Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Arbetsbelastning vid mjölkning i parallell- och fiskbensystem. Rekommendationer för ergonomisk design och korrekta arbetsställningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0735093
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 16 januari 2012
Huvudsökande: Stefan Pinzke
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.pinzke@ltj.slu.se
Telefon: 040 - 41 54 93
Beviljade medel: 675 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att kvantifiera ledbelastningen vid mjölkning i olika lösdriftssystem samt att rekommendera ergonomiska lösningar och arbetsteknik.
Parallell-grop/karusell och fiskben-grop/karusell studerades i fält. Arbetsställningar och arbetsrörelser videofilmades. Systemens utformning, tyngd av mjölkningsutrustning, mjölkarnas arbetshöjder och arbetsavstånd, uppmättes. Intervjuer avseende belastningsbesvär och upplevelse av de olika systemen genomfördes. Biomekanikprogrammet ALBA användes för att kvantifiera ledbelastning vid olika mjölkningsmoment.
Beräkningarna visar ingen skillnad på ledbelastning mellan de olika systemen för godtagbara arbetsställningar. Skillnader som har betydelse finns i lösningar inom systemen och i variationen av hög- och lågställda kojuver i kombination med olika längder på mjölkarna. Tekniska hjälpmedel som justerbara golv, avlastningsarmar, indexering av korna och lättviktsorgan kan till viss del kompensera för variationen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Satsningar på storskalig mjölkproduktion och nya tekniska lösningar som genomförts på senare tid innebär stora förändringar vad gäller djurskötarens arbetsförhållanden. Arbetstakten och arbetstiden för enskilda arbetsmoment, som t.ex. mjölkning, tenderar att öka. Denna förändringsprocess har sannolikt resulterat i ett förändrat arbetsmönster och exponering för olika riskfaktorer, som det är angeläget att ha kunskap om för utveckling av effektiva, preventiva och interventiva åtgärder i djurskötarens arbetsmiljö. Det är känt från många undersökningar i en rad länder att personer verksamma i mjölkproduktionen har hög frekvens av belastningsproblem som resulterar i värk, smärta och obehag som kan resultera i funktionshinder, nedsatt arbetsförmåga och ökad olycksfallsrisk. För att vi skall kunna ge rekommendationer gällande tekniska lösningar och arbetsteknik som kan förhindra uppkomsten av belastningsbesvär är det angeläget att kartlägga belastningsnivån i olika mjölkningssystem.

Syftet med föreliggande projekt var att kvantifiera belastningen på mjölkarnas kroppsleder vid mjölkning i parallell resp. fiskbenssystem samt att ge rekommendationer avseende ergonomiska lösningar och rätt arbetsteknik.

Fältstudier genomfördes vid 4 stora mjölkgårdar i Sverige med följande mjölkningsvarianter A) Fiskbenstall (korna mjölkas snett från sidan), B) Karusell fiskbenuppställning (korna står på en roterande plattform och mjölkas snett från sidan av mjölkaren som står stilla, C) Parallellstall (korna mjölkas rakt bakifrån) och D) Karusell parallelluppställning (korna står på en roterande plattform och mjölkas rakt bakifrån av mjölkaren som står stilla).
Mjölkarna videofilmades under arbete i mjölkningsstallarna för att registrera arbetsställningar och arbetsrörelser. De olika systemens utformning, tyngden av mjölkningsutrustning, mjölkarnas arbetshöjder och arbetsavstånd, uppmättes på gårdarna.
Intervjuer med mjölkarna genomfördes med avseende på belastningsbesvär och upplevelse av ansträngning vid mjölkning i de olika systemen. Det biomekaniska programmet ALBA användes för att kvantifiera ledbelastning vid olika mjölkningsmoment.

Högst belastning oavsett system hade de långa männen som tvingades böja på ryggen för att nå framspenarna på kon. Skulderbelastningen var ca 60% högre i den arm som belastades av att hålla mjölkningsorganet jämfört med om armen hade varit obelastad. Ländryggen (L5/S1) belastades ca 10% mer vid mjölkning jämfört med torkning av spenar och juver eller förmjölkning.
Beräkningarna visar ingen skillnad på ledbelastning mellan de olika systemen för godtagbara arbetsställningar dvs där mjölkaren inte tvingas stå på tå eller böja på ryggen för att nå framspenarna.
Skillnader som har betydelse för belastningen finns däremot i lösningar inom systemen och i variationen av hög- och lågställda kojuver i kombination med olika längder på mjölkarna. Tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetet som justerbara golv, avlastningsarmar, indexering av korna och lättviktsorgan kan i till viss del kompensera för denna variation.

Den höga förekomsten av belastningsbesvär hos mjölkare beror inte enbart på mjölkningssystemens design. Andra bidragande orsaker kan vara långa arbetstider, ensidiga och upprepade arbetsuppgifter, psykosociala och organisatoriska faktorer. God arbetsteknik som bl.a. innefattar att arbeta nära kroppen, använda båda händerna eller att växla hand och undvika att arbeta i ytterlägen är också viktigt att tänka på för att undvika belastningsbesvär.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress