Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Allvarlig sjukdom hotar svensk persiljeodling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0556309
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 9 januari 2013
Huvudsökande: Sandra Wright
Organisation: Göteborgs Universitet
E-postadress: sandra.wright@unimol.it
Telefon: 031-7863293
Beviljade medel: 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Persiljeodlingen hotas av bladmögel som orsakas av algsvampen Plasmopara petroselini. Sjukdomen upptäcktes för ca 10 år sedan i odlingar i södra Sverige, och har sedan dess fortsatt att orsaka skördeförluster. Knappt en skörd per säsong kan bärgas. De drabbade odlingarna ligger i sydvästra Skåne. Sjukdomen har rapporterats från många europeiska länder. Smittans ursprung varje år är okänt. Vi undersökte olika övervintringsmöjligheter och spridningsvägar. Jordsmitta, frösmitta eller övervintring i persiljeväxter kunde inte påvisas. Troligast är att den primära infektionen varje år kommer från sporer som förs in med luftströmmar och med smittade småplantor från utlandet. Genetiska studier visar att de svenska isolaten från olika år är mer lika varandra än isolat från södra Tyskland, vilket tyder på att den primära smittkällan finns närmare än så. Vi undersökte resistens, och identifierade en persiljesort som var mindre mottaglig. Projektet har byggt på tät kontakt med odlare.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projektet hade som syfte att förstå hur grundläggande fakta kring denna nya persiljesjukdom, ett bladmögel. Målen var att undersöka spridningsvägar, kartlägga utbredningen, identifiera skadegöraren, att om möjligt identifiera resistenta persiljesorter och att föreslå andra motåtgärder. Persiljebladmögel orsakas av är en algsvamp av arten Plasmopara petroselini. Vi har visat att det är osannolikt att ny smitta på våren härrör från smittad jord, smittade fröer eller från övervintrande persiljeplantor som smittats föregående säsong. Det mest sannolika är att sjukdomen kommer in varje år från närliggande länder via smittade småplantor som importerats och med luftströmmar. Den mest motståndskraftiga kommersiella sorten är ´Felicia´, vilket vi talat om för persiljeodlarna. Utbredningen av persiljebladmögel var koncentrerad till västra Skåne under åren då kartläggningen utförts (2007-2009).

Identifiering av skadegöraren gjordes enligt traditionella metoder, dvs. genom mikroskopi av infekterade blad, och genom analys av DNA-sekvensen av ITS (Internal Transcribed Spacer)-området. Flera odlingar i västra Skåne besöktes efter att odlare hört av sig. Vi tog jordprover och smittade bladprover, och vi grävde upp smittade plantor från dessa odlingar för att reda ut om jordsmitta kunde förekomma, för att samla in smittat bladmaterial, för att undersöka ev. övervintring på frön eller i växtrester, samt i kartläggningssyfte. Frön från infekterade plantor undersöktes mikroskopiskt för förekomst av svampstrukturer och såddes för undersökning av symptomutveckling. Den genetiska variationen hos tre isolat av bladmögel som togs i fält från svenska odlingar under 2005 och 2007, samt från odlingar i södra Tyskland 2007 undersöktes för att fastställa var den svenska smittan kunde ha sitt ursprung. I södra Tyskland hade man tidigt på våren varje år redan väldigt allvarliga angrepp, och smittan kom alltid till Sverige en tid senare. De svenska isolatens genetiska fingeravtryck jämfördes inbördes, och med det tyska. Under projektets gång utvecklades och optimerades en inokuleringsmetod, som skulle kunna vara användbar i framtida undersökningar av resistens hos persilja.

Sporer och sporangieforers dimensioner vittnar om att denna Plasmopara-art är närbesläkad med Plasmopara nivea, som orsakar bladmögel på kirskål, ett vanligt ogräs. Om de två olika bladmöglen kan angripa den andra värdväxten är okänt, men vore värt att undersöka i ett framtida projekt. Det är osannolikt att bladmöglet skulle kunna övervintra på ogräs eller vild persilja eftersom det inte övervintrar på odlad persilja. Det skulle eventuellt kunna använda dessa växter som alternativa värdar under sommarhalvåret, men inga slutsatser kan dras om detta utan ytterligare studier. Den genetiska analysen av tre isolat av persiljebladmögel från Sverige och Tyskland under 2005 och 2007 visade att den svenska smittan kommer från en källa som ligger närmare till än södra Tyskland, men exakt var den kommer ifrån är ännu okänt och skulle behöva undersökas i framtiden. För att förebygga att smittan kommer in på våren skulle man bl.a. kunna införa strängare regler för import av småplantor av persilja. En odlare i Vellinge kommun upptäckte att småplantor som importerats från Danmark bar smitta som senare upptäcktes i fält (2009). I Schweiz konstaterade man att smittade småplantor från Italien är en av spridningsvägarna, men smittan kan också komma in med luftströmmar. I dessa fall bör man om möjligt använda resistenta sorter, som t.ex. ´Felicia´, och odla så glest och luftigt som möjligt. Få bekämpningsmedel finns att tillgå. Om ett fält är smittat bör det snarast möjligt plöjas ned. Det sannolikt bästa sättet för skydd mot sjukdomen är att finna resistensgener hos de gamla, ursprungliga persiljesorterna/-arterna och utnyttja dessa för framställning av mer resistenta persiljesorter. Det finns ett rikt persiljematerial sparat hos de europeiska genbankerna förutom ett visst vilt plantmaterial, samt växtgenetiska resurser som redan testats ut av tyska forskare i vilka resistens har hittats, som skulle kunna utnyttjas för detta ändamål. Det behövs fler utförliga tester av persiljesorter och övrigt genetiskt material för att fullt ut kunna använda resistens som en förebyggande åtgärd i framtiden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress