Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur

Status: Avslutat
Projektnummer: R-19-62-179
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 2 oktober 2020
Huvudsökande: Mats Emilson
Organisation: Agroväst Livsmedel AB
E-postadress: mats.emilson@agrovast.se
Telefon: 0706-700300
Medsökande: Katarina Arvidsson Segerkvist
Beviljade medel: 250 000 SEK

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based livestock production. The challenge is to develop indicators that detect welfare impact of helminth parasites on farms in order to target control measures. The aim of the project is to develop improved welfare indicators based on automatic registration of weight gain and activity patterns and complemented with tests to detect parasites with current molecular techniques. Secondly we will examine how antiparasitic measures such as targeted treatment can alleviate unnecessary suffering of affected animals. It will not only lead to the development and implementation of measures to actively enhance animal welfare but also strengthen animal health by sustainable methods of parasite control.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Infektioner med parasitmaskar utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder på gårdarna. Syftet med projektet är utveckla förbättrade välfärdsindikatorer baserade på automatiska registreringar av djurens tillväxt och aktivitetsmönster, vilka kompletteras med tester för att upptäcka parasiter med aktuella molekylära tekniker. Sedan kommer vi att undersöka hur åtgärder såsom riktad behovsprövad behandling kan lindra onödigt lidande hos drabbade djur. Det kommer att leda till utveckling och genomförande av åtgärder som aktivt förbättrar djurvälfärden och stärker djurskyddet genom hållbara metoder för parasitkontroll.

För att möta en ökad global efterfrågan på livsmedel från en växande befolkning måste animalieproduktionen intensifieras. Det får dock inte ske på bekostnad av nedsatt djurhälsa och försämrat djurskydd. Parasitinfektioner utgör ett hinder för en effektiv betesbaserad idisslarproduktion. Utmaningen är att utveckla indikatorer som i tid upptäcker när välfärden påverkas negativt av inälvsmask för att snabbt kunna rikta in specifika åtgärder. Syftet med försöket var därför att, med hjälp av automatiserade registreringar, undersöka om aktivitet påverkas hos djur som exponeras för betesburna parasiter. Försöket var det första i Sverige där man kontinuerligt följt en större grupp med lamm en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas på svenska naturbeten där miljöpåverkan är påtagligt större än i inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

Djur som fridfullt betar i ett böljande pastoralt landskap är själva sinnebilden för god djurvälfärd. Djuren kan röra sig fritt över stora ytor och välja vem de för dagen vill umgås med. Dagarna ägnas åt djurens favoritsysselsättning som är att idissla maten som fritt kan väljas bland ett smörgåsbord av olika betesväxter. Betandet är också bra för de marker som används och hindrar igenväxning och förbuskning. I Sverige är så kallade naturbetesmarker de allra artrikaste miljöerna, där vi kanske ser dem som de gamla vackra steniga hagarna runt torp och gårdar eller strandängar längs vattendrag, insjöar och vid havet. Den biologiska mångfalden gör det extra viktigt att bevara de naturbetesmarker som ännu finns kvar. Till allt detta behövs rikligt med betande djur.

I detta paradis av natursköna betesmarker finns även en och annan orm, eller snarare mask, som kan ställa till problem. En parasitinfektion påverkar djurens allmänna hälsotillstånd i form av lös avföring, hosta och/eller blodbrist vilket i sin tur nedsätter djurvälfärden. När de vuxna maskarna förökar sig hos värddjuret bajsar de ut nya maskgenerationer som effektivt sprids på betet. På så vis blir masksmittan extra stor på marker som betas varje år, vilket är typiskt just för naturbetesmarker.

När betesdjur ska bli av med sina maskar kan de avmaskas. Ett bekymmer är dock att ju mer avmaskningsmedel som används, desto större är risken att maskarna utvecklar resistens vilket gör att läkemedlen blir verkningslösa. Det bästa vore alltså om djuren kunde hållas friska genom en så minimal användning av avmaskningsmedel som möjligt. För att kunna åstadkomma detta vill vi bibehålla en god djurvälfärd genom att bara behandla de djur som verkligen är i behov av avmaskning och gärna innan djuren hunnit bli sjuka av maskarna. Problemet är att hitta bra och effektiva biomarkörer som signalerar när det finns behov att avmaska.

I projektet ville vi undersöka hur hälsa och välfärd hos lamm påverkas av olika maskinfektioner. V i ville samtidigt ta reda på hur det fungerar om vi bara ger maskmedel till de djur som visar tecken på nedsatt djurvälfärd. Vi ville alltså hitta olika sätt för att identifiera nedsatta djur så att de kan behandlas helst i ett så tidigt skede som möjligt. För detta använde oss av sensorer för att samla in data om djurens tillväxt och aktivitet för att se hur dessa är kopplade till maskinfektion. Försöket genomfördes på SLU Götala nöt- och lammköttsforsning i Skara mellan 25 april och 20 augusti 2019. Totalt ingick 58 lamm i studien där hälften av djuren exponerades för betesparasiter och den andra hälften kontinuerligt avmaskades. Djuren utrustades med sensorer, IceQubes, som kontinuerligt registrerar liggtid, antal steg och mängden rörelse. Under betesperioden registrerades tillväxt samt att alla djur kontinuerligt provtogs för att undersöka parasitmängden i träcken.

Under hela försökets gång hade den behandlade gruppen en högre daglig tillväxt än den parasiterade. Angående aktivitet så var det ingen skillnad mellan grupperna, vare sig vad gäller antal steg, tid de låg ner eller antalet gånger de låg ner per dag, totalt över säsongen. Om vi bara tittar på den första veckan efter avvänjning så låg den behandlade gruppen i genomsnitt 127 min mer per dag jämfört med den parasiterade gruppen. Vi kan också konstatera att man måste ta hänsyn till individuell variation av beteenden eftersom dessa kan skilja mellan individer.

Försöket var det första som genomförts i Sverige där man kontinuerligt följt en större mängd lamm under en hel betesperiod med hjälp av kommersiellt tillgängliga sensorer. Vi vet nu att dessa är tillräckligt robusta för att användas ute på bete där miljöpåverkan är påtagligt större än i en inomhusmiljö. Detta öppnar upp för fler försök där t.ex. olika hälsoparametrar kan följas hos betesdjur.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Strukturkalkning – tidpunktens betydelse och de långsiktiga effekterna
Lisbet Norberg

Projektnummer: O-21-23-622 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Structure liming on clayey soils (>15% clay) is one of the prioritized measures for mitigation of phosphorous losses to surrounding water. This project increases the knowledge about the effect of structure liming on phosphorous leaching losses on short and long term by investigating the timing and …

Läs mer

Förstärka ridskolors kunskapsbas för att förbättra hästvälfärd och kommunikation mellan människa och häst
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

An alarmingly high number of accidents involve humans and horses and the welfare of many horses is compromised as shown by signs of discomfort specifically during ridden work. Research indicates that this is due to miscommunication between riders/handlers and horses and mismanagement caused by …

Läs mer

Ökad odlingssäkerhet i höstraps med fokus på rapssjukdomar
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-21-20-628 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Diseases that can limit Swedish OSR production include clubroot, Sclerotinia stem rot (Ssr) and the recently escalating blackleg. Novel DNA-methods, based on qPCR and LAMP are used to detect and to further develop diagnostic tools to enhance food and feed production by providing site-specific …

Läs mer

Samodling för mer hållbar rapsodling
Georg Carlsson

Projektnummer: O-21-20-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Oilseed rape (OSR) is a profitable and important crop in Swedish agriculture, especially winter OSR which is cultivated on approximately 100000 ha each year. Cultivation of OSR relies on large inputs of fertilizers and pesticides, which has economic costs as well as negative environmental impacts. …

Läs mer

Vallfoder för hästar ur ett utfodringsperspektiv
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …

Läs mer

Tidig detektion och riktad intervention i svensk hortikultur genom selektiva lockbeten och sensorteknologi
Teun Dekker, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-21-25-516 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The rollback of insecticides exposes Swedish horticulture to a multitude of pests. Targeted and sustainable innovations are sorely needed. Here we target several pests of fruits, onion, cabbage, beans and salad and aim to develop 1) species-selective lures using a novel olfactomics platform, 2) use …

Läs mer

Minska skador av fruktträdskräfta genom rätt sort-grundstamskombination och kalciumgödsling
Larisa Gustavsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-25-509 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Fruit tree canker, caused by the fungus Neonectria ditissima, has become a threat for Swedish apple production. No efficient protective measures are available and no complete genetic resistance is known in apple. However, apple genotypes differ in the level of partial resistance which must be fully …

Läs mer

Stinksotens olösta gåtor: vad beror den ökade förekomsten på och hur motståndskraftigt är vårt vete?
Therese Bengtsson

Projektnummer: O-21-20-615 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Healthy seeds are a prerequisite for sustainable food systems. The seed-borne plant disease, common bunt (CB) in wheat, caused by the fungi Tilletia tritici and T. laevis, is a major problem in agriculture. Efficient chemical seed treatments exist, but it is often difficult to keep up with autumn …

Läs mer

Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning
Lisa Ekman

Projektnummer: O-21-20-635 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat
Milk

Dairy cows are an important part of a sustainable and resilient food production as they facilitate circular flows on the farm and contribute to carbon sequestration, open landscapes and biodiversity. To achieve a sustainable dairy production in all parts of Sweden, we need large as well as small …

Läs mer

Bekämpning av kolibacillos hos fjäderfä: åtgärder för att förebygga utbrott
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-21-20-619 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Poultry

Colibacillosis is a common disease in poultry and includes both local and systemic infections. Increased knowledge is necessary for development of effective methods to prevent disease, such as improved management routines, modification of environment, and vaccine development. The first study (WP1) …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev