Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H-16-47-174 |
Kategori: | Research program | Horse |
Ansökningsår: | 2016 |
Datum för slutrapport: | 6 mars 2019 |
Huvudsökande: | Eva Wattrang |
Organisation: | Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA) |
E-postadress: | eva.wattrang@sva.se |
Telefon: | 018-674034 |
Medsökande: | Helena Back |
Medsökande: | null null |
Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative that vaccinations are performed in a manner to ensure optimal protective efficacy. Regimes with shorter intervals between re-vaccinations than those recommended by the manufacturers are sometimes used e.g. for Swedish competition horses. In this project we intend to monitor influenza specific antibody levels in trotters in training that were vaccinated with 6 months interval. In this cohort monthly serum samples were collected from 66 horses during 13 months. The results will provide important novel knowledge on the real outcome of influenza prophylactics in performance horses. Based on this information we will be able to provide relevant advice to practitioners, trainers and horse owners.
Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Profylax genom vaccination mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. Det förekommer att bl.a. svenska tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. I detta projekt anser vi därför att kartlägga nivåerna av antikroppar mot hästinfluensavirus hos travhästar i träning som vaccinerats med 6 månaders intervall. I detta material har 66 hästar följts med månatliga serumprov under 13 månader. Resultaten från detta projekt ger därmed viktig ny kunskap om den verkliga effekten av influensaprofylax hos högpresterande hästar. Med ledning av dessa resultat kommer vi att kunna ge relevant och underbyggd rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.
Projektets mål var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. En signifikant ökning av mängden antikroppar mot hästinfluensa för majoriteten av hästarna observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Vi fann också ett samband mellan lägre antikroppsnivåer vid vaccination och en kraftigare ökning av antikroppsnivåerna efter vaccinationen. Detta är den första ingående långtidsstudien av influensaprofylax hos högpresterande hästar hos tävlingshästar och resultaten kommer i förlängningen bidra till bättre rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.
Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Förebyggande behandling genom vaccination som ger upphov till att hästarna producerar s.k. antikroppar mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. För de vacciner som används i Sverige idag rekommenderar tillverkarna, efter grundvaccination, ett vaccinationsintervall på 12 månader. Det förekommer dock att bl.a. tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. Hur ett sådant kortare intervall påverkar hästarnas svar på influensavaccinering har dock inte studerats tidigare.
Målet för detta projekt var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov för mätning av halten antikroppar mot hästinfluensavirus togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. Våra resultat visade att alla prover från alla hästar i studien var positiva för antikroppar mot hästinfluensavirus men en påtaglig ökning av mängden av dessa antikroppar observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Detta är ny kunskap som visar på skillnader i antikroppssvaret hos de tränade hästarna i vår studie mot vad som tidigare var känt. Bland annat visade hästarna i vår studie en kortare period med höga antikroppsnivåer efter vaccination jämfört med t.ex. andra studier där vaccinet utvärderats på försökshästar. Det verkar också som att ett högre antikroppssvar erhålls om hästarna vaccinerats när antikroppsnivåerna sjunkit en lägre nivå. Denna typ av kunskap bidrar till en grund som behövs för att utforma effektiva vaccinationsprogram för tävlingshästar.
Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …
Läs mer