Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: O-18-20-158
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel Kött
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 30 juni 2022
Huvudsökande: Ingrid Hansson
Organisation: Ingrid Hansson
E-postadress: ingrid.hansson@slu.se
Telefon: 018-67 23 91
Medsökande: Stein Bringeland
Medsökande: Tomasz Dzieciolowski
Beviljade medel: 2 952 475 SEK

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to find optimal methods to reduce contamination of Campylobacter in slaughterhouses.
Campylobacter in chicken has received great attention in media during the last two years due to increased number of human cases with campylobacteriosis. In 2016 County Medical Officers urged consumers not to eat fresh chicken. The National Food Agency published studies indicating chicken from a certain slaughterhouse as risk products. This have reduced the demand for Swedish chicken the last two years.
A reduction of Campylobacter in chicken would decrease human cases of campylobacteriosis and increase the confidence of Swedish chicken, leading to increase the profitability for the Swedish chicken industry.

Syftet med detta projekt är att identifiera olika smittkällor och smittvägar för Campylobacter till kyckling och rekommendera åtgärder på gårdsnivå för att minska antalet kycklingar med Campylobacter. Dessutom ska rutinerna vid slakt studeras, inklusive rengöring av slakterilokaler och transportlådor, för att hitta optimala metoder som minskar kontamineringen av Campylobacter på slakterinivå.
Campylobacter i kyckling har fått stor uppmärksamhet i medierna under åren på grund av ökningen av antalet rapporterade fall av campylobacterios hos människa. Under 2016 uppmanade smittskyddsläkarna konsumenterna att inte äta färsk kyckling. Livsmedelsverket publicerade studier som pekade ut kyckling från ett visst slakteri som riskprodukter. Detta minskade efterfrågan på svensk kyckling.
Om färre kycklingar drabbas av Campylobacter skulle detta innebära att färre människor blir sjuka och ökat förtroendet för svensk kyckling, vilket leder till ökad lönsamhet för den svenska kycklingindustrin.

Det finns olika vägar för överföring av Campylobacter till kyckling, varje producent måste vidta individuella åtgärder för att hindra kolonisering av kycklingarna. Helgenomsekvensering av Campylobacter isolat visade att biofilm i dricksvattenledningar, transportlådor, föräldradjur, dricksvatten, dammar, vildsvin och nötkreatur i närheten av stallarna, är potentiella reservoarer. Föräldradjur är en riskfaktor som inte uppmärksammats tidigare. Vid optimala förhållanden kan Campylobacter överleva på utsidan av ägget och senare kolonisera kycklingen. Rengöring är viktigt för att hindra överföring av bakterier. Mellan varje kycklingomgång är det av största vikt att stallarna rengörs och desinficeras. Skillnaderna i rengöring är stor mellan olika uppfödare medan ingen skillnad sågs mellan olika ytor i stallet. Tranportlådor rengörs effektivast med en kombination av desinfektionsmedel och avfuktare. På slakteriet är de svårast att rengöra plockfingrar och byglarna.

Många olika smittkällor och smittvägar för Campylobacter till kyckling påvisades hos de olika uppfödarna, vilket medför att individuella åtgärder måste vidtas hos varje uppfödare för att hindra kycklingarna drabbas av Campylobacter. I detta projekt testades och genomfördes åtgärder under arbetets gång. Dessa bidrog till en minskning av andelen kycklingflockar i Sverige från 15,4 % 2016 till 5,3 % 2021.
Helgenomsekvensering av Campylobacter isolat visade att biofilm i dricksvattenledningar, transportlådor, föräldradjur, dricksvatten, dammar, vildsvin och nötkreatur i närheten av stallarna är potentiella reservoarer. Föräldradjur är en riskfaktor som inte uppmärksammats tidigare. Många djur har Campylobacter i tarmen utan att visa tecken på sjukdom. Ägg kan komma i kontakt med träck i kloaken hos hönan och skalet kan då bli kontaminerat med Campylobacter, och i teorin kan Campylobacter därefter överföras till kycklingar i samband med kläckning. I en delstudie undersöktes om Campylobacter kan överleva på utsidan av ägget och i så fall hur länge. Äggen kontaminerades artificiellt med olika koncentrationer och sekvenstyper (ST-148, ST-257 och ST-918) av Campylobacter samt med eller utan blindtarmsinnehåll. Campylobacter påvisades på 16 av 90 ägg som analyserades efter ett dygn. På ett ägg kunde Campylobacter påvisas efter 10 dygn. Baserat på dessa resultat går det inte att utesluta att Campylobacter kan överföras till kycklingar via ägg, en rad kriterier behöver dock uppfyllas för att det ska vara möjligt.

Bakterier och andra mikroorganismer kan växa på ytor såsom insidan av vattenledningar i form av en tunn och klibbig beläggning – s.k. biofilm. Biofilmer gör att bakterier kan överleva i miljöer där de normalt inte överlever. I en delstudie producerades biofilm med syfte att undersöka hur biofilm påverkades av sex olika desinfektionsmedel vilka ofta används på gårdar, slakterier och livsmedelslokaler. Biofilm producerad med C. jejuni och sex andra bakteriearter tillsammans med jästextrakt undersöktes i en statisk modell av mikrotiterbrunnar (n=3264) och en dynamisk modell med bitar av vattenledningsrör (n=765) som tidigare använts i kycklingstallar. Desinfektionsmedlen som testades var hypoklorsyra, väteperoxid, perättiksyra, 70 % etanol, buffrade syror och peroximonosulfat. Alla desinfektionsmedel minskade mängden bakterier. Den största reduktionen både i mikrotiterplattorna och vattenledningarna påvisades efter behandling av väteperoxid. Minst effekt sågs efter behandling av buffrade syror

Rengöring är viktigt för att hindra överföring av bakterier. På slakteriet är plockfingrar och byglar svårast att rengöra. Dessutom är det en utmaning att rengöra transportlådor. I studien med rengöring av transportlådor var kemiskt desinfektionsmedel i kombination med torkning med varmluft den effektivaste behandlingen. Nackdelarna med behandlingen är att den är energikrävande och kräver en betydande ombyggnation på slakteriet. På uppfödarnivå är det av största vikt att stallarna rengörs och desinficeras mellan varje kycklingomgång. I en delstudie avseende rengöringsprocesser hos uppfödare med varierande resultat från Campylobacterprogrammet, dvs uppfödare som ofta, ibland eller sällan levererar kycklingar med Campylobacter togs ca 1400 prov från stallarna. Syftet var att hitta optimala metoder för rengöring i kycklingstallar. En signifikant skillnad i antalet bakterier efter rengöring påvisades mellan de olika besättningarna. Ingen skillnad kunde dock påvisas avseende olika provtagningsställen, tomhållningstid, stallarnas ålder och storlek, eller tid mellan rengöring och desinfektion. När det gäller rengöring och desinfektion måste desinfektionsmedlet väljas utifrån den specifika miljön samt de bakterier som det syftar till att eliminera. Verkan skiljer sig mellan olika typer av miljöer, särskilt mot bakterier som finns i biofilmer. Det visades också att effekten av mekanisk rengöring inte kunde ersättas av enbart desinfektionsmedel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 augusti 2022

Kött
Matfågel
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 augusti 2022

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev