Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-23-569
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Växtodling Energi & biomassa
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 juni 2019
Huvudsökande: Linda Tufvesson
Organisation: Linda Tufvesson
E-postadress: linda.tufvesson@slu.se
Telefon: 040-415021
Medsökande: Thomas Prade
Medsökande: Helena Aronsson
Beviljade medel: 2 974 264 SEK

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after green peas and early potatoes can be decreased by growing ICs. During winter, there is a risk that nitrogen taken up by the IC is lost. This loss occurs through leaching of nitrate or as nitrous oxide, a potent greenhouse gas. Instead of soil incorporation, this project studies a system where fertilized ICs are harvested and digested and where the nutrient-rich residue is returned to a new main crop in the next spring. The hypothesis is that this system will result in lower nutrient losses than the system where all biomass is incorporated. The study uses field experiments where drainage water is collected and nitrous oxide emissions are measured, combined with a techno-economic assessment.

Hög växtnäringseffektivitet är viktigt för god konkurrenskraft i växtodlingen. I detta projekt undersöks mellangrödor för skörd och rötning, för att öka produktiviteten och kväveeffektiveten och samtidigt minimera miljöbelastningen. Tidigt skördade grödor t.ex. konservärter eller färskpotatis följs ofta av ett stort läckage, som kan bromsas av en mellangröda. En mellangröda kan växa bra vid tidig sådd, men det finns en risk att kväve som tagits upp ändå förloras genom läckage och gasformiga förluster under vintern, där lustgas är en särskilt potent växthusgas. I stället för att nedbruka mellangrödan, undersöker vi här ett system där gödslade mellangrödor skördas till biogas, och där växtnäringen återförs genom rötresten till en ny huvudgröda våren därpå. Hypotesen är att detta system ger mindre växtnäringsförluster än system med nedmyllning av mellangrödor. Försöken genomförs på försöksfält med uppsamling av dräneringsvatten och kombineras med lustgasmätning samt utvärderas ekonomiskt.

Odlingsmetoder för ökad produktivitet som kombinerar N-effektivitet och små förluster av N och P är viktiga för framtiden. Här studerades ett system med odling av gröna ärtor. Vid ärtskörd fås stora mängder odlingsrester och mycket N för efterföljande grödor. Stora mängder mineral-N i marken medför dock stor risk för N-förluster. Att kunna ta tillvara detta N genom odling av mellangrödor kan vara ett sätt att öka hållbarheten i systemet, både genom förbättrad ekonomi och genom minskade N-förluster. Försöket visade att odling av mellangrödor, oberoende om de skördas eller ej, är en lämplig strategi för att minska N-läckaget, medan P-förlusterna inte påverkas nämnvärt på lätta jordar, som i detta försök. Om mellangrödan gödslas är det viktigt att skapa goda förutsättningar för dess tillväxt, men efter konservärt finns troligen tillräckliga mängder N i marken även utan gödsling. N2O-mätningarna indikerar att skörd och bortförsel av en mellangröda kan vara ett sätt att minska emissionerna.

Att utveckla odlingsmetoder för ökad produktivitet som kombinerar hög kväveeffektivitet och små förluster av kväve (N) och fosfor (P) är viktigt i framtida hållbara odlingssystem. I detta projekt studerades ett system med odling av gröna ärtor (konservärtor). Vid ärtskörd fås stora mängder odlingsrester med stora mängder kväve för efterföljande grödor. En ökad tillgång på mineralkväve i marken medför dock också risk för kväveförluster. Att därför kunna ta tillvara på detta kväve för odling av mellangrödor kan vara ett sätt att öka hållbarheten i systemet, både genom förbättrad ekonomi och genom minskade kväveförluster. Mellangrödan kan sedan användas som biogassubstrat eller grovfoder.

De två åren som försöket genomfördes var vädermässigt väldigt olika, där 2016 var ett torrt år, medan 2017 var betydligt blötare. Efter ärtskörd var mängden mineralkväve i matjorden relativt liten, ca 20 kg N/ha (ca 40 kg i hela profilen), men ökade snabbt under den första månaden efter skörd. Särskilt under 2017 då den uppgick till över 200 kg/ha. Kvävet verkade också omvandlas till nitrat väldigt snabbt. Fram till september hände sedan inte så mycket, utom 2017 då regnet medförde att kvävet fördes nedåt i marken, under matjorden. Växtrester av ärter ger alltså snabb och stor ökning av mängden mineralkväve i marken, och det är högst motiverat att ha en snabbväxande gröda direkt efter ärtskörd. Den odlade mellangrödan gav vid försöket liknande tillväxt i alla led, oavsett gödslingsnivå, drygt 20 kg N/ha i ovanjordisk biomassa år 2016 och 25-30 kg år 2017. Dess potential verkade inte ha utnyttjats. En trolig anledning var användningen av ogräsmedlet Fenix i ärtorna som tros ha påverkat mellangrödans tillväxt negativt. Mellangrödan avbröts dessutom strax före mitten av oktober med jordbearbetning och sådd av rågvete, vilket innebar att dess tillväxtperiod inte var så lång som den kunde varit. Rågvetets tillväxt under hösten var liten. Trots sämre tillväxt än förväntat, stora mängder mineralkväve i marken och en begränsad tillväxtperiod minskade mellangrödan läckaget av kväve. Under 2016-2017 var N-utlakningen lägre i alla mellangrödeled jämfört med kontrollen. Under 2017-2018 hade ledet med 60 kg N/ha lika stor utlakning som kontrollen, men övriga led tenderade att ha lägre utlakning. Fosforutlakningen var liten båda åren. Under 2016-2017 var koncentrationerna vid flera tillfällen lägst i kontrolledet, men under 2017-2018 fanns inga sådana tendenser. Mellangrödan verkade alltså inte öka risken för fosforläckage från det som tagits upp i biomassan (4-6 kg P i ovanjordisk biomassa).

Lustgasemissionerna mättes under försöksår 1, som var torrt, och emissionerna hade sannolikt varit betydligt större om mätningar istället skett under försöksår 2, som var blötare. Det är troligt att vi då också sett större skillnader mellan behandlingarna. Att lustgasemissionerna var högre när mellangrödan lämnades kvar, jämfört med när den skördades, vid den högsta nivån av N-gödsling till mellangrödan, kunde inte kopplas till mängden mineralkväve i marken eller mängden N i mellangrödan, men det fanns en tendens till lägre markvattenhalt där mellangrödan bortförts, vilket kan ha lett till mindre lustgasproduktion via denitrifikation.

Försöket visar att odling av mellangrödor, oberoende om de skördas eller ej, är en lämplig strategi för att minska förlusterna av framförallt kväve i odlingssystemet, medan fosforförlusterna inte påverkas nämnvärt på lätta jordar som denna. Om mellangrödan ska gödslas är det viktigt att skapa goda förutsättningar för dess tillväxt, men efter konservärt finns troligen tillräckliga mängder kväve i marken även utan gödsling. Resultaten från lustgasmätningarna indikerade att skörd och bortförsel av en mellangröda kan vara ett sätt att minska emissionerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Förbättra rödklöver som proteinkälla för idisslare genom att optimera polyfenoloxidas initierad proteinkomplexbildning och smältbarhet av aminosyror
Sophie Julie Krizsan, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-22-33-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Feeding protein supplements is advantageous because of a positive response in milk production. Rapeseed meal has given better production responses on a protein basis than soybean meal, but its supply is not sufficient to meet the requirements of dairy production. Red clover is one alternative to …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Implementering av hesteassisterte intervensjoner i Dialectic Behavioral Therapy.
Elisabeth Haug, Norges tekniske-naturvitenskaplige universitet (NTNU)

Projektnummer: R-21-47-573 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Emotional instability, impulsivity, ongoing self-harm, frequent suicidal crises, interpersonal problems, substance use disorder, cognitive distortions, and severe internal pain are seen in patients with emotionally unstable personality traits. This is a patient group that requires lot of resources …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Kött
Mjölk

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Balanserat styrkort för lantbruksföretag
Gert Göransson,

Projektnummer: 0034001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Genetisk variation i kalvningssvårigheter och dödfödslar i SRB-rasen
Lena Steinbock,

Projektnummer: 0130032 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev