare till än södra Tyskland, men exakt var den kommer ifrån är ännu okänt och skulle behöva undersökas i framtiden. För att förebygga att smittan kommer in på våren skulle man bl.a. kunna införa strängare regler för import av småplantor av persilja. En odlare i Vellinge kommun upptäckte att småplantor som importerats från Danmark bar smitta som senare upptäcktes i fält (2009). I Schweiz konstaterade man att smittade småplantor från Italien är en av spridningsvägarna, men smittan kan också komma in med luftströmmar. I dessa fall bör man om möjligt använda resistenta sorter, som t.ex. ´Felicia´, och odla så glest och luftigt som möjligt. Få bekämpningsmedel finns att tillgå. Om ett fält är smittat bör det snarast möjligt plöjas ned. Det sannolikt bästa sättet för skydd mot sjukdomen är att finna resistensgener hos de gamla, ursprungliga persiljesorterna/-arterna och utnyttja dessa för framställning av mer resistenta persiljesorter. Det finns ett rikt persiljematerial sparat hos de europeiska genbankerna förutom ett visst vilt plantmaterial, samt växtgenetiska resurser som redan testats ut av tyska forskare i vilka resistens har hittats, som skulle kunna utnyttjas för detta ändamål. Det behövs fler utförliga tester av persiljesorter och övrigt genetiskt material för att fullt ut kunna använda resistens som en förebyggande åtgärd i framtiden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress