Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033126
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Antalet biogasanläggningar som använder stallgödsel som substrat förväntas öka. Rötrest är en resurs som ska återföras åkermarken och därför behövs kunskap om hur man utnyttjar dess potential som gödselmedel. Detta ettåriga projekt syftade till att fastställa skillnader mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller kväveeffekter dels på kärnskörd i vårkorn, dels på ammoniakavgång efter spridning. Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Slutsatsen är att rötad nötflytgödsel behöver brukas ned direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången. Beroende på den ogynnsamma årsmånen blev kärnskörden i alla försöksled lägre än normalt och varierade mellan 1 600 och 2 600 kg/ha. Det fanns inte några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn
Syfte med studien
Hur fungerar rötad nötflytgödsel som kvävegödselmedel? En ökad kunskap om detta gör det möjligt att utforma råd om hur rötresten kan utnyttjas effektivt i växtodlingen. Detta ettåriga projekt ville fastställa skillnaden mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller effekt på kärnskörd i vårkorn och risk för ammoniakavgång efter spridning.
Resultat
Trots det kyliga vädret vid gödselspridning och sådd uppmätte vi en ammoniakavgång motsvarande 1,7 kg N/ha för den orötade gödseln och 13,0 kg N/ha för den rötade gödseln. Den rötade gödseln med ett högre pH förlorade 30 % av sitt innehåll av ammoniumkväve som ammoniak under fyra timmar efter spridning. Motsvarande ammoniakförlust för orötad nötflytgödsel var 6 %. Efter nedharvning av gödseln minskade ammoniakavgången avsevärt.
På grund av en sen vår och en torr sommar så blev skördenivån mycket lägre än normalt. Effekten av icke rötad och rötad nötflytgödsel på skörden kan därför inte fullt bedömas då gödslingsstrategierna har en större potential under gynnsammare förhållanden. Även om genomsnittlig kärnskörd varierade mellan de olika gödslingsstrategierna (1 600 – 2 600 kg /ha) fanns inga säkra skillnader mellan dessa. Den ogödslade behandlingen hade inte heller lägre skörd än gödslade behandlingar. Under de tillväxtförhållanden som rådde under växtodlingssäsongen 2011 så gav det inget ytterligare skördeutbyte att komplettera med mineralkväve.
Metod
Fältförsöket var lokaliserat till hushållningssällskapets försöksgård Fransåker, 35 km söder om Uppsala. Jordarten var en något mullhaltig mjälig lättlera. Försöksupplägget bestod av en ogödslad behandling samt fyra gödslade behandlingar. Varje behandling placerades slumpvis i tre olika block för att kunna analysera om det fanns säkra skördeskillnader mellan behandlingarna. Samma mängd rötad och orötad nötflytgödsel spreds i alla behandlingar, då 25 ton per hektar tillför en fosforgiva som motsvarar kärnskördens bortförsel. Tjugofem ton/ha är också en giva som släpslangspridare kan sprida med god precision. En högre giva nötflytgödsel och ammoniumkväve behöver inte betyda mer kväve till grödan, utan kan resultera i högre ammoniakavgång, då det tar längre tid för en större volym gödsel att infiltrera i marken. Tjugofem ton rötad och icke rötad nötflytgödsel täcker dock inte grödans kvävebehov, som är omkring 95 kg kväve vid en förväntad kärnskörd på 5000 kg per hektar. Därför kompletterade vi i två behandlingar med mineralkväve, inklusive kompensation för skattad ammoniakförlust, motsvarande 73 kg kväve per hektar i kombination med orötad nötflytgödsel och 46 kg kväve per hektar i kombination med rötad gödsel. I de andra två behandlingarna ingick endast gödsling med rötad respektive orötad nötflytgödsel för att utvärdera effekten av rötningen på kärnskörden.
Såväl rötad som orötad nötflytgödsel kom ursprungligen från Odensvikholms gård, och hade lagrats under vintern fram till våren i JTI:s pilotskaleanläggning. De substrat som rötades i rötkammaren var i huvudsak nötflytgödsel (95 %) och en liten andel fastgödsel från nöt inklusive foderrester (5 %). Vid spridningstillfället innehöll rötad nötflytgödsel 2,7 kg totalkväve per ton och orötad nötflytgödsel 1,7 kg totalkväve per ton. Innehållet av ammoniumkväve var 1,7 kg respektive 1,1 kg per ton rötad och orötad nötflytgödsel. Den rötade nötflytgödseln innehöll således drygt 50 % mer totalkväve per ton än den icke rötade nötflytgödseln. Andelen ammoniumkväve av totalkvävet var drygt 60 % i både den rötade och icke rötade nötflytgödseln. Den rötade nötflytgödseln hade något högre pH motsvarande 7,9 och den orötade pH 7,5. Både den rötade och orötade nötflytgödseln var lättflytande med torrsubstanshalter på 3,8 % respektive 2,4 %, vilket talade för att de skulle kunna infiltrera snabbt i marken.
Vi mätte ammoniakavgång under fyra timmar efter spridning av orötad och rötad gödsel och fram till nedharvning. Direkt efter nedharvningen av gödseln såddes vårkorn. Efter sådd mätte vi ytterligare en period för att fånga upp resterande ammoniakavgång. Dagen var kylig (+7 oC) och med mulet väder.
Slutsatser och råd till näringen
• Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Resultatet visar hur viktigt det är att bruka ned rötad nötflytgödsel direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången.
• Både tillförsel av rötad samt icke rötad nötflytgödsel till vårkorn, med och utan tillskott av handelsgödselkväve, gav en sämre kärnskörd än normalt och motsvarande 1 600 – 2 600 kg kärnskörd/ha detta år. Den statistiska analysen visade att det inte fanns några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna vilket berodde på den ogynnsamma årsmånen.
• För att kunna utveckla gödslingsrekommendationer för vilken skördeeffekt man kan förvänta sig efter gödsling med rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårsäd behövs fleråriga fältförsök på flera platser. Då kan man bedöma hur stor påverkan platsspecifika faktorer såsom klimat och jordart har, vilket möjliggör utformning av regionalt anpassade gödslingsrekommendationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 september 2022

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev