Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-174
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 6 mars 2019
Huvudsökande: Eva Wattrang
Organisation: Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)
E-postadress: eva.wattrang@sva.se
Telefon: 018-674034
Medsökande: Helena Back
Medsökande: null null
Beviljade medel: 250 000 SEK

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative that vaccinations are performed in a manner to ensure optimal protective efficacy. Regimes with shorter intervals between re-vaccinations than those recommended by the manufacturers are sometimes used e.g. for Swedish competition horses. In this project we intend to monitor influenza specific antibody levels in trotters in training that were vaccinated with 6 months interval. In this cohort monthly serum samples were collected from 66 horses during 13 months. The results will provide important novel knowledge on the real outcome of influenza prophylactics in performance horses. Based on this information we will be able to provide relevant advice to practitioners, trainers and horse owners.

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Profylax genom vaccination mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. Det förekommer att bl.a. svenska tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. I detta projekt anser vi därför att kartlägga nivåerna av antikroppar mot hästinfluensavirus hos travhästar i träning som vaccinerats med 6 månaders intervall. I detta material har 66 hästar följts med månatliga serumprov under 13 månader. Resultaten från detta projekt ger därmed viktig ny kunskap om den verkliga effekten av influensaprofylax hos högpresterande hästar. Med ledning av dessa resultat kommer vi att kunna ge relevant och underbyggd rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Projektets mål var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. En signifikant ökning av mängden antikroppar mot hästinfluensa för majoriteten av hästarna observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Vi fann också ett samband mellan lägre antikroppsnivåer vid vaccination och en kraftigare ökning av antikroppsnivåerna efter vaccinationen. Detta är den första ingående långtidsstudien av influensaprofylax hos högpresterande hästar hos tävlingshästar och resultaten kommer i förlängningen bidra till bättre rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Förebyggande behandling genom vaccination som ger upphov till att hästarna producerar s.k. antikroppar mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. För de vacciner som används i Sverige idag rekommenderar tillverkarna, efter grundvaccination, ett vaccinationsintervall på 12 månader. Det förekommer dock att bl.a. tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. Hur ett sådant kortare intervall påverkar hästarnas svar på influensavaccinering har dock inte studerats tidigare.
Målet för detta projekt var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov för mätning av halten antikroppar mot hästinfluensavirus togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. Våra resultat visade att alla prover från alla hästar i studien var positiva för antikroppar mot hästinfluensavirus men en påtaglig ökning av mängden av dessa antikroppar observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Detta är ny kunskap som visar på skillnader i antikroppssvaret hos de tränade hästarna i vår studie mot vad som tidigare var känt. Bland annat visade hästarna i vår studie en kortare period med höga antikroppsnivåer efter vaccination jämfört med t.ex. andra studier där vaccinet utvärderats på försökshästar. Det verkar också som att ett högre antikroppssvar erhålls om hästarna vaccinerats när antikroppsnivåerna sjunkit en lägre nivå. Denna typ av kunskap bidrar till en grund som behövs för att utforma effektiva vaccinationsprogram för tävlingshästar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev