Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner

Status: Avslutat
Projektnummer: H1243106
Kategori: Research program | Poultry
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 8 september 2017
Huvudsökande: Sven Nimmermark
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: sven.nimmermark@jbt.slu.se
Telefon: 040-415496
Medsökande: Knut-Håkan Jeppsson
Medsökande: Eva von Wachenfelt
Beviljade medel: 1 036 000 SEK

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these emissions.
The aim of the project is to:
• Develop a method suited for field measurements of ammonia emissions from Swedish broiler chicken houses
• Quantify the ammonia emissions from such houses
• Study the importance of temperature, humidity, and litter moisture content concerning emissions of ammonia in regard to
o Improved production
o Carbon dioxide production used as a factor in the intended model development
The project is performed as:
1) A lab study where 3 batches of 400 chickens are fed up at the LBT climate chamber at Alnarps Södergård where floor heating is available.
2) Field studies where a validation of the model and field measurements takes place at 3 different commercial barns

Av miljöskäl måste uppfödare av slaktkycklingar varje år lämna uppgifter om mängden ammoniak som avges från stallarna. I dagsläget finns inte några data över emissionerna från moderna svenska slaktkycklingstallar. För fältmätningar finns ett behov av en enkel mätmetod.
Projektets mål är att:
• Ta fram en mätmetod lämpad för enkla fältmässiga mätningar av ammoniakemissionen från svenska slaktkycklingstallar
• Mäta upp emissionerna av ammoniak från sådana stallar
• Studera betydelsen av temperatur, luftfuktighet och fukthalt i ströbädden med avseende på avgivningen av ammoniak för:
o förbättrat produktionsresultat
o avgivningen av koldioxid som är en faktor för beräkning av emissioner i den tänkta modellen
Projektet genomförs dels som:
1) ett laboratorieförsök där 3 omgångar med ca 400 kycklingar föds upp i institutionens klimatstall på Alnarps Södergård som är utrustat med golvvärme
2) fältstudier där validering av modellen och fältmässiga mätningar görs i 3 olika kommersiella stallar

En studie gjordes för att mäta upp hur mycket ammoniak som avges från slaktkycklinguppfödning och för att ta fram en enklare fältmässig metod för att mäta avgivningen av ammoniak från kommersiella stallar. Vidare studerades avgivningen av växthusgaserna metan och lustgas. Kycklingarna (Ross 308) föddes upp till en levande vikt på ca 2 kg. Emissionerna av ammoniak var låga och ökade markant först efter 2-3 veckor. I studien uppmättes en ammoniakemission på 1,9 - 2,3 g/kyckling och en emission av metan av storleksordningen 5,1 – 6,9 g/kyckling. Inga eller mycket låga värden för emissionen av den potenta växthusgasen lustgas uppmättes vilket var positivt. Temperatur, fukthalt och förhållanden i ströbädden under uppfödningens senare dagar tycks ha varit gynnsamma för avgivningen av metan, men inte för avgivningen av ammoniak och lustgas. Den fältmässiga mätmetod som togs fram är baserad på mätning av koldioxid och ammoniak i stallet och koldioxidbalans för bestämning av luftflöde.

En studie gjordes för att mäta upp hur mycket ammoniak (NH3) som avges från slaktkycklinguppfödning och för att ta fram en enklare metod som kan användas fältmässigt för att mäta avgivningen av ammoniak från kommersiella stallar. Vidare studerades hur stor avgivningen av växthusgaserna metan (CH4) och lustgas (N2O) var. I studien gjordes mätningar i ett klimatstall på Alnarps Södergård med 300 slaktkycklingar (Ross 308). Djuren föddes upp på en ca 3 cm tjock ströbädd av kutterspån och mätningar utfördes 32-33 dagar då de nått en levande vikt på ca 2 kg eller mer. Stallet värmdes med golvvärme och tre luftvärmefläktar och ventilerades med hjälp av en frånluftsfläkt. Belysningsstyrkan var ca 20 lux. Den första dagen av uppfödningen var ljuset tänt och från dag 7 var den sammanhängande mörkerperioden 6 timmar. Kycklingarna försågs med dricksvatten via dricksvattennipplar och under varje nippel fanns en spillvattenkopp. Kycklingarna hade fri tillgång till foder i foderautomater (runda fodertråg) som fylldes på manuellt. Foder från Svenska Foder® användes i försöken (Fågel Start och Fågel Maxi). Gaskoncentrationer i intagsluft, i frånluften framför frånluftskanalerna och på två nivåer mitt i stallet, 0,3 m över golv och 1,6 m över golv, uppmättes tre gånger i timmen. En fotoakustisk gasanalysator (Innova multigasanalysator 1412 och en multiplexer 1309, Lumasense Technologies SA, Ballerup, Denmark) användes för att mäta koncentrationer av gaserna koldioxid (CO2), lustgas, ammoniak och metan.
Fukthalten i ströbädden ökade från 12% vid start till 47-49% vid slutet av uppfödningsomgångarna. Ökningen i fukthalt var markant under senare delen av uppfödningen, dvs. efter ca 3 veckors ålder. I tester i en kyvett av gasavgivning från ströbädd av olika ålder och med olika fukthalt kunde inget samband mellan ströbäddens fukthalt och emissionen av CO2 hittas. Ströbäddsprover för dessa tester togs i stallet under olika dagar av uppfödningen och vatten tillsattes till delprov. I kyvettförsöken ökade avgivningen av ammoniak, metan och lustgas med ströbäddens fukthalt. Emissionen av ammoniak (NH3) var mycket större för prov med en fukthalt över ca 35% jämfört med prov med fukthalt lägre än 35%.
Generellt sett var koncentrationerna (som högst ca 6 ppm) och emissionerna av ammoniak (NH3) låga under försöken och emissionerna ökade markant först efter 2-3 veckors uppfödning. I studien uppmättes en NH3 emission på 1,9 - 2,3 g/kyckling vid en uppfödning till ca 2 kg levande vikt vilket är betydligt lägre än värden på 6,2 g/kyckling som uppmätts i försök i Tjeckien.
I studien uppmättes en emission av metan (CH4) av storleksordningen 5,1 – 6,9 g/kyckling vilket är betydligt högre än värden uppmätta för lågemissionssystem i Nederländerna. Inga eller mycket låga värden för emissionen av den potenta växthusgasen lustgas (N2O) uppmättes vilket var positivt. I studier utomlands har mångfalt större emissioner av lustgas uppmätts. Temperatur, fukthalt och förhållanden i ströbädden under uppfödningens senare dagar tycks ha varit gynnsamma för avgivningen av metan, men inte för avgivningen av ammoniak och lustgas. Vidare studier av förhållanden i ströbädden med avseende på detta tycks vara intressant.
Den fältmässiga mätmetod som togs fram är baserad på koldioxidbalans för bestämning av luftflöde enligt en av CIGR redovisad modell. Koldioxid i stallet avges direkt från djuren och till en liten del från ströbädden. Ett medelluftflöde kan räknas ut från känd koldioxidavgivning från kycklingar med en viss vikt, uppmätta värden på koldioxidkoncentration i stallet och koncentration i uteluften. Avgivningen av ammoniak kan sedan räknas ut genom att multiplicera luftflödet med skillnad i ammoniakkoncentration inne och ute.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev