Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033126
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Antalet biogasanläggningar som använder stallgödsel som substrat förväntas öka. Rötrest är en resurs som ska återföras åkermarken och därför behövs kunskap om hur man utnyttjar dess potential som gödselmedel. Detta ettåriga projekt syftade till att fastställa skillnader mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller kväveeffekter dels på kärnskörd i vårkorn, dels på ammoniakavgång efter spridning. Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Slutsatsen är att rötad nötflytgödsel behöver brukas ned direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången. Beroende på den ogynnsamma årsmånen blev kärnskörden i alla försöksled lägre än normalt och varierade mellan 1 600 och 2 600 kg/ha. Det fanns inte några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn
Syfte med studien
Hur fungerar rötad nötflytgödsel som kvävegödselmedel? En ökad kunskap om detta gör det möjligt att utforma råd om hur rötresten kan utnyttjas effektivt i växtodlingen. Detta ettåriga projekt ville fastställa skillnaden mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller effekt på kärnskörd i vårkorn och risk för ammoniakavgång efter spridning.
Resultat
Trots det kyliga vädret vid gödselspridning och sådd uppmätte vi en ammoniakavgång motsvarande 1,7 kg N/ha för den orötade gödseln och 13,0 kg N/ha för den rötade gödseln. Den rötade gödseln med ett högre pH förlorade 30 % av sitt innehåll av ammoniumkväve som ammoniak under fyra timmar efter spridning. Motsvarande ammoniakförlust för orötad nötflytgödsel var 6 %. Efter nedharvning av gödseln minskade ammoniakavgången avsevärt.
På grund av en sen vår och en torr sommar så blev skördenivån mycket lägre än normalt. Effekten av icke rötad och rötad nötflytgödsel på skörden kan därför inte fullt bedömas då gödslingsstrategierna har en större potential under gynnsammare förhållanden. Även om genomsnittlig kärnskörd varierade mellan de olika gödslingsstrategierna (1 600 – 2 600 kg /ha) fanns inga säkra skillnader mellan dessa. Den ogödslade behandlingen hade inte heller lägre skörd än gödslade behandlingar. Under de tillväxtförhållanden som rådde under växtodlingssäsongen 2011 så gav det inget ytterligare skördeutbyte att komplettera med mineralkväve.
Metod
Fältförsöket var lokaliserat till hushållningssällskapets försöksgård Fransåker, 35 km söder om Uppsala. Jordarten var en något mullhaltig mjälig lättlera. Försöksupplägget bestod av en ogödslad behandling samt fyra gödslade behandlingar. Varje behandling placerades slumpvis i tre olika block för att kunna analysera om det fanns säkra skördeskillnader mellan behandlingarna. Samma mängd rötad och orötad nötflytgödsel spreds i alla behandlingar, då 25 ton per hektar tillför en fosforgiva som motsvarar kärnskördens bortförsel. Tjugofem ton/ha är också en giva som släpslangspridare kan sprida med god precision. En högre giva nötflytgödsel och ammoniumkväve behöver inte betyda mer kväve till grödan, utan kan resultera i högre ammoniakavgång, då det tar längre tid för en större volym gödsel att infiltrera i marken. Tjugofem ton rötad och icke rötad nötflytgödsel täcker dock inte grödans kvävebehov, som är omkring 95 kg kväve vid en förväntad kärnskörd på 5000 kg per hektar. Därför kompletterade vi i två behandlingar med mineralkväve, inklusive kompensation för skattad ammoniakförlust, motsvarande 73 kg kväve per hektar i kombination med orötad nötflytgödsel och 46 kg kväve per hektar i kombination med rötad gödsel. I de andra två behandlingarna ingick endast gödsling med rötad respektive orötad nötflytgödsel för att utvärdera effekten av rötningen på kärnskörden.
Såväl rötad som orötad nötflytgödsel kom ursprungligen från Odensvikholms gård, och hade lagrats under vintern fram till våren i JTI:s pilotskaleanläggning. De substrat som rötades i rötkammaren var i huvudsak nötflytgödsel (95 %) och en liten andel fastgödsel från nöt inklusive foderrester (5 %). Vid spridningstillfället innehöll rötad nötflytgödsel 2,7 kg totalkväve per ton och orötad nötflytgödsel 1,7 kg totalkväve per ton. Innehållet av ammoniumkväve var 1,7 kg respektive 1,1 kg per ton rötad och orötad nötflytgödsel. Den rötade nötflytgödseln innehöll således drygt 50 % mer totalkväve per ton än den icke rötade nötflytgödseln. Andelen ammoniumkväve av totalkvävet var drygt 60 % i både den rötade och icke rötade nötflytgödseln. Den rötade nötflytgödseln hade något högre pH motsvarande 7,9 och den orötade pH 7,5. Både den rötade och orötade nötflytgödseln var lättflytande med torrsubstanshalter på 3,8 % respektive 2,4 %, vilket talade för att de skulle kunna infiltrera snabbt i marken.
Vi mätte ammoniakavgång under fyra timmar efter spridning av orötad och rötad gödsel och fram till nedharvning. Direkt efter nedharvningen av gödseln såddes vårkorn. Efter sådd mätte vi ytterligare en period för att fånga upp resterande ammoniakavgång. Dagen var kylig (+7 oC) och med mulet väder.
Slutsatser och råd till näringen
• Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Resultatet visar hur viktigt det är att bruka ned rötad nötflytgödsel direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången.
• Både tillförsel av rötad samt icke rötad nötflytgödsel till vårkorn, med och utan tillskott av handelsgödselkväve, gav en sämre kärnskörd än normalt och motsvarande 1 600 – 2 600 kg kärnskörd/ha detta år. Den statistiska analysen visade att det inte fanns några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna vilket berodde på den ogynnsamma årsmånen.
• För att kunna utveckla gödslingsrekommendationer för vilken skördeeffekt man kan förvänta sig efter gödsling med rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårsäd behövs fleråriga fältförsök på flera platser. Då kan man bedöma hur stor påverkan platsspecifika faktorer såsom klimat och jordart har, vilket möjliggör utformning av regionalt anpassade gödslingsrekommendationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Innovativ salixförädling för fossilfritt drivmedel
Pär Ingvarsson

Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass

The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer

Söka vägar till ekonomiskt hållbar lammköttsproduktion med hjälp av en expertpanel
Mikaela Jardstedt

Projektnummer: O-21-20-616 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

The aim of the project is to find ways to profitable and, thus, growing and economically sustainable Swedish lamb meat production using an expert panel of lamb producers, advisors and researchers. The project results in a number of suggestions for measures that can improve farm profitability, …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev