Arbetsbelastning vid mjölkning i parallell- och fiskbensystem. Rekommendationer för ergonomisk design och korrekta arbetsställningar.

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att kvantifiera ledbelastningen vid mjölkning i olika lösdriftssystem samt att rekommendera ergonomiska lösningar och arbetsteknik.
Parallell-grop/karusell och fiskben-grop/karusell studerades i fält. Arbetsställningar och arbetsrörelser videofilmades. Systemens utformning, tyngd av mjölkningsutrustning, mjölkarnas arbetshöjder och arbetsavstånd, uppmättes. Intervjuer avseende belastningsbesvär och upplevelse av de olika systemen genomfördes. Biomekanikprogrammet ALBA användes för att kvantifiera ledbelastning vid olika mjölkningsmoment.
Beräkningarna visar ingen skillnad på ledbelastning mellan de olika systemen för godtagbara arbetsställningar. Skillnader som har betydelse finns i lösningar inom systemen och i variationen av hög- och lågställda kojuver i kombination med olika längder på mjölkarna. Tekniska hjälpmedel som justerbara golv, avlastningsarmar, indexering av korna och lättviktsorgan kan till viss del kompensera för variationen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Satsningar på storskalig mjölkproduktion och nya tekniska lösningar som genomförts på senare tid innebär stora förändringar vad gäller djurskötarens arbetsförhållanden. Arbetstakten och arbetstiden för enskilda arbetsmoment, som t.ex. mjölkning, tenderar att öka. Denna förändringsprocess har sannolikt resulterat i ett förändrat arbetsmönster och exponering för olika riskfaktorer, som det är angeläget att ha kunskap om för utveckling av effektiva, preventiva och interventiva åtgärder i djurskötarens arbetsmiljö. Det är känt från många undersökningar i en rad länder att personer verksamma i mjölkproduktionen har hög frekvens av belastningsproblem som resulterar i värk, smärta och obehag som kan resultera i funktionshinder, nedsatt arbetsförmåga och ökad olycksfallsrisk. För att vi skall kunna ge rekommendationer gällande tekniska lösningar och arbetsteknik som kan förhindra uppkomsten av belastningsbesvär är det angeläget att kartlägga belastningsnivån i olika mjölkningssystem.

Syftet med föreliggande projekt var att kvantifiera belastningen på mjölkarnas kroppsleder vid mjölkning i parallell resp. fiskbenssystem samt att ge rekommendationer avseende ergonomiska lösningar och rätt arbetsteknik.

Fältstudier genomfördes vid 4 stora mjölkgårdar i Sverige med följande mjölkningsvarianter A) Fiskbenstall (korna mjölkas snett från sidan), B) Karusell fiskbenuppställning (korna står på en roterande plattform och mjölkas snett från sidan av mjölkaren som står stilla, C) Parallellstall (korna mjölkas rakt bakifrån) och D) Karusell parallelluppställning (korna står på en roterande plattform och mjölkas rakt bakifrån av mjölkaren som står stilla).
Mjölkarna videofilmades under arbete i mjölkningsstallarna för att registrera arbetsställningar och arbetsrörelser. De olika systemens utformning, tyngden av mjölkningsutrustning, mjölkarnas arbetshöjder och arbetsavstånd, uppmättes på gårdarna.
Intervjuer med mjölkarna genomfördes med avseende på belastningsbesvär och upplevelse av ansträngning vid mjölkning i de olika systemen. Det biomekaniska programmet ALBA användes för att kvantifiera ledbelastning vid olika mjölkningsmoment.

Högst belastning oavsett system hade de långa männen som tvingades böja på ryggen för att nå framspenarna på kon. Skulderbelastningen var ca 60% högre i den arm som belastades av att hålla mjölkningsorganet jämfört med om armen hade varit obelastad. Ländryggen (L5/S1) belastades ca 10% mer vid mjölkning jämfört med torkning av spenar och juver eller förmjölkning.
Beräkningarna visar ingen skillnad på ledbelastning mellan de olika systemen för godtagbara arbetsställningar dvs där mjölkaren inte tvingas stå på tå eller böja på ryggen för att nå framspenarna.
Skillnader som har betydelse för belastningen finns däremot i lösningar inom systemen och i variationen av hög- och lågställda kojuver i kombination med olika längder på mjölkarna. Tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetet som justerbara golv, avlastningsarmar, indexering av korna och lättviktsorgan kan i till viss del kompensera för denna variation.

Den höga förekomsten av belastningsbesvär hos mjölkare beror inte enbart på mjölkningssystemens design. Andra bidragande orsaker kan vara långa arbetstider, ensidiga och upprepade arbetsuppgifter, psykosociala och organisatoriska faktorer. God arbetsteknik som bl.a. innefattar att arbeta nära kroppen, använda båda händerna eller att växla hand och undvika att arbeta i ytterlägen är också viktigt att tänka på för att undvika belastningsbesvär.