Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-174
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 6 mars 2019
Huvudsökande: Eva Wattrang
Organisation: Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)
E-postadress: eva.wattrang@sva.se
Telefon: 018-674034
Medsökande: Helena Back
Medsökande: null null
Beviljade medel: 250 000 SEK

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative that vaccinations are performed in a manner to ensure optimal protective efficacy. Regimes with shorter intervals between re-vaccinations than those recommended by the manufacturers are sometimes used e.g. for Swedish competition horses. In this project we intend to monitor influenza specific antibody levels in trotters in training that were vaccinated with 6 months interval. In this cohort monthly serum samples were collected from 66 horses during 13 months. The results will provide important novel knowledge on the real outcome of influenza prophylactics in performance horses. Based on this information we will be able to provide relevant advice to practitioners, trainers and horse owners.

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Profylax genom vaccination mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. Det förekommer att bl.a. svenska tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. I detta projekt anser vi därför att kartlägga nivåerna av antikroppar mot hästinfluensavirus hos travhästar i träning som vaccinerats med 6 månaders intervall. I detta material har 66 hästar följts med månatliga serumprov under 13 månader. Resultaten från detta projekt ger därmed viktig ny kunskap om den verkliga effekten av influensaprofylax hos högpresterande hästar. Med ledning av dessa resultat kommer vi att kunna ge relevant och underbyggd rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Projektets mål var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. En signifikant ökning av mängden antikroppar mot hästinfluensa för majoriteten av hästarna observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Vi fann också ett samband mellan lägre antikroppsnivåer vid vaccination och en kraftigare ökning av antikroppsnivåerna efter vaccinationen. Detta är den första ingående långtidsstudien av influensaprofylax hos högpresterande hästar hos tävlingshästar och resultaten kommer i förlängningen bidra till bättre rådgivning till veterinärer, tränare och hästägare.

Hästinfluensa är en utav de viktigaste infektionssjukdomarna hos häst och utbrott orsakar stora ekonomiska förluster för hästnäringen. Förebyggande behandling genom vaccination som ger upphov till att hästarna producerar s.k. antikroppar mot hästinfluensavirus är idag den mest effektiva metoden att förhindra sjukdom och begränsa smittspridning. Det är därför angeläget att vaccinationerna utförs så att skyddet blir effektivt. För de vacciner som används i Sverige idag rekommenderar tillverkarna, efter grundvaccination, ett vaccinationsintervall på 12 månader. Det förekommer dock att bl.a. tävlingshästar vaccineras med kortare intervall än det som rekommenderas av tillverkarna. Hur ett sådant kortare intervall påverkar hästarnas svar på influensavaccinering har dock inte studerats tidigare.
Målet för detta projekt var att kartlägga hur antikroppsnivåerna mot hästinfluensavirus hos travhästar som vaccinerats två gånger årligen förändras under en 13-månadersperiod. I vårt material ingick 56 varmblodiga travhästar i träning. Blodprov för mätning av halten antikroppar mot hästinfluensavirus togs månatligen från augusti-augusti och hästarna vaccinerades i december och juni med ett kommersiellt hästinfluensavaccin. Våra resultat visade att alla prover från alla hästar i studien var positiva för antikroppar mot hästinfluensavirus men en påtaglig ökning av mängden av dessa antikroppar observerades efter båda vaccinationstillfällena. De högre antikroppsnivåerna kvarstod i cirka två månader efter vaccination och gick sedan ned till nivåer nära de före vaccinationen. Detta är ny kunskap som visar på skillnader i antikroppssvaret hos de tränade hästarna i vår studie mot vad som tidigare var känt. Bland annat visade hästarna i vår studie en kortare period med höga antikroppsnivåer efter vaccination jämfört med t.ex. andra studier där vaccinet utvärderats på försökshästar. Det verkar också som att ett högre antikroppssvar erhålls om hästarna vaccinerats när antikroppsnivåerna sjunkit en lägre nivå. Denna typ av kunskap bidrar till en grund som behövs för att utforma effektiva vaccinationsprogram för tävlingshästar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev