Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033126
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Antalet biogasanläggningar som använder stallgödsel som substrat förväntas öka. Rötrest är en resurs som ska återföras åkermarken och därför behövs kunskap om hur man utnyttjar dess potential som gödselmedel. Detta ettåriga projekt syftade till att fastställa skillnader mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller kväveeffekter dels på kärnskörd i vårkorn, dels på ammoniakavgång efter spridning. Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Slutsatsen är att rötad nötflytgödsel behöver brukas ned direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången. Beroende på den ogynnsamma årsmånen blev kärnskörden i alla försöksled lägre än normalt och varierade mellan 1 600 och 2 600 kg/ha. Det fanns inte några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn
Syfte med studien
Hur fungerar rötad nötflytgödsel som kvävegödselmedel? En ökad kunskap om detta gör det möjligt att utforma råd om hur rötresten kan utnyttjas effektivt i växtodlingen. Detta ettåriga projekt ville fastställa skillnaden mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller effekt på kärnskörd i vårkorn och risk för ammoniakavgång efter spridning.
Resultat
Trots det kyliga vädret vid gödselspridning och sådd uppmätte vi en ammoniakavgång motsvarande 1,7 kg N/ha för den orötade gödseln och 13,0 kg N/ha för den rötade gödseln. Den rötade gödseln med ett högre pH förlorade 30 % av sitt innehåll av ammoniumkväve som ammoniak under fyra timmar efter spridning. Motsvarande ammoniakförlust för orötad nötflytgödsel var 6 %. Efter nedharvning av gödseln minskade ammoniakavgången avsevärt.
På grund av en sen vår och en torr sommar så blev skördenivån mycket lägre än normalt. Effekten av icke rötad och rötad nötflytgödsel på skörden kan därför inte fullt bedömas då gödslingsstrategierna har en större potential under gynnsammare förhållanden. Även om genomsnittlig kärnskörd varierade mellan de olika gödslingsstrategierna (1 600 – 2 600 kg /ha) fanns inga säkra skillnader mellan dessa. Den ogödslade behandlingen hade inte heller lägre skörd än gödslade behandlingar. Under de tillväxtförhållanden som rådde under växtodlingssäsongen 2011 så gav det inget ytterligare skördeutbyte att komplettera med mineralkväve.
Metod
Fältförsöket var lokaliserat till hushållningssällskapets försöksgård Fransåker, 35 km söder om Uppsala. Jordarten var en något mullhaltig mjälig lättlera. Försöksupplägget bestod av en ogödslad behandling samt fyra gödslade behandlingar. Varje behandling placerades slumpvis i tre olika block för att kunna analysera om det fanns säkra skördeskillnader mellan behandlingarna. Samma mängd rötad och orötad nötflytgödsel spreds i alla behandlingar, då 25 ton per hektar tillför en fosforgiva som motsvarar kärnskördens bortförsel. Tjugofem ton/ha är också en giva som släpslangspridare kan sprida med god precision. En högre giva nötflytgödsel och ammoniumkväve behöver inte betyda mer kväve till grödan, utan kan resultera i högre ammoniakavgång, då det tar längre tid för en större volym gödsel att infiltrera i marken. Tjugofem ton rötad och icke rötad nötflytgödsel täcker dock inte grödans kvävebehov, som är omkring 95 kg kväve vid en förväntad kärnskörd på 5000 kg per hektar. Därför kompletterade vi i två behandlingar med mineralkväve, inklusive kompensation för skattad ammoniakförlust, motsvarande 73 kg kväve per hektar i kombination med orötad nötflytgödsel och 46 kg kväve per hektar i kombination med rötad gödsel. I de andra två behandlingarna ingick endast gödsling med rötad respektive orötad nötflytgödsel för att utvärdera effekten av rötningen på kärnskörden.
Såväl rötad som orötad nötflytgödsel kom ursprungligen från Odensvikholms gård, och hade lagrats under vintern fram till våren i JTI:s pilotskaleanläggning. De substrat som rötades i rötkammaren var i huvudsak nötflytgödsel (95 %) och en liten andel fastgödsel från nöt inklusive foderrester (5 %). Vid spridningstillfället innehöll rötad nötflytgödsel 2,7 kg totalkväve per ton och orötad nötflytgödsel 1,7 kg totalkväve per ton. Innehållet av ammoniumkväve var 1,7 kg respektive 1,1 kg per ton rötad och orötad nötflytgödsel. Den rötade nötflytgödseln innehöll således drygt 50 % mer totalkväve per ton än den icke rötade nötflytgödseln. Andelen ammoniumkväve av totalkvävet var drygt 60 % i både den rötade och icke rötade nötflytgödseln. Den rötade nötflytgödseln hade något högre pH motsvarande 7,9 och den orötade pH 7,5. Både den rötade och orötade nötflytgödseln var lättflytande med torrsubstanshalter på 3,8 % respektive 2,4 %, vilket talade för att de skulle kunna infiltrera snabbt i marken.
Vi mätte ammoniakavgång under fyra timmar efter spridning av orötad och rötad gödsel och fram till nedharvning. Direkt efter nedharvningen av gödseln såddes vårkorn. Efter sådd mätte vi ytterligare en period för att fånga upp resterande ammoniakavgång. Dagen var kylig (+7 oC) och med mulet väder.
Slutsatser och råd till näringen
• Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Resultatet visar hur viktigt det är att bruka ned rötad nötflytgödsel direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången.
• Både tillförsel av rötad samt icke rötad nötflytgödsel till vårkorn, med och utan tillskott av handelsgödselkväve, gav en sämre kärnskörd än normalt och motsvarande 1 600 – 2 600 kg kärnskörd/ha detta år. Den statistiska analysen visade att det inte fanns några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna vilket berodde på den ogynnsamma årsmånen.
• För att kunna utveckla gödslingsrekommendationer för vilken skördeeffekt man kan förvänta sig efter gödsling med rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårsäd behövs fleråriga fältförsök på flera platser. Då kan man bedöma hur stor påverkan platsspecifika faktorer såsom klimat och jordart har, vilket möjliggör utformning av regionalt anpassade gödslingsrekommendationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev