Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to find optimal methods to reduce contamination of Campylobacter in slaughterhouses.
Campylobacter in chicken has received great attention in media during the last two years due to increased number of human cases with campylobacteriosis. In 2016 County Medical Officers urged consumers not to eat fresh chicken. The National Food Agency published studies indicating chicken from a certain slaughterhouse as risk products. This have reduced the demand for Swedish chicken the last two years.
A reduction of Campylobacter in chicken would decrease human cases of campylobacteriosis and increase the confidence of Swedish chicken, leading to increase the profitability for the Swedish chicken industry.

Syftet med detta projekt är att identifiera olika smittkällor och smittvägar för Campylobacter till kyckling och rekommendera åtgärder på gårdsnivå för att minska antalet kycklingar med Campylobacter. Dessutom ska rutinerna vid slakt studeras, inklusive rengöring av slakterilokaler och transportlådor, för att hitta optimala metoder som minskar kontamineringen av Campylobacter på slakterinivå.
Campylobacter i kyckling har fått stor uppmärksamhet i medierna under åren på grund av ökningen av antalet rapporterade fall av campylobacterios hos människa. Under 2016 uppmanade smittskyddsläkarna konsumenterna att inte äta färsk kyckling. Livsmedelsverket publicerade studier som pekade ut kyckling från ett visst slakteri som riskprodukter. Detta minskade efterfrågan på svensk kyckling.
Om färre kycklingar drabbas av Campylobacter skulle detta innebära att färre människor blir sjuka och ökat förtroendet för svensk kyckling, vilket leder till ökad lönsamhet för den svenska kycklingindustrin.

Det finns olika vägar för överföring av Campylobacter till kyckling, varje producent måste vidta individuella åtgärder för att hindra kolonisering av kycklingarna. Helgenomsekvensering av Campylobacter isolat visade att biofilm i dricksvattenledningar, transportlådor, föräldradjur, dricksvatten, dammar, vildsvin och nötkreatur i närheten av stallarna, är potentiella reservoarer. Föräldradjur är en riskfaktor som inte uppmärksammats tidigare. Vid optimala förhållanden kan Campylobacter överleva på utsidan av ägget och senare kolonisera kycklingen. Rengöring är viktigt för att hindra överföring av bakterier. Mellan varje kycklingomgång är det av största vikt att stallarna rengörs och desinficeras. Skillnaderna i rengöring är stor mellan olika uppfödare medan ingen skillnad sågs mellan olika ytor i stallet. Tranportlådor rengörs effektivast med en kombination av desinfektionsmedel och avfuktare. På slakteriet är de svårast att rengöra plockfingrar och byglarna.

Många olika smittkällor och smittvägar för Campylobacter till kyckling påvisades hos de olika uppfödarna, vilket medför att individuella åtgärder måste vidtas hos varje uppfödare för att hindra kycklingarna drabbas av Campylobacter. I detta projekt testades och genomfördes åtgärder under arbetets gång. Dessa bidrog till en minskning av andelen kycklingflockar i Sverige från 15,4 % 2016 till 5,3 % 2021.
Helgenomsekvensering av Campylobacter isolat visade att biofilm i dricksvattenledningar, transportlådor, föräldradjur, dricksvatten, dammar, vildsvin och nötkreatur i närheten av stallarna är potentiella reservoarer. Föräldradjur är en riskfaktor som inte uppmärksammats tidigare. Många djur har Campylobacter i tarmen utan att visa tecken på sjukdom. Ägg kan komma i kontakt med träck i kloaken hos hönan och skalet kan då bli kontaminerat med Campylobacter, och i teorin kan Campylobacter därefter överföras till kycklingar i samband med kläckning. I en delstudie undersöktes om Campylobacter kan överleva på utsidan av ägget och i så fall hur länge. Äggen kontaminerades artificiellt med olika koncentrationer och sekvenstyper (ST-148, ST-257 och ST-918) av Campylobacter samt med eller utan blindtarmsinnehåll. Campylobacter påvisades på 16 av 90 ägg som analyserades efter ett dygn. På ett ägg kunde Campylobacter påvisas efter 10 dygn. Baserat på dessa resultat går det inte att utesluta att Campylobacter kan överföras till kycklingar via ägg, en rad kriterier behöver dock uppfyllas för att det ska vara möjligt.

Bakterier och andra mikroorganismer kan växa på ytor såsom insidan av vattenledningar i form av en tunn och klibbig beläggning – s.k. biofilm. Biofilmer gör att bakterier kan överleva i miljöer där de normalt inte överlever. I en delstudie producerades biofilm med syfte att undersöka hur biofilm påverkades av sex olika desinfektionsmedel vilka ofta används på gårdar, slakterier och livsmedelslokaler. Biofilm producerad med C. jejuni och sex andra bakteriearter tillsammans med jästextrakt undersöktes i en statisk modell av mikrotiterbrunnar (n=3264) och en dynamisk modell med bitar av vattenledningsrör (n=765) som tidigare använts i kycklingstallar. Desinfektionsmedlen som testades var hypoklorsyra, väteperoxid, perättiksyra, 70 % etanol, buffrade syror och peroximonosulfat. Alla desinfektionsmedel minskade mängden bakterier. Den största reduktionen både i mikrotiterplattorna och vattenledningarna påvisades efter behandling av väteperoxid. Minst effekt sågs efter behandling av buffrade syror

Rengöring är viktigt för att hindra överföring av bakterier. På slakteriet är plockfingrar och byglar svårast att rengöra. Dessutom är det en utmaning att rengöra transportlådor. I studien med rengöring av transportlådor var kemiskt desinfektionsmedel i kombination med torkning med varmluft den effektivaste behandlingen. Nackdelarna med behandlingen är att den är energikrävande och kräver en betydande ombyggnation på slakteriet. På uppfödarnivå är det av största vikt att stallarna rengörs och desinficeras mellan varje kycklingomgång. I en delstudie avseende rengöringsprocesser hos uppfödare med varierande resultat från Campylobacterprogrammet, dvs uppfödare som ofta, ibland eller sällan levererar kycklingar med Campylobacter togs ca 1400 prov från stallarna. Syftet var att hitta optimala metoder för rengöring i kycklingstallar. En signifikant skillnad i antalet bakterier efter rengöring påvisades mellan de olika besättningarna. Ingen skillnad kunde dock påvisas avseende olika provtagningsställen, tomhållningstid, stallarnas ålder och storlek, eller tid mellan rengöring och desinfektion. När det gäller rengöring och desinfektion måste desinfektionsmedlet väljas utifrån den specifika miljön samt de bakterier som det syftar till att eliminera. Verkan skiljer sig mellan olika typer av miljöer, särskilt mot bakterier som finns i biofilmer. Det visades också att effekten av mekanisk rengöring inte kunde ersättas av enbart desinfektionsmedel.