Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Är PCR-analys av heljuverprov en effektiv metod för bakteriologisk undersökning?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130035
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 juni 2013
Huvudsökande: Ann Nyman
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: ann.nyman@sva.se
Telefon: 018-674098
Beviljade medel: 435 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
PCR-analys av mjölkprover är en ny snabb metod att hitta kor med bakterier i mjölk och som har potential att kunna användas vid rutinanalys av provmjölkningsprover. Emellertid är resultaten från PCR-analysen svårtolkade och tekniken behöver den utvärderas mer. I denna studie har vi undersökt hur väl resultaten från PCR-analys av mjölkprover från heljuver överrensstämmer med resultaten av konventionell bakteriologisk odling av mjölkprover från juverfjärdedelar, samt om olika juverhälsomått kan vara till hjälp i tolkningen av resultaten från PCR-analysen. Resultaten visar att överensstämmelsen mellan metoderna är låg, att fler bakterier påvisas med PCR-analys än vid odling men att många av dessa fynd verkar bero på förorening vid provtagningen. Alla undersökta juverhälsomarkörer (celltal, LDH, NAGase, AF) hade signifikanta samband med vissa bakteriefynd vid PCR-analysen, men fler studier behövs för att identifiera gränsvärden som kan underlätta tolkningen av resultaten från PCR-analysen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
PCR-analys av mjölkprover är en ny snabb metod att hitta kor med bakterier i mjölk och som har potential att kunna användas vid rutinanalys av provmjölkningsprover eller i on-line system. Emellertid är resultaten från PCR-analysen svårtolkade och innan tekniken används rutinmässigt behöver den utvärderas mer. I en av Stiftelsen Lantbruksforskning finansierad studie har vi undersökt hur väl resultaten från PCR-analys av mjölkprover från heljuver överrensstämmer med resultaten av konventionell bakteriologisk odling av mjölkprover från juverfjärdedelar. Resultaten visar att överensstämmelsen mellan metoderna är låg, att fler bakterier påvisas med PCR-analys än vid odling men att många av dessa fynd verkar bero på förorening vid provtagningen.
Kor med subklinisk (för ögat ej synlig) mastit (juverinflammation) utgör ett dolt hot för andra kor i besättningen eftersom de oftast orsakas av bakterieinfektioner som kan spridas mellan kor. Sådana kor behöver därför identifieras så de kan separeras från friska kor. En celltalshöjning i mjölken tyder på att kon kan ha subklinisk mastit orsakad av bakterieinfektion, men för att bekräfta eller dementera detta brukar man ta mjölkprover från misstänkt/a juverdel/ar för bakteriologisk undersökning. Sådana mjölkprov undersöks idag framförallt med konventionell odlingsteknik (KO) där man får svar tidigast inom 1-2 dygn, men på senare år har en ny snabbare metod utvecklats där man med hjälp av PCR (Polymerase Chain Reaction) teknik kan identifiera DNA från de vanligast förekommande mastitbakterierna i mjölk. En svårighet med PCR-analysen är dock tolkningen av resultaten. Eftersom alla fynd av bakterier som diagnostiken kan påvisa rapporteras kan det vara svårt att avgöra om fynden är ett resultat av förorening eller sann juverinfektion. Vid KO tolkas växt av flera olika bakteriearter på odlingsplattan som blandflora (dvs. förorening), men vid PCR-analys går det idag inte att avgöra om provet är förorenat eller inte. PCR-tekniken är dock fördelaktig om man vill effektivisera provtagningen av kor då den skulle kunna tillämpas på mjölkprover tagna rutinmässigt i samband med provmjölkning, men detta kan öka risken för att provet blir kontaminerat med t.ex. omgivningsbakterier. Dessutom finns risk att mjölkrester från en tidigare mjölkad ko kontaminerar mjölkprovet för efterföljande ko vilket kan ge en missvisande bild av juverinfektionsstatus. En hjälp i tolkningen av svaren kan vara att använda sig av olika juverhälsomått t.ex. celltal, N-acetyl-ß-D-glukosaminidas (NAGase), alkaliskt fosfatas (AF) och laktatdehydrogenas (LDH) då dessa markörer stiger (eller sjunker gällande AF) vid en juverinfektion. Exempelvis skulle då ett högre celltal i prover som är bakteriologiskt positiva tyda på att fynden är från en pågående infektion i juvret, medan om celltalet är lågt kan man misstänka att fyndet är resultatet av en förorening och inte en pågående infektion. Efterfrågan av PCR-analys av mjölkprover är stor i Sverige men då tekniken är ny inom mastitområdet är den inte helt utvärderad än och framförallt tolkning av resultaten från PCR-analysen behöver utredas vilket var syftet med detta projekt.
Mjölkprover (995 st) togs från 976 kor i 25 besättningar. Fjärdedelsmjölkprover, tagna med steril provtagningsteknik, från dagen innan provmjölkningen, från provmjölkningsdagen samt dagen efter provmjölkningen analyserades på SVA med avseende på bakterieförekomst enligt vanlig rutin för KO. Heljuverprov som togs ut samtidigt som provmjölkningsprovet analyserades också på SVA med hjälp av PCR-analys (PathoProofTM Mastitis Complete 12-kit, Thermo Fisher Scientific Inc.). Celltalet analyserades som vanligt i samband med provmjölkning, medan LDH, NAGase och AF analyserades vid Aarhus universitet, Danmark. Flera olika statistiska beräkningar gjordes för att få en uppfattning om överrensstämmelsen mellan de två metoderna och för att se om celltal, LDH, NAGase eller AF kunde användas som hjälpmedel i tolkningen av bakteriefynd gjorda med PCR-analysen.
Resultaten visar att överrensstämmelsen mellan KO och PCR-analys generellt var låg. PCR-analysen påvisade många fler fynd av bakterier per ko och per prov än vad KO gjorde. Emellertid visade PCR-analysen lika ofta positiva fynd hos kor utan tecken på mastit (celltal <100 000 celler/ml mjölk) som hos kor med misstänkt subklinisk mastit (celltal = 100 000 celler/ml mjölk) när bakteriearterna Enterococcus sp., E. coli, Klebsiella sp. och KNS påvisades. Detta tolkar vi som att fynd av dessa bakterier ofta beror på förorening och att man bör ta nya prover från kor med hjälp av steril provtagningsteknik och använda KO för att få ett säkrare resultat. Samtidigt som KO missar en del bakteriepositiva prover tyder våra resultat på att de bakteriefynd som görs med KO oftast görs från kor med misstänkt subklinisk mastit. Prover som var PCR-positiva för bakteriearterna Str. agalactiae, S. aureus, Str. dysgalactiae och Str. uberis kom till största delen från kor med misstänkt smittsam subklinisk mastit, men endast ett fåtal av dessa fynd påvisades som enskilt fynd och provtagning på juverfjärdedelsnivå och analys med KO rekommenderas för att säkerställa diagnosen.
Att färre bakterier påvisades med KO kan delvis bero på att de proverna togs med steril provtagningsteknik vilket innebär att det är mindre risk för att proverna förorenas av bakterier från närmiljön. Heljuverprovet togs däremot inte enligt steril provtagningsteknik och mjölkrester från tidigare kor kan ha funnits kvar i den provmjölkningsutrustning som användes vilket innebär en risk för överföring av bakterier och ett felaktigt analyssvar för aktuell ko. Många av de bakterier som påvisas finns naturligt på huden och i kons närmiljö och det finns ingen möjlighet att avgöra om bakterierna kommer från omgivningen, huden eller juvret. Tas mjölkproverna enligt steril provtagningsteknik är sannolikheten att de flesta påvisade bakterierna kommer från juvret. Sådan provtagning är dock inte alltid praktiskt genomförbar vid provmjölkning, men förmjölkning och rengöring av spenarna enligt rutiner för steril provtagning innan provmjölkningen kan minska risken för falskt positiva kor om man ändå vill använda sådana heljuverprover.
Alla de undersökta juverhälsomåtten (celltal, LDH, NAGase eller AF) hade signifikant samband med ett eller flera bakteriefynd viket tyder på att de skulle kunna användas som hjälp för att tolka resultaten från PCR-analysen. Gränsvärden för celltal (eller LDH, NAGase eller AF) som kan avgöra om en ko troligen har smittsam subklinisk mastit, dvs. där det bakteriella fyndet är av stort intresse för lantbrukaren och veterinären, måste dock undersökas vidare i andra studier.
Slutsatserna av detta projekt är att fler bakteriefynd påvisas med PCR jämfört med KO, men att många av PCR-fynden verkar vara orsakade av förorening då många fynd gjordes i mjölkprov från kor utan tecken på juverinflammation. Alla undersökta juverhälsomarkörer (celltal, LDH, NAGase, AF) hade signifikanta samband med en eller flera av bakteriefynden vid PCR-analysen, men fler studier behövs för att identifiera gränsvärden som kan underlätta tolkningen av resultaten från PCR-analysen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev