Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146039
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 januari 2014
Huvudsökande: Karin Hakelius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: karin.hakelius@slu.se
Telefon: 018-67 17 45
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Karin Hakelius, universitetslektor, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala: Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper?

Projektets övergripande syfte är att utforma rekommendationer för kooperativa företags styrelser med utgångspunkt i gängse bolagsstyrningslitteratur. Tretton intervjuer med ordföranden i lantbrukskooperativa företag genomförts för att uppnå detta syfte.

Dessutom görs en enkätstudie, vilken utgör den tredje mätningen sedan 1993, av lantbrukares attityder till det sätt varpå kooperativa företag styrs.

Mer forskning krävs då det gäller såväl hur styrelser i kooperativa företag är sammansatta, som hur de arbetar. Dessutom är det viktigt att titta närmare på de unika krav som ställs på de förtroendevalda i de kooperativa företagens styrelser, då dessa måste ta hänsyn till medlemmarnas krav på verksamheten, samtidigt som de ska fatta beslut som gör att företaget är konkurrenskraftigt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projektets titel och projektnummer: Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper? - V1146039

Rapportens författare: Karin Hakelius, universitetslektor, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala

Syftet med studien:
Projektets övergripande syfte är att utforma rekommendationer för kooperativa företags styrelser. Avsikten är att testa om insikter från bolagsstyrningslitteraturen gäller även i lantbrukskooperativa företag. I synnerhet ska studien (1) identifiera styrelsekaraktäristika som påverkar det ekonomiska resultatet i kooperativa företag, (2) jämföra dessa variabler med resultat från studier i bolag, samt (3) undersöka huruvida olika typer av kooperativa företag – t ex branschblandade, service-, förhandlings-, marknadsförings-, eller bolagiserade kooperativa företag – kan skilja sig från varandra avseende styrelsekaraktäristika som påverkar resultaten.

Under projektets gång har också en möjlighet att studera lantbrukarnas syn på styrelsearbetet uppkommit, i syfte att se styrelsearbetet från medlemmarnas perspektiv.

Resultat:
Huvudprojektets resultat ger vid handen att det står klart att de studier som genomförts på aktiebolag och som ligger till grund för bolagsstyrningsteorier inte verkar vara applicerbara på kooperativa företag. Det är också oklart om de faktorer som nämns som avgörande framgångsindikatorer för aktiebolag är identiska med dem som ett kooperativt företag bör fokusera på, vilket gäller både faktorerna i sig och huruvida olika faktorer spelar en viktig roll för olika typer av kooperativa företag. Framtida studier rörande detta är mycket viktiga för att ledningarna i våra kooperativa företag ska få klarhet i vad de bör satsa på för att nå framgång.

Den kompletterande studien visar att det bland svenska lantbrukare finns inlärda attityder till de kooperativa företagens sätt att styras, samt att dessa skiljer sig från de attityder som lantbrukare ger uttryck för, baserat på egna erfarenheter. Under perioden 1993-2013 har den senare typen av attityder genomgått en relativt stor förändring. Två viktiga faktorer som orsakat denna attitydförskjutning beror på att medlemmarna upplever en allt större svårighet att följa upp vad som händer i deras kooperativa företag, samt att det har blivit allt svårare att vara förtroendevald - framför allt då det gäller att "läsa av" medlemmarnas krav på det kooperativa företaget.

Metod:
Huvudstudien genomfördes av Karin Hakelius genom tretton intervjuer med ordföranden i kooperativa företag, rörande styrelsernas sammansättning och arbetssätt. Den kompletterande studien utgjordes av en enkät som skickades ut till 2 250 lantbrukare och fokuserade lantbrukarnas attityd till den demokratiska processen och styrningen av företagen. Denna studie gjordes för tredje gången sedan 1993, vilket möjliggör analys av attitydförändringar.

Slutsatser:
Det finns klara paralleller mellan de två projekt som presenterats i denna rapport: båda rör det sätt varpå kooperativa företag styrs – huvudprojektet utifrån ordförandepositionen och det kompletterande projektet från medlemmarnas sida. Förhoppningsvis kan resultat från dessa båda projekt användas till att förbättra styrelsearbetet, men det står helt klart att mera kunskap måste fram på detta område, då det verkar som om de ”sanningar” som bolagsstyrningslitteraturen ger, inte går att applicera fullt ut på kooperativa företag.

Följande tre beröringspunkter mellan de två studierna bör nämnas och utforskas ytterligare:

1. Det verkar som om dagens medlemmar vill ha flera externa styrelsemedlemmar. I huvudstudien hade de styrelser med bäst prestanda endast 0,5 extern styrelseledamot (vilket motsvarar 4,2% av styrelsen), medan de styrelser som hade sämre prestanda hade 1,7 (vilket motsvarar 18,9% av styrelsen).

2. Lantbrukarna i den kompletterande studien ger uttryck för att de förtroendevalda fokuserar på tillväxt och inte bryr sig särskilt mycket om vad medlemmarna tycker. Om man tittar på resultat från den större studien, med fokus på i vilken grad styrelse och VD är överens om expansion av företaget (gällande både de hög- och lågpresterande) finner man att de är överens rörande detta. Båda grupperna är också överens, säger ordföranden i fråga, rörande det övergripande syftet med den kooperativa organisationen. De högpresterande företagens styrelser sägs också vara helt överens med sin VD rörande de generella målen och vikten av förändring. Det som båda gruppernas ordförande pekar ut som ett område där samstämmigheten mellan styrelse och VD är låg, rör risktagandet.

3. Två intressanta områden där mer forskning också skulle göra stor nytta rör huruvida styrelsemedlemmar som suttit länge är en för- eller nackdel för prestandan, samt vilken roll (i flera bemärkelser) som utbildningsinsatser har för prestandan. Huvudstudien visade att de företag med högst prestanda hade en ordförande som varit styrelsemedlem i nära åtta år och ordförande drygt tre; motsvarande siffror för de lågpresterande företagen var drygt fem år som styrelsemedlem och lika länge som ordförande. Frågan är om och i så fall vilken effekt detta har på prestandan: spelar det någon roll hur länge ordföranden har varit styrelsemedlem respektive ordförande? Kombineras dessa frågor med resultaten att de högpresterande företagen satsade betydligt mer på utbildning av såväl nya som sittande styrelsemedlemmar (35,5, respektive 18,4 timmar – att jämföras med 4,8 respektive 6,5 timmar), kan man t ex fråga sig vad denna utbildning fokuserar och huruvida den leder till de förbättringsförslag som framfördes som önskvärda i den kompletterande studien, bl a i termer av att förändra sättet varpå företagen styrs, så att besluten ligger bättre i linje med medlemsopinionen, samt kanske också i högre grad använda externa ledamöter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-624 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-622 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2018

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Kompensatoriska hältmekanismer hos kliniskt halta hästar- är hästen halt på ett eller flera ben?
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 februari 2018

The veterinarian evaluates the motion pattern of the horse visually to decide which limb is lame. When a horse unloads a limb due to pain a compensatory lameness can be seen in another limb which can be interpreted as lameness by mistake. This could be a very big problem if the wrong limb is …

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2018

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2018

Sintiden är viktig för kons hälsa och prestationer under den kommande laktationen. I detta projekt har vi undersökt om det är fördelaktigt att minska sintiden från 8 veckor ned till 4 veckor. I ett försök med 77 mjölkkor, som representerade de två i Sverige dominerande raserna Svensk Holstein …

Läs mer

Rörelseasymmetrier i ridhästpopulationen - biologisk variation eller hälta?
Marie Rhodin, SLU

Projektnummer: H1347029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2018

Many horses in regular training/competing have an asymmetric motion pattern to a similar degree as horses examined for lameness. To what extent these asymmetries are caused by pain is unknown and might be a potential welfare problem for the horse. The aim is to investigate movement asymmetries in …

Läs mer

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 januari 2018

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev