Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Arbetsmiljö i travstallar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047140
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 juni 2013
Huvudsökande: Qiuqing Geng
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: qiuqing.geng@jti.se
Telefon: 010 516 6927
Beviljade medel: 780 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har syftat till att undersöka hur arbetsmiljön är i travstallar för att minska riskerna för arbetsskador hos personal vid arbete med hästar. Studien gjordes i 10 travstall och omfattade arbetsmiljö- och tidsstudier med bedömning av risk för olycksfall och belastningsskada hos personalen; mätningar av damm & ammoniak i luft samt en utvärdering av stallets ventilation. Skada av djur är den skadehändelse som ger högst risk och 76 % av arbetstiden befann sig personalen nära hästen. Den fysiska belastningen är hög hos personalen vid stallarbete. Ergonomiska redskap och maskiner skulle kunna underlätta och minska tunga lyft samt ensidiga eller olämpliga arbetsställningar. Den totala arbetstiden för att sköta en häst är närmare 11 timmar i veckan. Med en bättre arbetsplanering kan tiden för att vänta in varandra vid körning och duschning etc. bli kortare. Damm- och ammoniakhalterna låg under gränsvärdena. Fyra stallar hade en ventilationskapacitet som uppfyllde Svensk Standard.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Arbetsmiljö i travstallar
Q. Geng & N. Adolfsson, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
A. Wallertz, TM Grandin Construction & Trading AB
Syfte
Syftet med projektet var att undersöka hur arbetsmiljön är i travstallar samt att föreslå relevanta arbetsmiljöåtgärder. Målet med projektet var att minska riskerna för arbetsskador hos personal vid arbete med hästar i travstallar. Målet var även att öka kunskapsnivån kring hur man kan minska dammexponering samt eliminera riskfyllda arbetsmoment för att få en säker och hälsosam arbetsmiljö samt hållbar verksamhet i travnäringen.
Projektet har omfattat:
• Arbetsmiljö- och arbetstidsstudier med bedömning av risker för olycksfall och belastningsskador hos personal vid dagligt arbete med hästar.
• Exponeringsmätningar av förekomst av damm och ammoniak i luft samt en utvärdering av stallets ventilation.
Inledning
Svensk travsport håller hög internationell klass och lockar många besökare till travbanorna, vilket sysselsätter många travtränare och framför allt hästskötare. Hästen är dock ett flyktdjur och häst är det djur som oftast var inblandat i arbetsolyckor med sjukfrånvaro mellan åren 2004 och 2008 (Arbetsmiljöverket, 2009). En enkätstudie bland ridlärare visade att 60 % har haft problem med skuldrorna, 56 % med ländryggen och 52 % med nacken under det senaste året (Löfqvist, 2012). Adolfsson & Geng (2008) bedömde risken för belastningsskador under mockning och utfodring i stall som stor, framförallt i stallar utan någon mekanisering.
Enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2005:1) finns en ökad risk för att bli exponerad för organiskt damm vid dagligt arbete i djurstall. Organiskt damm kan ge en inflammatorisk reaktion i lungorna med svår hosta och andnöd som följd. I luften i häststallar har damm och bioaerosoler påvisats, men även ammoniak (Berg-Johansson, m.fl., 2010). En inventering av mekanisering och ventilation i häststallar har gjorts av Bendroth & Wallertz (2009), och den visade att endast 3 av 20 häststallar hade en ventilation som vid beräkningar uppfyllde Svensk Standards krav (SS 951051).
Metod
Studien gjordes i konventionella travstallar på tio olika travföretag i Mälardalen. Flera av företagen hade hästar i olika stalldelar och i olika stalltyper. Några av travanläggningarna tillhör Sveriges största med upp till 120 hästar i träning och några hör till de mellanstora med 20 hästar och uppåt. De studerade företagen har fast anställd personal. Två av stallarna i studien var ombyggda svinhus, sex stallar var ombyggda kostall och två var byggda som häststallar. I fältstudien följdes 13 personer under en hel arbetsdag i travföretagen.
Bedömning av risker för olycksfall respektive belastningsergonomi har gjorts med hjälp av metoden WEST-jordbruk (Work Environment Screening Tool i jordbruk; Torén m.fl., 2004) efter varje fältbesök av två forskare tillsammans för att öka tillförlitligheten i resultaten.
I WEST-jordbruk bedöms risk för olycksfall som en oönskad händelse som ger skador på människor. Det riskmått som används tar hänsyn till både sannolikheten för att en olycka ska inträffa och konsekvensen av ett olycksfall.
I bedömningen av belastningsergonomi studerades arbetet med avseende på förekommande arbetsställningar och förekomsten av ensidigt upprepat arbete samt tiden för dessa. I WEST delades arbetsmomenten in i två delar: 1) arbete vid mockning, ströning, sopning, fodring, etc. 2) arbete vid utsläpp, inhämtning, selning, duschning, hästvård (arbeten nära häst). De studerade personerna fick fylla i ett frågeformulär om den dagliga fysiska aktivitetsnivån (lätt, medeltungt, tungt och mycket tungt), en obehagsutvärdering av olika kroppsdelar enligt Borgs CR-10-skala (Borgs, 1998) och en kroppsbild (Geng & Adolfsson, 2008).
Koncentration av inhalerbart damm, med storleken 0,1-10 µm, har uppmätts hos personalen med en Personal Data RAM (PDR). Vid mockning utfördes en mätning av ammoniakhalten (NH3-halten) i boxen med en Kitagawa med reagensrör. Dessutom mättes klimatdata (lufttemperatur och -fuktighet) både inne i och utanför stallarna.
Stallets ventilationskapacitet har beräknats enligt Svensk Standard nr: SS 951051.
Resultat
Antal år som de studerade personerna jobbat med hästar var 17 år i genomsnitt. Sju av de tretton personerna uppgav att de hade råkat ut för olycksfall minst en gång vid arbetet med hästar, som lett till en skada som följts av sjukskrivning eller lättare arbete några dagar.
Arbetsmiljöbedömningen för risk för olycksfall resulterade i att vid arbetsmomenten 1), mockning, ströning och utfodring, etc., har risken för överbelastning av kroppsdel och fall på samma nivå varit stora. Vid arbetsmomenten 2), utsläpp, inhämtning och skötsel av hästar, gav skada av djur den högsta WEST-poängen och överbelastning av kroppsdel den näst högsta i samtliga studerade stallar. Risk för fordonsolycka bedömdes ganska stor i vissa stallar eftersom det förekom fordonstrafik på vägar mellan stallar och körbanor under hästkörning.
I bedömningen av riskerna i belastningsergonomin bedömdes arbetsmomenten 1) ha större risker än arbetsmomenten 2) i de flesta stall. De subjektiva uppskattningarna av hur tungt arbetet var visar att den kvinnliga personalen tyckte sig ha en tyngre fysisk aktivitetsnivå jämfört med den manliga personalen. Tio av de tretton personerna kände obehag i olika kroppsdelar och i olika grad från mycket svagt obehag till ganska starkt obehag.
Den totala arbetstiden för att sköta en häst är närmare 11 timmar i veckan. En 40 timmars arbetsvecka räcker inte till när personalen har ansvar för minst 6 hästar. Det är alltså varken ekonomiskt eller bra för hälsan att arbeta i stallen på detta sätt. Arbetsmomenten utsläpp, inhämtning, selning, träning, duschning och hästvård definieras som arbete nära häst och utgör 76 % av all arbetstid där risk för skada av djur är stor.
Resultaten från mätningarna av koncentration av inhalerbart damm visar att dammhalten varierar mycket under de olika arbetsmomenten, och det är vid ströning och sopning som värdena är högst. Alla uppmätta värden av ammoniakhalter var mindre än gränsvärdet (10 ppm).
Alla undersökta stallar utom två hade någon form av styrd ventilation. Samtliga stallar, utom ett, hade dörrar och fönster öppna vilket medförde att luftfördelningen i stallet blev dålig. I de rökgastester som gjordes visades att ingen luft som kom från öppna dörrar eller öppna fönster, som inte satt i boxarna, nådde hästarna i boxarna utan flödade genom stallgången.
Slutsatser
Ergonomiska redskap och maskiner skulle kunna underlätta arbetet genom att minska tunga lyft, ensidiga eller olämpliga arbetsställningar i arbetet samt korta ner arbetstiden. Kroppsbelastningen kan också minska genom att växla mellan olika arbetsmoment, t.ex. mellan mockning och hästskötsel/körning.
Travföretagen bör se över sina arbetsrutiner och arbetskostnader. Genom bättre arbetsredskap och hjälpmedel kan arbetstiden för icke träningsrelaterat arbete halveras och genom en bättre arbetsplanering kan tiden för att vänta in varandra vid körning, duschning och in-/utsläpp till skrittmaskiner etc. bli kortare.
Genom att montera ett friskluftsintag med en maxkapacitet på 350 m3/h i varje box och montera en frånluftsfläkt med maxkapaciteten multiplicerat med antalet friskluftsintag så har man grunden för en bra ventilation.

 

Antal träffar i projektbanken: 18

Arbetsmiljö i travstallar
Qiuqing Geng, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1047140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2013

… H1047140 Arbetsmiljö i travstallar Qiuqing Geng Sammanfattning av slutrapport Projektet har syftat … till att undersöka hur arbetsmiljön är i travstallar för att minska riskerna för arbetsskador … hos personal vid arbete med hästar. Studien gjordes i 10 travstall och omfattade arbetsmiljö- … sammanfattning Arbetsmiljö i travstallar Q. Geng & N. Adolfsson, JTI – Institutet … med projektet var att undersöka hur arbetsmiljön är i travstallar samt att föreslå relevanta …

Läs mer

Unga kvinnor som hästskötare och män som professionella tränare. Genushierarkier i svensk travsport.
Mats Greiff, Malmö högskola

Projektnummer: H0747196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 juli 2012

… med förändringar på hela arbetsmarknaden och i idrottens värld öppnade upp för kvinnor som professionella … väljer att avsluta sitt arbete inom travsporten eller att inte satsa på en karriär som professionell … utvecklade sig vid sidan om yrkeskraven en arbetsplatskultur innehållande bland annat kortspel, … travsport. Mats Greiff Sammanfattning av slutrapport Formellt utestängdes kvinnor från att vara … på att arbeta med hästen i sig. Denna inställning börjat förändras och yngre kvinnor blir allt mer fokuserade …

Läs mer

Betydelsen av lågvirulenta virus och subkliniska luftvägsinfektioner hos svenska och norska travhästar
Karl Ståhl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0947319 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 januari 2014

… med nedsatt prestation. • Följa utvecklingen av hästinfluensasituationen i svenska travstall genom … med provtagningarna utförde samtliga hästar ett standardiserat arbetsprov, där hästarna travade en bestämd … i samtliga stall visar att luftvägsviroserna är vanligt förekommande i svenska travstall. • Höga … provtagning, av vilka 52 definierats enligt arbetsprovet och 45 enligt tränarna. Endast i ett fall … överensstämde tränarens bedömning med resultat från arbetsprovet, vilket tydligt visar svårigheten …

Läs mer

Glukos och leucin som potentiellt hjälpmedel i återuppbyggandet av muskelglykogen efter hårt arbete hos travhästar
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H0847242 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2010

… H0847242 Glukos och leucin som potentiellt hjälpmedel i återuppbyggandet av muskelglykogen efter hårt arbete hos travhästar Johan Bröjer SLU …

Läs mer

Arbete, kultur och makt i svensk trav- och galoppsport 1900-2005
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H0547154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 mars 2008

… H0547154 Arbete, kultur och makt i svensk trav- och galoppsport 1900-2005 Susanna Hedenborg Malmö högskola …

Läs mer

Genome-wide association-studie för identifiering av gener som reglerar kryptorkism hos hästar
Jeanette Axelsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H0947256 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2013

… andra raser och har initierat en likadan studie på varmblodiga travhästar. Arbetet fortsätter … nu med att samla in data för arvbarhetsberäkningar, bl.a. i samarbete med två av Sveriges största travstuterier. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 maj 2018

… uppstallningssystem. Arbetstest genomfördes vid två tillfällen på varje behandling. Blodprov togs under … är ett bra alternativ för tränande travhästar Påverkas hästars återhämtning efter arbete … H-16-47-194 Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen? Anna Jansson Syftet … med denna studie är att undersöka om återhämtningen efter arbete påverkas av vilket … arbete och återhämtning för att kunna följa hästarnas ansträngning (laktat), energibalans (NEFA, …

Läs mer

”Larynx funksjon hos Norsk og Svensk kaldblodstraver – årsaksforhold for dynamisk larynx kollaps assosiert med nakkefleksjon”
Eric Strand, Norge Veterinær Høgskole

Projektnummer: H0947078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 november 2013

… i luftvägarna som blir akut när hästen ansträngs under arbete. Sjukdomen kan ligger bakom de mystiska … är i arbete, dynamiska luftvägssjukdomar. Olika områden: Eric Strand, är hästkirurg och forskare vid Norges … ställning under arbete spelar en stor roll för hur akut problemet blir för en häst … när de sprang med grimman. Ny undersökningsmetod: Eric Strand och hans kollegor har under arbetet … utvecklat och standardiserat en undersökningsmetod med videoendoskopi på hästar som får arbeta

Läs mer

Utfodrar vi travhästar på ett sätt som orsakar muskelskada?
Malin Connysson, Wången AB

Projektnummer: H-21-47-649 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

… mycket låga efter ett tävlingsliknande arbetstest. Ett lägre muskelenzymsvar efter träning har också … H-21-47-649 Utfodrar vi travhästar på ett sätt som orsakar muskelskada? Malin Connysson … Det är allmänt accepterat att nivåerna av muskelenzymaktivitet (CK och AST) i plasma kan öka hos travhästar … på friska travhästar, som utfodrats med en grovfoderdiet, var dock muskelenzym-nivåerna i plasma …

Läs mer

Påverkan av nordisk klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering
Kristina Dahlborn, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147184 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2015

… ett standardiserat arbetspass. Hästarna testades med: intakt päls (oklippt); oklippt och försedd med täcke … temperaturreglering i samband med arbete under vintern och få en uppfattning i hur stor grad hästar täcks … i samband med arbete och återhämtning. Att använda täcke efter arbete försämrade hästarnas … värmeavgivning och förlängde återhämtningstiden. Duschning var ett effektivt sätt att kyla hästen efter arbete … i samband med arbete under vintern och få en uppfattning i hur stor grad hästar täcks och klipps. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev