Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur

Status: Avslutat
Projektnummer: R-19-62-179
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 2 oktober 2020
Huvudsökande: Mats Emilson
Organisation: Agroväst Livsmedel AB
E-postadress: mats.emilson@agrovast.se
Telefon: 0706-700300
Medsökande: Katarina Arvidsson Segerkvist
Beviljade medel: 250 000 SEK

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based livestock production. The challenge is to develop indicators that detect welfare impact of helminth parasites on farms in order to target control measures. The aim of the project is to develop improved welfare indicators based on automatic registration of weight gain and activity patterns and complemented with tests to detect parasites with current molecular techniques. Secondly we will examine how antiparasitic measures such as targeted treatment can alleviate unnecessary suffering of affected animals. It will not only lead to the development and implementation of measures to actively enhance animal welfare but also strengthen animal health by sustainable methods of parasite control.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Infektioner med parasitmaskar utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder på gårdarna. Syftet med projektet är utveckla förbättrade välfärdsindikatorer baserade på automatiska registreringar av djurens tillväxt och aktivitetsmönster, vilka kompletteras med tester för att upptäcka parasiter med aktuella molekylära tekniker. Sedan kommer vi att undersöka hur åtgärder såsom riktad behovsprövad behandling kan lindra onödigt lidande hos drabbade djur. Det kommer att leda till utveckling och genomförande av åtgärder som aktivt förbättrar djurvälfärden och stärker djurskyddet genom hållbara metoder för parasitkontroll.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Parasitinfektioner utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder. Syftet med försöket var därför att, med hjälp av automatiserade registreringar, undersöka om aktivitet påverkas hos djur som exponeras för betesburna parasiter. Försöket var det första i Sverige där man kontinuerligt följt en större grupp med lamm en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas på svenska naturbeten där miljöpåverkan är påtagligt större än i inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

Djur som fridfullt betar i ett böljande pastoralt landskap är själva sinnebilden för god djurvälfärd. Djuren kan röra sig fritt över stora ytor och välja vem de för dagen vill umgås med. Dagarna ägnas åt djurens favoritsysselsättning som är att idissla maten som fritt kan väljas bland ett smörgåsbord av olika betesväxter. Betandet är också bra för de marker som används och hindrar igenväxning och förbuskning. I Sverige är så kallade naturbetesmarker de allra artrikaste miljöerna, där vi kanske ser dem som de gamla vackra steniga hagarna runt torp och gårdar eller strandängar längs vattendrag, insjöar och vid havet. Den biologiska mångfalden gör det extra viktigt att bevara de naturbetesmarker som ännu finns kvar. Till allt detta behövs rikligt med betande djur.

I detta paradis av natursköna betesmarker finns även en och annan orm, eller snarare mask, som kan ställa till problem. En parasitinfektion påverkar djurens allmänna hälsotillstånd i form av lös avföring, hosta och/eller blodbrist vilket i sin tur nedsätter djurvälfärden. När de vuxna maskarna förökar sig hos värddjuret bajsar de ut nya maskgenerationer som effektivt sprids på betet. På så vis blir masksmittan extra stor på marker som betas varje år, vilket är typiskt just för naturbetesmarker.

När betesdjur ska bli av med sina maskar kan de avmaskas. Ett bekymmer är dock att ju mer avmaskningsmedel som används, desto större är risken att maskarna utvecklar resistens vilket gör att läkemedlen blir verkningslösa. Det bästa vore alltså om djuren kunde hållas friska genom en så minimal användning av avmaskningsmedel som möjligt. För att kunna åstadkomma detta vill vi bibehålla en god djurvälfärd genom att bara behandla de djur som verkligen är i behov av avmaskning och gärna innan djuren hunnit bli sjuka av maskarna. Problemet är att hitta bra och effektiva biomarkörer som signalerar när det finns behov att avmaska.

I projektet ville vi undersöka hur hälsa och välfärd hos lamm påverkas av olika maskinfektioner. V i ville samtidigt ta reda på hur det fungerar om vi bara ger maskmedel till de djur som visar tecken på nedsatt djurvälfärd. Vi ville alltså hitta olika sätt för att identifiera nedsatta djur så att de kan behandlas helst i ett så tidigt skede som möjligt. För detta använde oss av sensorer för att samla in data om djurens tillväxt och aktivitet för att se hur dessa är kopplade till maskinfektion. Försöket genomfördes på SLU Götala nöt- och lammköttsforsning i Skara mellan 25 april och 20 augusti 2019. Totalt ingick 58 lamm i studien där hälften av djuren exponerades för betesparasiter och den andra hälften kontinuerligt avmaskades. Djuren utrustades med sensorer, IceQubes, som kontinuerligt registrerar liggtid, antal steg och mängden rörelse. Under betesperioden registrerades tillväxt samt att alla djur kontinuerligt provtogs för att undersöka parasitmängden i träcken.

Under hela försökets gång hade den behandlade gruppen en högre daglig tillväxt än den parasiterade. Angående aktivitet så var det ingen skillnad mellan grupperna, vare sig vad gäller antal steg, tid de låg ner eller antalet gånger de låg ner per dag, totalt över säsongen. Om vi bara tittar på den första veckan efter avvänjning så låg den behandlade gruppen i genomsnitt 127 min mer per dag jämfört med den parasiterade gruppen. Vi kan också konstatera att man måste ta hänsyn till individuell variation av beteenden eftersom dessa kan skilja mellan individer.

Försöket var det första som genomförts i Sverige där man kontinuerligt följt en större mängd lamm under en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas ute på bete där miljöpåverkan är påtagligt större än i en inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev