(Återremiss av ansökan H 0860026, hösten 2008). Effektförändring hos fungicider i höstvete och korn under svenska förhållanden

Sammanfattning av slutrapport
Bakgrund
Under en treårsperiod har undersökts om man kunnat se någon avtagande effekt av enskilda svamppreparat. Viktigt har också varit att studera möjligheten att blanda fungicider med olika verkningsmekanism och därmed förlänga preparatens livstid och förbättra effekten på svampsjukdomarna, främst svartpricksjuka.
Svartpricksjuka (Septoria tritici)
Bäst effekt, av idag registrerade preparat, hade Proline och Armure. Det icke registrerade preparatet Bell har haft allra bäst effekt. För Comet har en utbredd resistens mot svartpricksjuka och effekten är endast ca 40 %.
Blandning av Sportak och Proline har ökat effekten. En blandning av Proline och Armure har gett likartad effekt som preparaten var för sig. Två ej registrerade preparat ur den nya generationen karboxamider (Aviator Xpro och LV 2011) provades. Dessa preparat hade de bästa effekterna.
Försöken i Skåne visar en svag tendens till avtagande effekt genom de tre åren. Labbtester från de senaste två åren visar att Septoria-isolat från både Syd- och Mellansverige hade lägre känslighet mot Proline, vilket är en tydlig varningssignal. Detta betyder att risken för sviktande bekämpningseffekter i fält finns och det är därför extra viktigt att utveckling följs framöver.

Vårkorn
Det är stor skillnad mellan preparaten vad gäller effekt mot olika sjukdomar. Mot kornets bladfläcksjuka fungerar strobilurinerna fortfarande bra, trots att det har påvisats den mildare formen av resistens. Detta visar på att det är viktigt att fälteffekterna följs i försök för att se hur länge ett preparat kan användas.
PCR-analyser
Det är god samstämmighet mellan de okulära graderingarna av svartpricksjuka och PCR-analyser. För övriga sjukdomar har samstämmigheten varit sämre. Genom att använda DNA-tekniken får man ut mer information ur fältförsöken.

Populärvetenskaplig sammanfattning
I ett uthålligt lantbruk ingår att begränsa angrepp av viktiga svampsjukdomar med olika åtgärder såsom sortval, växtföljd, jordbearbetning, men även effektiva bekämpningsmedel är en viktig del. I Sverige är antalet fungicider som effektivt bekämpar olika svampsjukdomar i stråsäd ytterst begränsat. Dessutom har flera fungicider samma verkningssätt och därmed ökar risken för fungicidresistens. Ett exempel är svartpricksjuka, där det 2008 endast fanns en fungicid (Proline) med bra effekt registrerad. I nuläget 2012 är även Armure registrerad, men Proline och Armure har samma verkningssätt. När fungicidernas effekt minskar krävs flera sprutningar med högre doser, vilket leder till ökad miljöbelastning och sämre lönsamhet. För viktiga svampsjukdomar som svartpricksjuka, vetets bladfläcksjuka, kornets bladfläcksjuka och olika rostsjukdomar behöver fungicidernas effekt därför följas kontinuerligt. Det är viktigt att det finns undersökningar under svenska förhållanden eftersom främst smittotryck, men även klimatförhållanden kan skilja mellan olika länder. Svamppopulationen kan även variera beroende på vilka fungicider som används.

Försöken som ingår i detta projekt har haft flera huvudsyften:
• att undersöka olika fungiciders aktuella effekt mot svartpricksjuka, vetets bladfläck¬sjuka, kornets bladfläcksjuka samt olika rostsjukdomar under svenska förhållanden och samtidigt följa resistenssituationen för aktuella fungicider.
• att studera effektförändringen över tiden då dessa resultat jämförs med äldre studier.
• att utforma bekämpningsstrategier för bästa lantbrukarnytta.

Resultat
Projektet har pågått under tre år 2009, 2010 och 2011. Grunden i projektet har varit ett antal fältförsök under dessa år. Dessa har legat både i Skåne och i Mellansverige. I höstvete fanns det årligen tre höstveteförsök och ett kornförsök i Skåne. Motsvarande antal i Mellansverige var tre respektive fyra. I samtliga försök gjorde noggranna okulära graderingar av förekomst av svampsjukdomar. I några av höstveteförsöken gjordes dessutom PCR-analys, vilket innebär att man med hjälp av DNA-teknik försöker diagnistisera förekomsten av de olika svampsjukdomarna.

Svartpricksjuka (Septoria tritici) i höstvete
Svartpricksjuka är idag, tillsammans med gulrost, den allvarligaset svampen i höstvete. I detta projekt har man sett att av de preparat som idag finns registrerade så har Proline och Armure haft den bästa effekten. Allra bäst effekt har Bell haft, men är inte registrerat i Sverige. Sportak har inte hävdat sig tillräckligt bra och Tilt har dålig effekt mot svartpricksjuka. Comet har utbredd resistens och har därför dålig effekt. Under 2011 provades två ej registrerade preparat ur den nya generationen karboxamider (Aviator Xpro och LV 2011) och dessa preparat hade de bästa effekterna mot svartpricksjuka. Skördesiffrorna stämmer väl överens med graderingssiffrorna i båda försöksserierna

Brunfläcksjuka i höstvete
År 2011 förekom även brunfläcksjuka i Skåneförsöken, där Armure och Bell hade bäst effekt.

Vårkorn
De preparat som haft bäst effekt mot kornets bladfläck- respektive sköldfläcksjuka är olika. Mot kornets bladfläcksjuka har dels produkter som innehåller protiokonazol (dvs. Proline och Delaro), dels strobilurinerna (Acanto, Comet och Amistar) haft bäst effekt. Angreppen av sköldfläcksjuka var mindre och de resultat som redovisas i figur 5 är endast från tre försök med måttliga angrepp. Resultatet visar att strobilurinerna har de sämsta effekterna.

Större angrepp av kornrost förekom i några skånska försök och totalt fanns angrepp i fem försök. Mot kornrost kan tydliga effektskillnader ses. Bäst effekt hade strobilurinerna samt Proline och Delaro, medan Kayak och Armure hade dålig effekt. Ramularia bladfläck uppträder oftast sent på säsongen, under juli månad. Bäst effekt hade produkter som innehåller protiokonazol (Proline och Delaro). Effekten mot Ramularia av strobiluriner var dålig och vid testning av svenska isolat bekräftades att strobilurinresistens förekom.

PCR-analyser
Det är god samstämmighet mellan de okulära graderingarna av svartpricksjuka och PCR-analyser. För övriga sjukdomar har samstämmigheten varit sämre. Genom att använda DNA-tekniken får man ut mer information ur fältförsöken.

Sammanfattning
Projektet har visat att genom att blanda svamppreparat av olika typ så kan man få samma eller bättre effekt jämfört med att använda preparaten var för sig. I vissa fall har effekten kunnat bibehållas med lägre total dosering. Man vinner då både ekonomiskt, effektmässigt och med mindre risk för resistens.
PCR-analyserna har visat sig kunna vara till stor hjälp vid bestämmande av förekommande svampar. Genom att använda denna DNA-teknik får man ut mer information av fältförsöken. Det finns stor anledning att arbeta vidare med resultaten från PCR-analyserna i detta projekt.