Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn (Tilläggsansökan till pågående projekt om växthusgaser; SLF nr V0930019)

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033126
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2012
Huvudsökande: Eva Salomon
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: eva.salomon@jti.se
Telefon: 010-516 69 61
Beviljade medel: 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Antalet biogasanläggningar som använder stallgödsel som substrat förväntas öka. Rötrest är en resurs som ska återföras åkermarken och därför behövs kunskap om hur man utnyttjar dess potential som gödselmedel. Detta ettåriga projekt syftade till att fastställa skillnader mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller kväveeffekter dels på kärnskörd i vårkorn, dels på ammoniakavgång efter spridning. Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Slutsatsen är att rötad nötflytgödsel behöver brukas ned direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången. Beroende på den ogynnsamma årsmånen blev kärnskörden i alla försöksled lägre än normalt och varierade mellan 1 600 och 2 600 kg/ha. Det fanns inte några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ammoniakavgång och skörderespons från rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn
Syfte med studien
Hur fungerar rötad nötflytgödsel som kvävegödselmedel? En ökad kunskap om detta gör det möjligt att utforma råd om hur rötresten kan utnyttjas effektivt i växtodlingen. Detta ettåriga projekt ville fastställa skillnaden mellan rötad och orötad nötflytgödsel vad gäller effekt på kärnskörd i vårkorn och risk för ammoniakavgång efter spridning.
Resultat
Trots det kyliga vädret vid gödselspridning och sådd uppmätte vi en ammoniakavgång motsvarande 1,7 kg N/ha för den orötade gödseln och 13,0 kg N/ha för den rötade gödseln. Den rötade gödseln med ett högre pH förlorade 30 % av sitt innehåll av ammoniumkväve som ammoniak under fyra timmar efter spridning. Motsvarande ammoniakförlust för orötad nötflytgödsel var 6 %. Efter nedharvning av gödseln minskade ammoniakavgången avsevärt.
På grund av en sen vår och en torr sommar så blev skördenivån mycket lägre än normalt. Effekten av icke rötad och rötad nötflytgödsel på skörden kan därför inte fullt bedömas då gödslingsstrategierna har en större potential under gynnsammare förhållanden. Även om genomsnittlig kärnskörd varierade mellan de olika gödslingsstrategierna (1 600 – 2 600 kg /ha) fanns inga säkra skillnader mellan dessa. Den ogödslade behandlingen hade inte heller lägre skörd än gödslade behandlingar. Under de tillväxtförhållanden som rådde under växtodlingssäsongen 2011 så gav det inget ytterligare skördeutbyte att komplettera med mineralkväve.
Metod
Fältförsöket var lokaliserat till hushållningssällskapets försöksgård Fransåker, 35 km söder om Uppsala. Jordarten var en något mullhaltig mjälig lättlera. Försöksupplägget bestod av en ogödslad behandling samt fyra gödslade behandlingar. Varje behandling placerades slumpvis i tre olika block för att kunna analysera om det fanns säkra skördeskillnader mellan behandlingarna. Samma mängd rötad och orötad nötflytgödsel spreds i alla behandlingar, då 25 ton per hektar tillför en fosforgiva som motsvarar kärnskördens bortförsel. Tjugofem ton/ha är också en giva som släpslangspridare kan sprida med god precision. En högre giva nötflytgödsel och ammoniumkväve behöver inte betyda mer kväve till grödan, utan kan resultera i högre ammoniakavgång, då det tar längre tid för en större volym gödsel att infiltrera i marken. Tjugofem ton rötad och icke rötad nötflytgödsel täcker dock inte grödans kvävebehov, som är omkring 95 kg kväve vid en förväntad kärnskörd på 5000 kg per hektar. Därför kompletterade vi i två behandlingar med mineralkväve, inklusive kompensation för skattad ammoniakförlust, motsvarande 73 kg kväve per hektar i kombination med orötad nötflytgödsel och 46 kg kväve per hektar i kombination med rötad gödsel. I de andra två behandlingarna ingick endast gödsling med rötad respektive orötad nötflytgödsel för att utvärdera effekten av rötningen på kärnskörden.
Såväl rötad som orötad nötflytgödsel kom ursprungligen från Odensvikholms gård, och hade lagrats under vintern fram till våren i JTI:s pilotskaleanläggning. De substrat som rötades i rötkammaren var i huvudsak nötflytgödsel (95 %) och en liten andel fastgödsel från nöt inklusive foderrester (5 %). Vid spridningstillfället innehöll rötad nötflytgödsel 2,7 kg totalkväve per ton och orötad nötflytgödsel 1,7 kg totalkväve per ton. Innehållet av ammoniumkväve var 1,7 kg respektive 1,1 kg per ton rötad och orötad nötflytgödsel. Den rötade nötflytgödseln innehöll således drygt 50 % mer totalkväve per ton än den icke rötade nötflytgödseln. Andelen ammoniumkväve av totalkvävet var drygt 60 % i både den rötade och icke rötade nötflytgödseln. Den rötade nötflytgödseln hade något högre pH motsvarande 7,9 och den orötade pH 7,5. Både den rötade och orötade nötflytgödseln var lättflytande med torrsubstanshalter på 3,8 % respektive 2,4 %, vilket talade för att de skulle kunna infiltrera snabbt i marken.
Vi mätte ammoniakavgång under fyra timmar efter spridning av orötad och rötad gödsel och fram till nedharvning. Direkt efter nedharvningen av gödseln såddes vårkorn. Efter sådd mätte vi ytterligare en period för att fånga upp resterande ammoniakavgång. Dagen var kylig (+7 oC) och med mulet väder.
Slutsatser och råd till näringen
• Den rötade nötflytgödseln förlorade nästan en tredjedel av ammoniumkvävet som ammoniak under 4 timmar efter spridning, medan den icke rötade gödseln förlorade 6 %. Resultatet visar hur viktigt det är att bruka ned rötad nötflytgödsel direkt efter spridning för att minimera ammoniakavgången.
• Både tillförsel av rötad samt icke rötad nötflytgödsel till vårkorn, med och utan tillskott av handelsgödselkväve, gav en sämre kärnskörd än normalt och motsvarande 1 600 – 2 600 kg kärnskörd/ha detta år. Den statistiska analysen visade att det inte fanns några säkra skillnader i skördeeffekt mellan de olika gödslingsstrategierna vilket berodde på den ogynnsamma årsmånen.
• För att kunna utveckla gödslingsrekommendationer för vilken skördeeffekt man kan förvänta sig efter gödsling med rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårsäd behövs fleråriga fältförsök på flera platser. Då kan man bedöma hur stor påverkan platsspecifika faktorer såsom klimat och jordart har, vilket möjliggör utformning av regionalt anpassade gödslingsrekommendationer.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vall och grovfoder 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2021

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev