Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146039
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 30 januari 2014
Huvudsökande: Karin Hakelius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: karin.hakelius@slu.se
Telefon: 018-67 17 45
Beviljade medel: 1 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Karin Hakelius, universitetslektor, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala: Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper?

Projektets övergripande syfte är att utforma rekommendationer för kooperativa företags styrelser med utgångspunkt i gängse bolagsstyrningslitteratur. Tretton intervjuer med ordföranden i lantbrukskooperativa företag genomförts för att uppnå detta syfte.

Dessutom görs en enkätstudie, vilken utgör den tredje mätningen sedan 1993, av lantbrukares attityder till det sätt varpå kooperativa företag styrs.

Mer forskning krävs då det gäller såväl hur styrelser i kooperativa företag är sammansatta, som hur de arbetar. Dessutom är det viktigt att titta närmare på de unika krav som ställs på de förtroendevalda i de kooperativa företagens styrelser, då dessa måste ta hänsyn till medlemmarnas krav på verksamheten, samtidigt som de ska fatta beslut som gör att företaget är konkurrenskraftigt.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projektets titel och projektnummer: Att bygga bättre styrelser: Hur beror ett kooperativt företags framgång på styrelsens egenskaper? - V1146039

Rapportens författare: Karin Hakelius, universitetslektor, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala

Syftet med studien:
Projektets övergripande syfte är att utforma rekommendationer för kooperativa företags styrelser. Avsikten är att testa om insikter från bolagsstyrningslitteraturen gäller även i lantbrukskooperativa företag. I synnerhet ska studien (1) identifiera styrelsekaraktäristika som påverkar det ekonomiska resultatet i kooperativa företag, (2) jämföra dessa variabler med resultat från studier i bolag, samt (3) undersöka huruvida olika typer av kooperativa företag – t ex branschblandade, service-, förhandlings-, marknadsförings-, eller bolagiserade kooperativa företag – kan skilja sig från varandra avseende styrelsekaraktäristika som påverkar resultaten.

Under projektets gång har också en möjlighet att studera lantbrukarnas syn på styrelsearbetet uppkommit, i syfte att se styrelsearbetet från medlemmarnas perspektiv.

Resultat:
Huvudprojektets resultat ger vid handen att det står klart att de studier som genomförts på aktiebolag och som ligger till grund för bolagsstyrningsteorier inte verkar vara applicerbara på kooperativa företag. Det är också oklart om de faktorer som nämns som avgörande framgångsindikatorer för aktiebolag är identiska med dem som ett kooperativt företag bör fokusera på, vilket gäller både faktorerna i sig och huruvida olika faktorer spelar en viktig roll för olika typer av kooperativa företag. Framtida studier rörande detta är mycket viktiga för att ledningarna i våra kooperativa företag ska få klarhet i vad de bör satsa på för att nå framgång.

Den kompletterande studien visar att det bland svenska lantbrukare finns inlärda attityder till de kooperativa företagens sätt att styras, samt att dessa skiljer sig från de attityder som lantbrukare ger uttryck för, baserat på egna erfarenheter. Under perioden 1993-2013 har den senare typen av attityder genomgått en relativt stor förändring. Två viktiga faktorer som orsakat denna attitydförskjutning beror på att medlemmarna upplever en allt större svårighet att följa upp vad som händer i deras kooperativa företag, samt att det har blivit allt svårare att vara förtroendevald - framför allt då det gäller att "läsa av" medlemmarnas krav på det kooperativa företaget.

Metod:
Huvudstudien genomfördes av Karin Hakelius genom tretton intervjuer med ordföranden i kooperativa företag, rörande styrelsernas sammansättning och arbetssätt. Den kompletterande studien utgjordes av en enkät som skickades ut till 2 250 lantbrukare och fokuserade lantbrukarnas attityd till den demokratiska processen och styrningen av företagen. Denna studie gjordes för tredje gången sedan 1993, vilket möjliggör analys av attitydförändringar.

Slutsatser:
Det finns klara paralleller mellan de två projekt som presenterats i denna rapport: båda rör det sätt varpå kooperativa företag styrs – huvudprojektet utifrån ordförandepositionen och det kompletterande projektet från medlemmarnas sida. Förhoppningsvis kan resultat från dessa båda projekt användas till att förbättra styrelsearbetet, men det står helt klart att mera kunskap måste fram på detta område, då det verkar som om de ”sanningar” som bolagsstyrningslitteraturen ger, inte går att applicera fullt ut på kooperativa företag.

Följande tre beröringspunkter mellan de två studierna bör nämnas och utforskas ytterligare:

1. Det verkar som om dagens medlemmar vill ha flera externa styrelsemedlemmar. I huvudstudien hade de styrelser med bäst prestanda endast 0,5 extern styrelseledamot (vilket motsvarar 4,2% av styrelsen), medan de styrelser som hade sämre prestanda hade 1,7 (vilket motsvarar 18,9% av styrelsen).

2. Lantbrukarna i den kompletterande studien ger uttryck för att de förtroendevalda fokuserar på tillväxt och inte bryr sig särskilt mycket om vad medlemmarna tycker. Om man tittar på resultat från den större studien, med fokus på i vilken grad styrelse och VD är överens om expansion av företaget (gällande både de hög- och lågpresterande) finner man att de är överens rörande detta. Båda grupperna är också överens, säger ordföranden i fråga, rörande det övergripande syftet med den kooperativa organisationen. De högpresterande företagens styrelser sägs också vara helt överens med sin VD rörande de generella målen och vikten av förändring. Det som båda gruppernas ordförande pekar ut som ett område där samstämmigheten mellan styrelse och VD är låg, rör risktagandet.

3. Två intressanta områden där mer forskning också skulle göra stor nytta rör huruvida styrelsemedlemmar som suttit länge är en för- eller nackdel för prestandan, samt vilken roll (i flera bemärkelser) som utbildningsinsatser har för prestandan. Huvudstudien visade att de företag med högst prestanda hade en ordförande som varit styrelsemedlem i nära åtta år och ordförande drygt tre; motsvarande siffror för de lågpresterande företagen var drygt fem år som styrelsemedlem och lika länge som ordförande. Frågan är om och i så fall vilken effekt detta har på prestandan: spelar det någon roll hur länge ordföranden har varit styrelsemedlem respektive ordförande? Kombineras dessa frågor med resultaten att de högpresterande företagen satsade betydligt mer på utbildning av såväl nya som sittande styrelsemedlemmar (35,5, respektive 18,4 timmar – att jämföras med 4,8 respektive 6,5 timmar), kan man t ex fråga sig vad denna utbildning fokuserar och huruvida den leder till de förbättringsförslag som framfördes som önskvärda i den kompletterande studien, bl a i termer av att förändra sättet varpå företagen styrs, så att besluten ligger bättre i linje med medlemsopinionen, samt kanske också i högre grad använda externa ledamöter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress